Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Foto: Sofia Sabel
Intervjun

En sjösjuk sjöman

Kenny Reinhold, den sjösjuke sjömannen som blev fackbas, ser pessimistiskt på sjöfartens framtid. Och regeringens senaste handlingsplan gör inte saken bättre: – Det är som att bota en halshuggen med plåster.

13 februari 2013 13:58

När Kenny Reinhold var 12 år bestämde han sig för att bli sjöman. Tack vare en idoliserad morbror.

– Han var sjöman och berättade om det fantastiska livet till sjöss. Hur spännande och roligt allt var. Otroliga historier om när de låg i hamn i Tokyo eller New York eller Rio. Jag hade en mycket romantiserad bild av livet till sjöss. Jag brukade sitta i hamnen i Höganäs och titta på fartygen som kom och gick, och drömma mig bort. Och han kom att förverkliga drömmen.

– Men han glömde berätta att man var tvungen att jobba mellan allt det roliga och att det gungade hela tiden.

Efter grundskolan blev det så sjömansskola i två år. Men när han var klar var det ont om jobb så först jobbade han på pappans fiskebåt, sedan på en bondgård. Men fortfarande hägrade ett liv till sjöss.

– Så en dag när jag stod och skar kål kom farsan körande. De hade ringt från sjömansförmedlingen och jag skulle inställa mig på en båt i Halmstad klockan fem samma dag. Jag slängde kniven, bad bonden dra åt helvete och så åkte jag och köpte sju stockar snus.

Och så gick han ombord

– Den första matrosen jag pratade med sa: ”Här är vi med i facket, bara så du vet.”

Introduktionsutbildningen fortsatte på kvällen.

– Jag utsattes för ett test. De söp mig rejält full för att kolla om jag kunde stå på benen morgonen efter. Det gjorde jag, men då bestämde jag mig för att aldrig mer vara fyllsjuk och sjösjuk samtidigt.

Han blev alltså godkänd på testet, men sjösjukan fick han dras med hela första resan, tre veckor.

– Jag levde på vitt bröd och gul saft. Men det lilla jag fick i mig kom upp igen och då hade det samma färg som på nervägen.

Kenny-3

I början var det Nord- och Östersjön som gällde med England som mest exotiska land. Men så småningom blev det andra rederier och andra trader: Nordamerika, Europa och Medelhavet.

På den tiden hade varje fartyg sin egen fackklubb och Kenny Reinhold hamnade alltid i styrelsen på en eller annan post.

– Ju mer jag lärde mig om mina rättigheter desto mer insåg jag hur lurad jag blivit många gånger och det är det värsta jag vet. När folk som bara vill göra rätt för sig, jobbar och sliter, blir blåsta på det de gjort sig förtjänta av.

Så han såg till att lära sig ännu mer för att inte bli lurad igen. Vilket sin tur ledde till fler fackliga uppdrag.

Efter tio år till sjöss började han dock känna att han ville utvecklas. Han jobbade då på ett stort rederi med många fartyg. Förutom lokala klubbar på respektive fartyg fanns en klubb för hela rederiet. Ordföranden i den skulle gå vidare och frågade då Kenny om han ville gå en ombudsmannautbildning.

– Det var perfekt. Jag fick fortsätta med sjöfarten men nu ur ett fackligt perspektiv.

Kenny-2

Efter utbildningen blev han vald till ordförande för rederiet, som hade 44 fartyg. Samtidigt gick Sjöfolksförbundet samman med Seko och blev Seko sjöfolk och Kenny blev invald i avdelningsstyrelsen. Sedan fick han en ombudsmannatjänst och 2002 blev han så vald till ordförande för Seko sjöfolk.

Under tiden som ordförande har han fått se den svenskflaggade fartygsflottan krympa. För bara tre år sedan fanns 265 svenskflaggade handelsfartyg och passagerarfärjor. Nu är det 125 – och nedräkningen fortsätter.

– Vi har snart inga svenskflaggade fartyg kvar. Regeringen måste göra något – och det snart. Det räcker med några kloka beslut, som inte behöver kosta speciellt mycket, så kan vi gå från nattsvart till ljusblått, snabbt och enkelt.

Högst på önskelistan står tonnageskatt. Det innebär att redarna schablonbeskattas utifrån tonnage, fartygens storlek och lastförmåga, i stället för att betala skatt på faktiska inkomster. De flesta europeiska sjöfartsländerna har redan tonnageskatt, vilket gör det enklare för redarna att balansera lågkonjunkturer med högkonjunkturer.

Frågan om tonnageskatt har beretts av regeringar sedan 2004. Enligt Kenny Reinhold skulle det för statens del vara en relativt kostnadsneutral åtgärd. Men det finns ett problem som finansminister Borg har svårt att hantera. Redarna är skyldiga staten omkring fem miljarder i uppskjutna skatter.

