Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: EU-valet

EU styr den svenska arbetsrätten

Den svenska arbetsrätten är helt avhängigEU:s. Det menar Kerstin Ahlberg på Stockholmsuniversitet som specialiserat sig på samspelet mellan nationell arbetsrätt och EU:s arbetsrätt.

2 april 2014 15:18

Fakta

Aktuella arbetsmarknadsfrågor inom EU just nu

Genomförandedirektivet

Syftet är att säkerställa att arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land får samma sociala skydd som inhemsk arbetskraft. Parlamentet har också lyckats få till en skrivning om huvudentreprenörsansvar, om än bara i ett led och inte i hela entreprenörskedjan. Nackdelar är att man inte gör något åt konsekvenserna av Lavaldomen. Det går till exempel inte att kräva högre löner för utstationerad arbetskraft än minimilönen i kollektivavtalet.

Det sociala protokollet

Den svenska arbetarrörelsen kräver tillsammans med sina europeiska kolleger att ett socialt protokoll införs vid nästa fördragsändring i EU. Tanken är att den fria rörligheten inom EU inte ska kunna utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett socialt protokoll skulle innebära att de grundläggande fackliga rättigheterna inte underordnas EU:s ekonomiska friheter.

Refit-initiativet Syftet är att underlätta för små och medelstora företag genom att rensa bort vad man anser vara onödiga regler och förordningar. Problemet är att kommissionen tycker att arbetsmiljön är onödigt reglerad och vill släppa på kraven för företag med under 250 anställda, vilket omfattar cirka 90 procent av EU:s arbetstagare. Många kritiker påpekar att problem med arbetsmiljön är vanligare i små företag.

Upphandlingsdirektivet

Syftet är att skärpa och förtydliga reglerna för offentliga upphandlingar i medlemsländerna. Parlamentet har bland annat drivit igenom att större hänsyns ska tas till arbetsvillkor samt miljöansvar och socialt ansvar hos anbudsvinnaren, inte bara lägsta pris. Man skriver in att det ska vara möjligt att kräva kollektivavtalsenliga villkor.

Läs vad de svenska partierna anser i dessa frågor här

De första tio åren av svenskt EU-medlemskap infördes mycket ny lagstiftning på det arbetsrättsliga området. Dels fanns en hel del direktiv redan tidigare som med inträdet skulle implementeras i svensk lag. Dels kom många nya arbetsrättsdirektiv under åren efter Sveriges inträde.

– Men på senare tid har EU varit så upptaget med att hantera krisen att det arbetsrättsliga har avtagit. Däremot kommer det ju en hel del andra direktiv som indirekt har inverkan på arbetsrätten, och som man måste hålla koll på, säger Kerstin Ahlberg som är föreståndare på Institutet för social civilrätt på Stockholms universitet.

Även om EU-parlamentet inte självt kan lägga fram lagförslag kan det påverka de förslag som kommer från kommissionen. Ofta i en arbetstagarvänligare riktning, enligt Kerstin Ahlberg.

Ett exempel är att det i förslaget till tillämpningen av utstationeringsdirektivet nu finns en skrivning om ett huvudentreprenörsansvar i ett led. Det betyder att den som har en entreprenad är ansvarig för att de egna underentreprenörerna sköter löner och villkor.

Däremot är man inte ansvarig om dessa i sin tur tar in egna underentreprenörer, något som ju Byggnads kräver i sin avtalsförhandling och som Socialdemokraterna kräver för EU.

– Där har ju parlamentet påverkat kommissionens förslag som inte innehöll något ansvar alls för huvudentreprenören. Så ur Byggnads synvinkel är det ju ett steg framåt även om det bara är i ett led.

Även när det gäller upphandlingsdirektivet, som ska styra den offentliga upphandlingen inom unionen, har man tagit större hänsyn till arbetstagarnas väl och ve.

– Eller, snarare att man blivit tydligare. Tidigare har det inte stått att man kan kräva kollektivavtalsenlig lön hos en leverantör, till exempel. Då har många tolkat det som att det inte är tillåtet, men så har det inte varit.

– Nu står det klart och tydligt att upphandlande myndighet ska vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter tillvaratas, och det är en tydlig förbättring.

Hon anser att EU-rätten påverkar den svenska arbetsrätten både i negativ och positiv riktning.

– Det händer en hel del som knaprar in på avtalsfriheten. Där är ju utstationeringsdirektivet med Lavaldomen ett paradexempel.

Ett annat exempel är Refit-initiativet som ska minska det administrativa krånglet för småföretagare, något som på många sätt kanske kan vara bra. Men påfallande många av de regler som kommissionen kan tänka sig att mjuka upp handlar om arbetsrätt och arbetsmiljön, enligt Kerstin Ahlberg.

Bland annat vill man att små och medelstora företag, under 250 anställda, ska undantas från en del arbetsmiljökrav. Det skulle innebära att uppemot 90 procent av Europas löntagare kan få en sämre arbetsmiljö.

– Vi vet ju att det oftare är småföretagen som har brister i arbetsmiljön, säger hon. Varför ska de anställda där då få ett sämre skydd?

