Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

För dig som arbetar med service och kommunikation
Foto: Sofia Sabel
Intervjun

En sjösjuk sjöman

Kenny Reinhold, den sjösjuke sjömannen som blev fackbas, ser pessimistiskt på sjöfartens framtid. Och regeringens senaste handlingsplan gör inte saken bättre: – Det är som att bota en halshuggen med plåster.

13 februari 2013 13:58

När Kenny Reinhold var 12 år bestämde han sig för att bli sjöman. Tack vare en idoliserad morbror.

– Han var sjöman och berättade om det fantastiska livet till sjöss. Hur spännande och roligt allt var. Otroliga historier om när de låg i hamn i Tokyo eller New York eller Rio. Jag hade en mycket romantiserad bild av livet till sjöss. Jag brukade sitta i hamnen i Höganäs och titta på fartygen som kom och gick, och drömma mig bort. Och han kom att förverkliga drömmen.

– Men han glömde berätta att man var tvungen att jobba mellan allt det roliga och att det gungade hela tiden.

Efter grundskolan blev det så sjömansskola i två år. Men när han var klar var det ont om jobb så först jobbade han på pappans fiskebåt, sedan på en bondgård. Men fortfarande hägrade ett liv till sjöss.

– Så en dag när jag stod och skar kål kom farsan körande. De hade ringt från sjömansförmedlingen och jag skulle inställa mig på en båt i Halmstad klockan fem samma dag. Jag slängde kniven, bad bonden dra åt helvete och så åkte jag och köpte sju stockar snus.

Och så gick han ombord

– Den första matrosen jag pratade med sa: ”Här är vi med i facket, bara så du vet.”

Introduktionsutbildningen fortsatte på kvällen.

– Jag utsattes för ett test. De söp mig rejält full för att kolla om jag kunde stå på benen morgonen efter. Det gjorde jag, men då bestämde jag mig för att aldrig mer vara fyllsjuk och sjösjuk samtidigt.

Han blev alltså godkänd på testet, men sjösjukan fick han dras med hela första resan, tre veckor.

– Jag levde på vitt bröd och gul saft. Men det lilla jag fick i mig kom upp igen och då hade det samma färg som på nervägen.

Kenny-3

I början var det Nord- och Östersjön som gällde med England som mest exotiska land. Men så småningom blev det andra rederier och andra trader: Nordamerika, Europa och Medelhavet.

På den tiden hade varje fartyg sin egen fackklubb och Kenny Reinhold hamnade alltid i styrelsen på en eller annan post.

– Ju mer jag lärde mig om mina rättigheter desto mer insåg jag hur lurad jag blivit många gånger och det är det värsta jag vet. När folk som bara vill göra rätt för sig, jobbar och sliter, blir blåsta på det de gjort sig förtjänta av.

Så han såg till att lära sig ännu mer för att inte bli lurad igen. Vilket sin tur ledde till fler fackliga uppdrag.

Efter tio år till sjöss började han dock känna att han ville utvecklas. Han jobbade då på ett stort rederi med många fartyg. Förutom lokala klubbar på respektive fartyg fanns en klubb för hela rederiet. Ordföranden i den skulle gå vidare och frågade då Kenny om han ville gå en ombudsmannautbildning.

– Det var perfekt. Jag fick fortsätta med sjöfarten men nu ur ett fackligt perspektiv.

Kenny-2

Efter utbildningen blev han vald till ordförande för rederiet, som hade 44 fartyg. Samtidigt gick Sjöfolksförbundet samman med Seko och blev Seko sjöfolk och Kenny blev invald i avdelningsstyrelsen. Sedan fick han en ombudsmannatjänst och 2002 blev han så vald till ordförande för Seko sjöfolk.

Under tiden som ordförande har han fått se den svenskflaggade fartygsflottan krympa. För bara tre år sedan fanns 265 svenskflaggade handelsfartyg och passagerarfärjor. Nu är det 125 – och nedräkningen fortsätter.

– Vi har snart inga svenskflaggade fartyg kvar. Regeringen måste göra något – och det snart. Det räcker med några kloka beslut, som inte behöver kosta speciellt mycket, så kan vi gå från nattsvart till ljusblått, snabbt och enkelt.

Högst på önskelistan står tonnageskatt. Det innebär att redarna schablonbeskattas utifrån tonnage, fartygens storlek och lastförmåga, i stället för att betala skatt på faktiska inkomster. De flesta europeiska sjöfartsländerna har redan tonnageskatt, vilket gör det enklare för redarna att balansera lågkonjunkturer med högkonjunkturer.