– Jag förstår det. Det finns väl ingen vettig finansminister som vill skänka bort så mycket skattepengar, men har man råd med en massa djävla skattereduktioner för annat så borde det gå här också.

Sedan kommer frågor som tillsynsavgifterna för fartyg, avgifter för registrering, inspektion, farledsavgifter, behörigheter med mera. Alla dessa är högre i Sverige än i grannländerna.

– Som exempel: det kostar 600 000 att flagga hem ett fartyg i Sverige mot 250 000 i Norge.

Seko tillsammans med arbetsgivarna har gått ut med att om regeringen bara fixar till de här grejerna så ska de ta sitt ansvar och utveckla kollektivavtalet. Lösningen stavas Tap, tillfälligt anställd personal, något som gör att redarna kan spara bemanningskostnader. De Tap-anställda får enbart betalt för tiden ombord medan svenska sjömän får betalt även när de är lediga. På varje ”svensk” tjänst har redaren alltså kostnader för två sjömän medan en Tap-tjänst bara har en. Enligt det ursprungliga avtalet får max 50 procent av personalen på lastbåtarna vara Tap. Utvecklingen av kollektivavtalet innebär att man går med på 75 procent Tap.

– Vi ska komma ihåg att det är redarna som är de onda här, inte sjömännen från Filippinerna, Burma eller Kina för att de är attraktiva ur lönesynpunkt. De kommer inte och tar våra jobb, vi har bjudit hit dem för att kunna rädda svenska jobb.

Kenny-4

Den internationella konkurrensen inom sjöfarten är stenhård och kunderna är flyktiga. Men billigare frakt innebär sämre villkor för de anställda ombord vad gäller löner, förmåner och säkerhet.

– Det finns länder med fiffelflagg där man inte ställer några krav på säkerheten, där sjömännen får uruselt betalt, om de överhuvudtaget får ut någon lön.

Han arbetar snabbt upp en påtaglig irritation över sakernas tillstånd medan han pratar.

– Jag blir så förbannad när jag tänker på det.

För att försöka göra något åt detta drog Seko sjöfolk nyligen igång kampanjen ”Schysta bananer”. I det arbetet ingår att försöka ta fram en certifiering för schysta transporter.

– Fairtrade är jättebra men man tittar bara på plantagen, på hamnarbetarna i Sverige, på lastbilschaffisarna, på lager- och butiksanställda – och då ser allt bra ut. Men det finns ett stort svart djävla hål i den här kedjan och det är hamnarbetarna i Sydamerika och sjömännen.

I kampanjen har man räknat ut hur mycket dyrare ett urval varor skulle bli om de transporterades med schysta villkor, och det handlar om så små summor att de i alla fall försvinner i öresavrundningen för konsumenten.

Exempel: Ett kilo bananer: 5 öre dyrare, en bärbar dator: 9 öre dyrare, en bokhylla: 40 öre dyrare.

– Det är win-win-win. Sjömännen tjänar på det, redarna tjänar på det och vi tjänar på det genom att konkurrensen inte blir lika snedvriden.

Strax efter intervjun presenterade regeringen en handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft. Men inget i den får Kenny Reinhold att göra vågen. Ytterligare några fartygstyper får tillgång till sjöfartsstöd och vissa regelförenklingar, det är så långt regeringen går i dagsläget.

Den för sjöfartsparterna hetast åtrådda insatsen, tonnageskatten, läggs i en utredning – igen. Först mot slutet av 2014 ska utredningen vara klar och sedan dröjer det minst ett år innan förslaget kan gå igenom.

– Det är en bra handlingsplan för en bransch som inte är i kris. Men som det ser ut för svensk sjöfart gör den ingenting. Det är som att försöka bota en halshuggning genom att sätta plåster på halsen, patienten kommer förblöda, säger Kenny Reinhold.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

1 kommentar

  1. johan hullberg

    400 år innan Columbus seglade till västindien 1492 upptäckte
    vikingarna U:S:A. Respekten för svenskt sjöfolk var stort och har så
    varit genom historien till nutid. Ca 4000 svenska sjömän omkom
    under det första och andra världskriget Krigsseglarna b när lev såväl i
    Norge som Sverige upptaxerade för sina krigstillägg.efter krigets
    slut.I Norge gjorde redarna rätt för sig men pengarna stannade hos
    den norska staten.Såsmåningom 1972 fick norskt sjöfolk fullständig
    upprättelse.I dag går 14000 yrkeschaufförer utan jobb i Sverige,
    utkonkurrerade av åkerier från de forna öststaterna som kommer
    till Sverige med långtradare utan vinterdäck med ibland förödande
    konsekvenser.Att de överhuvudtaget kommer in i landet är en gåta.
    Enbart Broströmskoncernen hade i mitten av 60 talet över hundra
    fartyg som trafikerade värlshaven och svenskt sjöfolk hade mycket
    gott rykte.