Men flera EU-direktiv har också lett till att Sverige tvingats förbättra för arbetstagarna.

– Till exempel att man inte får undanta viss- och deltidsanställda när det gäller tjänstepensioner och liknande. Även när det gäller diskriminering har Sverige tvingats införa fler diskrimineringsgrunder än vad man hade tidigare.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Seko vill förhandla om utbildningsjobb

Alla LO-förbund utom Transport vill förhandla med arbetsgivarna för att få fram nya jobb till nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden. Utgångspunkten är det förslag om utbildningsjobb som LO lade fram i mars i år. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Kvarts ger Svevia böter

Kvarts ger Svevia böter

Svevia har dömts att betala 150 000 kronor i sanktionsavgift för att ha brutit mot föreskrifterna om kvarts. Det saknades dokument om risker med höga kvartshalter på ett arbetsställe i Storuman. Läs mer

Ännu inget nytt arbetstidsavtal på NTE

Förhandlingarna om nytt arbetstidsavtal för personalen på Nationella transportenheten, NTE, inom Kriminalvården fortsätter. Seko har hittills sagt nej till arbetsgivarens förslag. Läs mer

Jobbar kvar för att det är kul

Jobbar kvar för att det är kul

Pelle Olsson är både kriminalvårdare och pensionär. Han tycker att han har fått det bästa av allt och rekommenderar andra samma sak. Men inte för att klamra sig fast vid jobbet. Läs mer

Franska protester mot ny arbetslag

Franska protester mot ny arbetslag

Hundratusentals franska invånare deltog idag i demonstrationer mot Macrons nya arbetslag. - Idag lyssnar man bara på arbetsgivarna. Men det är förvånansvärt svårt att få folk att engagera sig trots utvecklingen, säger Rachel Neis fackombud vid det franska gasbolaget. Läs mer

Ökad risk för inhyrda

Ökad risk för inhyrda

Det är farligare att vara inhyrd än anställd.
På bangården Älvsjö är det många bemannings- företag på plats. Signalarna Maria Kax och Ola Rydberg tycker att en introduktion av inhyrda borde vara obligatorisk Läs mer

”Jag gillar att vara utomhus”

”Jag gillar att vara utomhus”

Läs mer

Väjer inte för det pinsamma

Väjer inte för det pinsamma

Sekotidningen möter högaktuelle Ruben Östlund – prisbelönt filmregissör som gärna trycker på våra ömma punkter. Läs mer

Upphandling på slak lina

Upphandling på slak lina

Upphandlingar är ofta ett vågspel. Men en sak är säker, går det åt skogen drabbas inte de ytterst ansvariga, det är de anställda som råkar illa ut. Som nu på pendeltågen i Stockholm Läs mer

Billigare vara med i facket

Nu återinför socialdemokraterna skattereduktion för fackföreningsavgift, så det är bara att bli med i facket igen, skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Seko lämnar Nordea

Sekos förbundsstyrelse har tagit beslut om att förbundet ska lämna Nordea. Förbundet har en halvmiljard placerad hos banken. Även LO har beslutat att lämna Nordea, liksom Handels och Transport. Läs mer

Chef kränkte medarbetare

Chef kränkte medarbetare

En chef på LVM-hemmet Runnagården i Örebro har enligt en intern utredning kränkt medarbetare under en längre tid. Läs mer

Seko upprörs över Nordeas flytt

Efter Nordeas besked om flytt till Finland har två fackförbund tagit beslut om att byta bank. Seko, som har en halv miljard placerad hos Nordea, avvaktar diskussion i LO-styrelsen innan man tar beslut. Läs mer

Postnord tar till sig kritiken

Postnord tar till sig kritiken

Det går fortsatt dåligt för Postnord. Kunderna klagar, ägaren staten är missnöjd med ekonomin och kvaliteten och tillsynsmyndigheten Post-och telestyrelsen är bekymrad. Samtidigt kräver Seko att den dansk-svenska fusionen bryts. Läs mer

Avdrag för fackavgift återinförs

Vänsterpartiet och regeringen har i budgetförhandlingarna kommit överens om att återinföra avdragsrätt för fackföreningsavgiften från och med juli 2018. Dessutom avskaffas en karensdag i a-kassan. Läs mer

Tre avtal kvar

Tre avtal återstår för Sekos del i årets avtalsrörelse: staten, skärgårdstrafiken och Samhall. Alla tre löper ut den sista september och parterna har så smått börjat känna på varandra. Läs mer

Regeringen flyttar myndigheter

Regeringen har beslutat att helt eller delvis flytta sju myndigheter från Stockholm till andra orter. Seko har inga medlemmar på de berörda myndigheterna, men regeringen har flaggat för fler beslut före valet nästa år. Läs mer

Här är vinnarna i fototävlingen

Här är vinnarna i fototävlingen

Det har kommit in många vackra, fascinerande och fantasieggande bilder till Sekotidningens fototävling. Juryn har nu utsett vinnarna. Titta och njut! I bildspelet ovan är samtliga bidrag publicerade. Läs mer

Övertidsblockad

En stridsåtgärd där facket stoppar allt övertidsarbete på en arbetsplats eller inom ett företag.