Klagomålen från LO och TCO gäller bland annat den begränsning i konflikträtten som finns i Lex Laval. Facken har enbart rätt att ta till stridsåtgärder om kärnan i kollektivavtalet och enbart för att uppnå miniminivå.

Det anser de båda fackliga huvudorganisationerna strider mot ILO:s konventioner om fackliga rättigheter. Konventioner som Sverige skrivit under och förbundit sig att följa.

Vad ILO:s expertkommitté kommer fram till är oklart. ILO erkänner dock inte ekonomiska friheter som en grund för att begränsa fackliga rättigheter.

Å andra sidan har Sverige även förbundit sig att följa andra regelverk, såsom EU-fördrag, Europakonventionen om mänskliga rättigheter och Europarådets sociala stadga.  

Relationen mellan ILO, EU, Europarådet och Europakonventionen, vilka regler som väger och bär väga tyngst granskas i en ny rapport av LO:s chefjurist Claes-Mikael Jonsson, TCO:s Ingemar Hamskär och Dan Holke, chef för LO/TCO rättsskydd.

Rapporten ”Skyddet för den fackliga föreningsfriheten i olika internationella rättsakter och dess påverkan på EU-rätten” är en genomgång och analys av regelverket.

Slutsatsen kan sägas vara att det finns motsättningar mellan olika regelverk och att det är svårt att se hur de ska överbryggas.
Medan Europadomstolen och ILO har närmat sig varandra och numer skyddar såväl facklig föreningsfrihet som förhandlingsrätt och konflikträtt, står EU:s institutioner fast vid synen att företagens och marknadens frihet (de ekonomiska friheterna) före de fackliga rättigheterna. Vilket visade sig tydligt i EU-domstolens dom i Lavalärendet. Fackens stridsåtgärder godtogs inte för att de förhindrade företagets frihet att etablera sig. 

Och det land som är medlem i EU måste i första hand rätta sig efter EU-rätten.

Så sker nu i bland annat Grekland där EU i krisens spår tvingat fram regler som förbjuder fack och arbetsgivare att sluta branschavtal och gör det möjligt med individuella avtal som avviker från kollektivavtalen.

På ett seminarium om rapporten konstaterade Claes-Mikael Jonsson att den ekonomiska krisen inte finns med i granskningen.

–Jag tror att kanske krisen i slutändan stärker arbetstagarnas ställning när politikerna och ekonomerna inser att människor måste ha bra löner för att överleva och bidra till den ekonomiska utvecklingen, sa han.

Dessutom står det i Lissabonfördraget att EU ska ansluta sig till Europakonventionen om mänskliga rättigheter, något som skulle stärka fackens ställning.

–Ännu har inget hänt på den punkten, men jag är optimist, sa Claes-Mikael Jonsson.