Frågan om tonnageskatt har beretts av regeringar sedan 2004. Enligt Kenny Reinhold skulle det för statens del vara en relativt kostnadsneutral åtgärd. Men det finns ett problem som finansminister Borg har svårt att hantera. Redarna är skyldiga staten omkring fem miljarder i uppskjutna skatter.

– Jag förstår det. Det finns väl ingen vettig finansminister som vill skänka bort så mycket skattepengar, men har man råd med en massa djävla skattereduktioner för annat så borde det gå här också.

Sedan kommer frågor som tillsynsavgifterna för fartyg, avgifter för registrering, inspektion, farledsavgifter, behörigheter med mera. Alla dessa är högre i Sverige än i grannländerna.

– Som exempel: det kostar 600 000 att flagga hem ett fartyg i Sverige mot 250 000 i Norge.

Seko tillsammans med arbetsgivarna har gått ut med att om regeringen bara fixar till de här grejerna så ska de ta sitt ansvar och utveckla kollektivavtalet. Lösningen stavas Tap, tillfälligt anställd personal, något som gör att redarna kan spara bemanningskostnader. De Tap-anställda får enbart betalt för tiden ombord medan svenska sjömän får betalt även när de är lediga. På varje ”svensk” tjänst har redaren alltså kostnader för två sjömän medan en Tap-tjänst bara har en. Enligt det ursprungliga avtalet får max 50 procent av personalen på lastbåtarna vara Tap. Utvecklingen av kollektivavtalet innebär att man går med på 75 procent Tap.

– Vi ska komma ihåg att det är redarna som är de onda här, inte sjömännen från Filippinerna, Burma eller Kina för att de är attraktiva ur lönesynpunkt. De kommer inte och tar våra jobb, vi har bjudit hit dem för att kunna rädda svenska jobb.

Kenny-4

Den internationella konkurrensen inom sjöfarten är stenhård och kunderna är flyktiga. Men billigare frakt innebär sämre villkor för de anställda ombord vad gäller löner, förmåner och säkerhet.

– Det finns länder med fiffelflagg där man inte ställer några krav på säkerheten, där sjömännen får uruselt betalt, om de överhuvudtaget får ut någon lön.

Han arbetar snabbt upp en påtaglig irritation över sakernas tillstånd medan han pratar.

– Jag blir så förbannad när jag tänker på det.

För att försöka göra något åt detta drog Seko sjöfolk nyligen igång kampanjen ”Schysta bananer”. I det arbetet ingår att försöka ta fram en certifiering för schysta transporter.

– Fairtrade är jättebra men man tittar bara på plantagen, på hamnarbetarna i Sverige, på lastbilschaffisarna, på lager- och butiksanställda – och då ser allt bra ut. Men det finns ett stort svart djävla hål i den här kedjan och det är hamnarbetarna i Sydamerika och sjömännen.

I kampanjen har man räknat ut hur mycket dyrare ett urval varor skulle bli om de transporterades med schysta villkor, och det handlar om så små summor att de i alla fall försvinner i öresavrundningen för konsumenten.

Exempel: Ett kilo bananer: 5 öre dyrare, en bärbar dator: 9 öre dyrare, en bokhylla: 40 öre dyrare.

– Det är win-win-win. Sjömännen tjänar på det, redarna tjänar på det och vi tjänar på det genom att konkurrensen inte blir lika snedvriden.

Strax efter intervjun presenterade regeringen en handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft. Men inget i den får Kenny Reinhold att göra vågen. Ytterligare några fartygstyper får tillgång till sjöfartsstöd och vissa regelförenklingar, det är så långt regeringen går i dagsläget.

Den för sjöfartsparterna hetast åtrådda insatsen, tonnageskatten, läggs i en utredning – igen. Först mot slutet av 2014 ska utredningen vara klar och sedan dröjer det minst ett år innan förslaget kan gå igenom.

– Det är en bra handlingsplan för en bransch som inte är i kris. Men som det ser ut för svensk sjöfart gör den ingenting. Det är som att försöka bota en halshuggning genom att sätta plåster på halsen, patienten kommer förblöda, säger Kenny Reinhold.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

1 kommentar

  1. johan hullberg

    400 år innan Columbus seglade till västindien 1492 upptäckte
    vikingarna U:S:A. Respekten för svenskt sjöfolk var stort och har så
    varit genom historien till nutid. Ca 4000 svenska sjömän omkom
    under det första och andra världskriget Krigsseglarna b när lev såväl i
    Norge som Sverige upptaxerade för sina krigstillägg.efter krigets
    slut.I Norge gjorde redarna rätt för sig men pengarna stannade hos
    den norska staten.Såsmåningom 1972 fick norskt sjöfolk fullständig
    upprättelse.I dag går 14000 yrkeschaufförer utan jobb i Sverige,
    utkonkurrerade av åkerier från de forna öststaterna som kommer
    till Sverige med långtradare utan vinterdäck med ibland förödande
    konsekvenser.Att de överhuvudtaget kommer in i landet är en gåta.
    Enbart Broströmskoncernen hade i mitten av 60 talet över hundra
    fartyg som trafikerade värlshaven och svenskt sjöfolk hade mycket
    gott rykte.

