Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Foto: Sofia Sabel
Intervjun

En sjösjuk sjöman

Kenny Reinhold, den sjösjuke sjömannen som blev fackbas, ser pessimistiskt på sjöfartens framtid. Och regeringens senaste handlingsplan gör inte saken bättre: – Det är som att bota en halshuggen med plåster.

13 februari 2013 13:58

När Kenny Reinhold var 12 år bestämde han sig för att bli sjöman. Tack vare en idoliserad morbror.

– Han var sjöman och berättade om det fantastiska livet till sjöss. Hur spännande och roligt allt var. Otroliga historier om när de låg i hamn i Tokyo eller New York eller Rio. Jag hade en mycket romantiserad bild av livet till sjöss. Jag brukade sitta i hamnen i Höganäs och titta på fartygen som kom och gick, och drömma mig bort. Och han kom att förverkliga drömmen.

– Men han glömde berätta att man var tvungen att jobba mellan allt det roliga och att det gungade hela tiden.

Efter grundskolan blev det så sjömansskola i två år. Men när han var klar var det ont om jobb så först jobbade han på pappans fiskebåt, sedan på en bondgård. Men fortfarande hägrade ett liv till sjöss.

– Så en dag när jag stod och skar kål kom farsan körande. De hade ringt från sjömansförmedlingen och jag skulle inställa mig på en båt i Halmstad klockan fem samma dag. Jag slängde kniven, bad bonden dra åt helvete och så åkte jag och köpte sju stockar snus.

Och så gick han ombord

– Den första matrosen jag pratade med sa: ”Här är vi med i facket, bara så du vet.”

Introduktionsutbildningen fortsatte på kvällen.

– Jag utsattes för ett test. De söp mig rejält full för att kolla om jag kunde stå på benen morgonen efter. Det gjorde jag, men då bestämde jag mig för att aldrig mer vara fyllsjuk och sjösjuk samtidigt.

Han blev alltså godkänd på testet, men sjösjukan fick han dras med hela första resan, tre veckor.

– Jag levde på vitt bröd och gul saft. Men det lilla jag fick i mig kom upp igen och då hade det samma färg som på nervägen.

Kenny-3

I början var det Nord- och Östersjön som gällde med England som mest exotiska land. Men så småningom blev det andra rederier och andra trader: Nordamerika, Europa och Medelhavet.

På den tiden hade varje fartyg sin egen fackklubb och Kenny Reinhold hamnade alltid i styrelsen på en eller annan post.

– Ju mer jag lärde mig om mina rättigheter desto mer insåg jag hur lurad jag blivit många gånger och det är det värsta jag vet. När folk som bara vill göra rätt för sig, jobbar och sliter, blir blåsta på det de gjort sig förtjänta av.

Så han såg till att lära sig ännu mer för att inte bli lurad igen. Vilket sin tur ledde till fler fackliga uppdrag.

Efter tio år till sjöss började han dock känna att han ville utvecklas. Han jobbade då på ett stort rederi med många fartyg. Förutom lokala klubbar på respektive fartyg fanns en klubb för hela rederiet. Ordföranden i den skulle gå vidare och frågade då Kenny om han ville gå en ombudsmannautbildning.

– Det var perfekt. Jag fick fortsätta med sjöfarten men nu ur ett fackligt perspektiv.

Kenny-2

Efter utbildningen blev han vald till ordförande för rederiet, som hade 44 fartyg. Samtidigt gick Sjöfolksförbundet samman med Seko och blev Seko sjöfolk och Kenny blev invald i avdelningsstyrelsen. Sedan fick han en ombudsmannatjänst och 2002 blev han så vald till ordförande för Seko sjöfolk.

Under tiden som ordförande har han fått se den svenskflaggade fartygsflottan krympa. För bara tre år sedan fanns 265 svenskflaggade handelsfartyg och passagerarfärjor. Nu är det 125 – och nedräkningen fortsätter.

– Vi har snart inga svenskflaggade fartyg kvar. Regeringen måste göra något – och det snart. Det räcker med några kloka beslut, som inte behöver kosta speciellt mycket, så kan vi gå från nattsvart till ljusblått, snabbt och enkelt.

Högst på önskelistan står tonnageskatt. Det innebär att redarna schablonbeskattas utifrån tonnage, fartygens storlek och lastförmåga, i stället för att betala skatt på faktiska inkomster. De flesta europeiska sjöfartsländerna har redan tonnageskatt, vilket gör det enklare för redarna att balansera lågkonjunkturer med högkonjunkturer.

Frågan om tonnageskatt har beretts av regeringar sedan 2004. Enligt Kenny Reinhold skulle det för statens del vara en relativt kostnadsneutral åtgärd. Men det finns ett problem som finansminister Borg har svårt att hantera. Redarna är skyldiga staten omkring fem miljarder i uppskjutna skatter.