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

Snöröjningen på järnvägen i norra Sverige är sämre i år än tidigare. Det anser Green cargo som noterat att antalet incidenter med mindre urspårningar ökat. Trafikverket medger att snöröjningen brustit. Läs mer

Svårare för fifflande entreprenörer

Svårare för fifflande entreprenörer

Idag presenterade regeringen ett förslag om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Detta för att skydda de anställdas löner och stoppa osund konkurrens. Läs mer

6F i bråk med Jan Björklund

6F i bråk med Jan Björklund

Efter att Liberalernas partiledare Jan Björklund uttalat sig om ”de militanta LO-förbunden i 6F” i tidningen Arbetet kontrar nu 6F med att kalla Björklund politikens främsta huligan. Läs mer

Språkförbistring kan ligga bakom dödsolycka

De två estniska montörer som omkom vid ett kraftledningsarbete i Dalarna hösten 2016 kunde inte svenska och det kan ha bidragit till att de gjorde misstag. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

Seko: ”Omplacering av fackligt ombud en bestraffning”

Kriminalvården vill omplacera en facklig förtroendevald på anstalten Ljustadalen efter påståenden om kränkande särbehandling. Läs mer

Harly håller koll på entreprenörerna

Harly håller koll på entreprenörerna

I januari förra året fick Trafikverket ett regeringsuppdrag att sköta leveransuppföljningen av järnvägsunderhållet i egen regi. Redan i september var Harly Nielsen ute för att hålla koll på att entreprenörerna gör det de ska. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Raka spåret in i politiken

Raka spåret in i politiken

Lina el Yafi hamnade i hetluften när hon som klubbordförande drev kampanj för de uppsagda konduktörerna på tvärbanan. Nu gör hon politisk raketkarriär och kommer av allt att döma bli landstingspolitiker efter valet. Läs mer

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete

Det är ingen mening att slå sönder maskinerna, bättre att slåss för en rättvis fördelning av vinsterna som robotar och automatisering ger. Och kanske få en kortare arbetstid. Läs mer

Billigare fackföreningsavgift bra för tryggheten

Den svenska modellen bygger på att löntagare är med i facket. Våra fackförbund ser till att löne- och avtalsvillkor följs och att nödvändiga försäkringar finns, inte minst avtals- och tjänstepension. Därför går vi socialdemokrater nu fram med förslag om att det ska bli billigare att vara med i facket. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Vägarbetaren Timmy Edström slog en asfaltraka genom vindrutan på en bil när föraren vägrade dra ner farten. Nu har han dömts till böter och skadestånd, men han får starkt stöd och pengar från kolleger och allmänhet. Läs mer

ny på arbetsmarknaden
Maskinföraren Ghalia bryter normen

Maskinföraren Ghalia bryter normen

Ghalia Alhindi flydde från Syrien till Sverige för drygt två år sedan. Bland det första hon gjorde här var att lära sig cykla, sedan tog hon körkort och nu går hon en maskinförarutbildning. – Sen blir det lastbil och till slut flygplan, säger hon halvt på skämt, halvt på allvar. Läs mer

Ny rikspolischef välkomnas

Ny rikspolischef välkomnas

Säpochefen Anders Thornberg tar över jobbet som rikspolischef efter att hårt kritiserade Dan Eliasson tvingats bort. Seko polisen tycker att Thornberg är ett bra val men tycker att Eliasson hade kunnat sitta kvar. Läs mer

Seko och 6F inleder valrörelsen

Vem f’n bryr sig? Den frågan ställer Seko och de övriga förbunden i 6F i årets valrörelse. Enligt förbunden är svaret på frågan socialdemokraterna. Läs mer

Kriminalvården och Seko inte överens om lokalt avtal

Seko och Kriminalvården har inte lyckats komma överens om ett avtal för 2017. Nu blir det de lokala parterna som ska förhandla utifrån det centrala avtalet, som slöts i höstas. I potten finns totalt 6,5 procent på tre år med låglönesatsning. Läs mer

Statligt järnvägsunderhåll

Statligt järnvägsunderhåll

Trafikverket kommer att ta över den del av basunderhållet på järnväg som statligt ägda Infranord har. Det utlovar infrastrukturminister Tomas Eneroth idag, onsdag. Läs mer

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Vissa medarbetare i Kriminalvården arbetar väldigt mycket övertid. Den är frivillig och ger i de flesta fall betydande extrainkomster. Vilket i sin tur gör det svårt för skyddsombud och fack att se till att avtal följs. Läs mer

Övertidsblockad

En stridsåtgärd där facket stoppar allt övertidsarbete på en arbetsplats eller inom ett företag.