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Banarbetare omkom efter påkörning

En banarbetare i 50-årsåldern omkom efter att ha blivit påkörd av ett tåg. Mannen arbetade i spåret öster om Arboga då han blev påkörd av ett SJ-tåg. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

650 får gå från Telia

Telia måste spara i den svenska verksamheten och bantar med cirka 650 tjänster, av dessa är ett 40-tal Sekomedlemmar. Det står klart efter gårdagens fackliga förhandlingar. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Slipp stressen på semestern

Slipp stressen på semestern

På ISS Transport i Malmö har de anställda lite olika planer inför semestern. Några planerar, andra tar dagen som den kommer. Läs mer

Besvikna pendelstädare oroar sig för framtiden

Besvikna pendelstädare oroar sig för framtiden

Det blev 28 städare som förlorar sitt arbete på pendeln i Stockholm när Solreneriet drar ner. 41 städare får sin arbetstid sänkt till 50, 40 eller 20 procent. Fyra får nytt jobb på tunnelbanan. Läs mer

”Vi jagar fläckar hela dagarna”

”Vi jagar fläckar hela dagarna”

Aferdita Bajrami städar Världskulturmuseet i Göteborg. Hon stortrivs på jobbet. Läs mer

”Vi får kämpa hela tiden”

”Vi får kämpa hela tiden”

Läs mer

Janne Rudén tackar för sig

Janne Rudén tackar för sig

Efter 15 år som förbundsordförande har Janne Rudén gått i pension. Här berättar han om framgångar och bakslag och om fördelen med att Frölunda förlorar i ishockey. Läs mer

Seko är sina medlemmar

Seko är sina medlemmar

En ny förbundsledning ska nu göra Seko till ett öppet och lyssnande förbund dit nya söker sig och gamla stannar kvar. Läs mer

Nej till begränsningar i konflikträtten

Uppenbarligen blir det ett ingrepp i förhandlingarna till fördel för en arbetsgivare som agerar antifackligt, skriver Seko Stockholms styrelse apropå regeringens kommande utredning av konflikträtten. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Strejk stoppar finska tåg

Lokförarna i Finland lägger ner arbetet i protest i kväll klockan 19.00 svensk tid. Sju andra transportfack är redo att stödja aktionen. Läs mer

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

De berättar om långa dagar i bilen. Om jobbiga körningar när sömnen tränger sig på, och så det värsta – att vara borta från familjen långt in på kvällen, var och varannan dag. Läs mer

Chaufför omkom vid Postnords terminal

En chaufför har avlidit i en olycka vid Postnords terminal i Segeltorp i södra Stockholm. Olyckan inträffade för en vecka sedan och chauffören avled efter några dagar på sjukhus. Läs mer

Konkurrens får finska fack att se rött

Konkurrens får finska fack att se rött

UPPDATERAD MED VARSEL OM POLITISK STREJK. Huvudlöst! Det säger facket om den finska regeringens förslag att utsätta passagerartrafiken på landets järnvägar för konkurrens. Läs mer

Arbetsmiljöbrott på Euromaint

Arbetsmiljöbrott på Euromaint

Euromaint Rail har accepterat att betala en företagsbot på 200 000 kronor efter en arbetsolycka på bolagets anläggning på Minuthandelsgatan i Göteborg 2015. Läs mer

DSB vill sälja Upptåget till Transdev

Danska DSB säljer DSB Uppland, Upptåget, till Transdev. Innan affären går i lås ska dock Region Uppsala godta försäljningen. Läs mer

Boden breddar lokförarutbildningen

I september börjar en ny kull lokförarelever sin utbildning i Boden. Fyra av 27 har utomsvensk bakgrund. De har rekryterats till utbildningen tack vare riktade insatser. Läs mer

Reneriets vd: Vi klarar kvaliteten med färre städare

Reneriets vd Tina Wessman Hellstadius säger till Sekotidningen att hon är övertygad om att företaget klarar kvaliteten på städningen på Stockholms pendeltåg med färre anställda. Läs mer

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

När Alstom tog över Boxholmsdepån 2014 var det Jörgen Liebgotts tredje arbetsgivare på sex år. Alla övergångar har varit okej, men det senaste bytet gick riktigt bra, säger han. Läs mer

Lönekostnad

Löner plus sociala avgifter.