– Jag förstår det. Det finns väl ingen vettig finansminister som vill skänka bort så mycket skattepengar, men har man råd med en massa djävla skattereduktioner för annat så borde det gå här också.

Sedan kommer frågor som tillsynsavgifterna för fartyg, avgifter för registrering, inspektion, farledsavgifter, behörigheter med mera. Alla dessa är högre i Sverige än i grannländerna.

– Som exempel: det kostar 600 000 att flagga hem ett fartyg i Sverige mot 250 000 i Norge.

Seko tillsammans med arbetsgivarna har gått ut med att om regeringen bara fixar till de här grejerna så ska de ta sitt ansvar och utveckla kollektivavtalet. Lösningen stavas Tap, tillfälligt anställd personal, något som gör att redarna kan spara bemanningskostnader. De Tap-anställda får enbart betalt för tiden ombord medan svenska sjömän får betalt även när de är lediga. På varje ”svensk” tjänst har redaren alltså kostnader för två sjömän medan en Tap-tjänst bara har en. Enligt det ursprungliga avtalet får max 50 procent av personalen på lastbåtarna vara Tap. Utvecklingen av kollektivavtalet innebär att man går med på 75 procent Tap.

– Vi ska komma ihåg att det är redarna som är de onda här, inte sjömännen från Filippinerna, Burma eller Kina för att de är attraktiva ur lönesynpunkt. De kommer inte och tar våra jobb, vi har bjudit hit dem för att kunna rädda svenska jobb.

Kenny-4

Den internationella konkurrensen inom sjöfarten är stenhård och kunderna är flyktiga. Men billigare frakt innebär sämre villkor för de anställda ombord vad gäller löner, förmåner och säkerhet.

– Det finns länder med fiffelflagg där man inte ställer några krav på säkerheten, där sjömännen får uruselt betalt, om de överhuvudtaget får ut någon lön.

Han arbetar snabbt upp en påtaglig irritation över sakernas tillstånd medan han pratar.

– Jag blir så förbannad när jag tänker på det.

För att försöka göra något åt detta drog Seko sjöfolk nyligen igång kampanjen ”Schysta bananer”. I det arbetet ingår att försöka ta fram en certifiering för schysta transporter.

– Fairtrade är jättebra men man tittar bara på plantagen, på hamnarbetarna i Sverige, på lastbilschaffisarna, på lager- och butiksanställda – och då ser allt bra ut. Men det finns ett stort svart djävla hål i den här kedjan och det är hamnarbetarna i Sydamerika och sjömännen.

I kampanjen har man räknat ut hur mycket dyrare ett urval varor skulle bli om de transporterades med schysta villkor, och det handlar om så små summor att de i alla fall försvinner i öresavrundningen för konsumenten.

Exempel: Ett kilo bananer: 5 öre dyrare, en bärbar dator: 9 öre dyrare, en bokhylla: 40 öre dyrare.

– Det är win-win-win. Sjömännen tjänar på det, redarna tjänar på det och vi tjänar på det genom att konkurrensen inte blir lika snedvriden.

Strax efter intervjun presenterade regeringen en handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft. Men inget i den får Kenny Reinhold att göra vågen. Ytterligare några fartygstyper får tillgång till sjöfartsstöd och vissa regelförenklingar, det är så långt regeringen går i dagsläget.

Den för sjöfartsparterna hetast åtrådda insatsen, tonnageskatten, läggs i en utredning – igen. Först mot slutet av 2014 ska utredningen vara klar och sedan dröjer det minst ett år innan förslaget kan gå igenom.

– Det är en bra handlingsplan för en bransch som inte är i kris. Men som det ser ut för svensk sjöfart gör den ingenting. Det är som att försöka bota en halshuggning genom att sätta plåster på halsen, patienten kommer förblöda, säger Kenny Reinhold.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

1 kommentar

  1. johan hullberg

    400 år innan Columbus seglade till västindien 1492 upptäckte
    vikingarna U:S:A. Respekten för svenskt sjöfolk var stort och har så
    varit genom historien till nutid. Ca 4000 svenska sjömän omkom
    under det första och andra världskriget Krigsseglarna b när lev såväl i
    Norge som Sverige upptaxerade för sina krigstillägg.efter krigets
    slut.I Norge gjorde redarna rätt för sig men pengarna stannade hos
    den norska staten.Såsmåningom 1972 fick norskt sjöfolk fullständig
    upprättelse.I dag går 14000 yrkeschaufförer utan jobb i Sverige,
    utkonkurrerade av åkerier från de forna öststaterna som kommer
    till Sverige med långtradare utan vinterdäck med ibland förödande
    konsekvenser.Att de överhuvudtaget kommer in i landet är en gåta.
    Enbart Broströmskoncernen hade i mitten av 60 talet över hundra
    fartyg som trafikerade värlshaven och svenskt sjöfolk hade mycket
    gott rykte.

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Postnord får 2,2 miljarder av ägarna

Postnord får 2,2 miljarder av ägarna

Danmark och Sverige har kommit överens om att ge det krisande Postnord ett tillskott på 2,2 miljarder svenska kronor. Den danska staten skjuter till 1,8 miljarder och Sverige står för resterande 400 miljoner. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höga halter av kvävedioxid i tunnelbanan

Det är tidvis höga halter av kvävedioxid och damm vid underhållsarbete i Stockholms tunnelbana. Det visar mätningar som Strukton Rail gjorde under våren 2017. Mätningarna skedde vid fyra olika arbetsmoment. Läs mer

Skärgårdsförhandlingarna har brutit samman

Förhandlingarna mellan Seko och Almega om ett nytt skärgårdsavtal har brutit samman. Enligt Seko har Almega sagt upp avtalet, vilket innebär att det blir avtalslöst tillstånd om sju dagar. Läs mer

Jobbar kvar för att det är kul

Jobbar kvar för att det är kul

Pelle Olsson är både kriminalvårdare och pensionär. Han tycker att han har fått det bästa av allt och rekommenderar andra samma sak. Men inte för att klamra sig fast vid jobbet. Läs mer

Lågavlönade får bättre betalt med nya avtalen

Årets avtalsrörelse skulle ge mer till dem som tjänar minst. En rundringning som Sekotidningen har gjort visar att många lokala löneförhandlingar har gett resultat, även om alla inte är helt nöjda. Läs mer

När jobbet leder till döden

När jobbet leder till döden

Hittills i år har 40 personer dött på jobbet. Här är en berättelse om hur det kan gå till. Om entreprenörskedjor, bristande kontroll och olyckliga omständigheter. Läs mer

”Jag gillar att vara utomhus”

”Jag gillar att vara utomhus”

Läs mer

Med orättvisorna i fokus

Med orättvisorna i fokus

Hennes drivkraft är kampen mot orättvisor. Och det är en fajt som Gabriella Lavecchia tagit i många olika roller inom arbetarrörelsen. Sedan i våras som vice förbundsordförande för Seko. Läs mer

Upphandling på slak lina

Upphandling på slak lina

Upphandlingar är ofta ett vågspel. Men en sak är säker, går det åt skogen drabbas inte de ytterst ansvariga, det är de anställda som råkar illa ut. Som nu på pendeltågen i Stockholm Läs mer

Billigare vara med i facket

Nu återinför socialdemokraterna skattereduktion för fackföreningsavgift, så det är bara att bli med i facket igen, skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Ny postlag skippar brev över natten

Regeringen har presenterat ett förslag till ny postlag. Seko posten är positivt till stora delar av innehållet, men är besviket över att postboxar inte blir standard. Läs mer

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

– Titta så små byxorna är, säger tunneltvättare Madelene Berglund och lyfter upp en arbetsbyxa från bordet där ett av de större klädföretagen placerat sitt utbud. Läs mer

Seko och Fastighets går vidare med planerna på samgående

Planerna på att slå ihop de två förbunden har sedan en tid legat i malpåse i väntan på att avtalsrörelsen och kongresser ska vara avklarade. Nu har de tagit beslut om att tillsätta en utredning. Läs mer

Strid om gräns för kvartsdamm

Strid om gräns för kvartsdamm

Arbetsmiljöverket lade ett förslag om halverat gränsvärde för det farliga kvartsdammet. Medicinsk expertis och facket välkomnar förslaget medan arbetsgivarna tycker att det blir för dyrt. Nu är det inte säkert att det blir någon sänkning. Läs mer

”Dialog med facket är viktig”

”Dialog med facket är viktig”

Tomas Eneroth fick en rivstart på posten som infrastrukturminister sedan företrädaren, Anna Johansson, fick gå efter IT-skandalen på Transportstyrelsen. Till Sekotidningen säger han bland annat att han vill se än mer järnvägsunderhåll i statlig regi. Läs mer

Nytt avtal för anställda på Samhall

Efter konfliktvarsel och medlarbud har parterna kommit överens om ett nytt avtal för anställda på Samhall. Avtalet ger 7,1 procent i löneökningar under tre år och innehåller en låglönesatsning. Läs mer

Utredning kring Sekohärvan står still

Det rättsliga efterspelet till den så kallade Sekohärvan drar ut på tiden. Polisen har ingen utsedd utredare och fortfarande har inga förhör hållits med de inblandade. Läs mer

Försäkringar
Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Paketchauffören Tomas Dahl fick en stroke för tre år sedan. Genom Sekos sjukförsäkring fick han 50 000 kronor – pengar som var välkomna när han blev sjukskriven på heltid i tre månader. Läs mer

Ajournera

Att göra ett tillfälligt uppehåll i förhandlingar, till exempel för enskilda överläggningar.