Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Foto: Sofia Sabel
Intervjun

En sjösjuk sjöman

Kenny Reinhold, den sjösjuke sjömannen som blev fackbas, ser pessimistiskt på sjöfartens framtid. Och regeringens senaste handlingsplan gör inte saken bättre: – Det är som att bota en halshuggen med plåster.

13 februari 2013 13:58

När Kenny Reinhold var 12 år bestämde han sig för att bli sjöman. Tack vare en idoliserad morbror.

– Han var sjöman och berättade om det fantastiska livet till sjöss. Hur spännande och roligt allt var. Otroliga historier om när de låg i hamn i Tokyo eller New York eller Rio. Jag hade en mycket romantiserad bild av livet till sjöss. Jag brukade sitta i hamnen i Höganäs och titta på fartygen som kom och gick, och drömma mig bort. Och han kom att förverkliga drömmen.

– Men han glömde berätta att man var tvungen att jobba mellan allt det roliga och att det gungade hela tiden.

Efter grundskolan blev det så sjömansskola i två år. Men när han var klar var det ont om jobb så först jobbade han på pappans fiskebåt, sedan på en bondgård. Men fortfarande hägrade ett liv till sjöss.

– Så en dag när jag stod och skar kål kom farsan körande. De hade ringt från sjömansförmedlingen och jag skulle inställa mig på en båt i Halmstad klockan fem samma dag. Jag slängde kniven, bad bonden dra åt helvete och så åkte jag och köpte sju stockar snus.

Och så gick han ombord

– Den första matrosen jag pratade med sa: ”Här är vi med i facket, bara så du vet.”

Introduktionsutbildningen fortsatte på kvällen.

– Jag utsattes för ett test. De söp mig rejält full för att kolla om jag kunde stå på benen morgonen efter. Det gjorde jag, men då bestämde jag mig för att aldrig mer vara fyllsjuk och sjösjuk samtidigt.

Han blev alltså godkänd på testet, men sjösjukan fick han dras med hela första resan, tre veckor.

– Jag levde på vitt bröd och gul saft. Men det lilla jag fick i mig kom upp igen och då hade det samma färg som på nervägen.

Kenny-3

I början var det Nord- och Östersjön som gällde med England som mest exotiska land. Men så småningom blev det andra rederier och andra trader: Nordamerika, Europa och Medelhavet.

På den tiden hade varje fartyg sin egen fackklubb och Kenny Reinhold hamnade alltid i styrelsen på en eller annan post.

– Ju mer jag lärde mig om mina rättigheter desto mer insåg jag hur lurad jag blivit många gånger och det är det värsta jag vet. När folk som bara vill göra rätt för sig, jobbar och sliter, blir blåsta på det de gjort sig förtjänta av.

Så han såg till att lära sig ännu mer för att inte bli lurad igen. Vilket sin tur ledde till fler fackliga uppdrag.

Efter tio år till sjöss började han dock känna att han ville utvecklas. Han jobbade då på ett stort rederi med många fartyg. Förutom lokala klubbar på respektive fartyg fanns en klubb för hela rederiet. Ordföranden i den skulle gå vidare och frågade då Kenny om han ville gå en ombudsmannautbildning.

– Det var perfekt. Jag fick fortsätta med sjöfarten men nu ur ett fackligt perspektiv.

Kenny-2

Efter utbildningen blev han vald till ordförande för rederiet, som hade 44 fartyg. Samtidigt gick Sjöfolksförbundet samman med Seko och blev Seko sjöfolk och Kenny blev invald i avdelningsstyrelsen. Sedan fick han en ombudsmannatjänst och 2002 blev han så vald till ordförande för Seko sjöfolk.

Under tiden som ordförande har han fått se den svenskflaggade fartygsflottan krympa. För bara tre år sedan fanns 265 svenskflaggade handelsfartyg och passagerarfärjor. Nu är det 125 – och nedräkningen fortsätter.

– Vi har snart inga svenskflaggade fartyg kvar. Regeringen måste göra något – och det snart. Det räcker med några kloka beslut, som inte behöver kosta speciellt mycket, så kan vi gå från nattsvart till ljusblått, snabbt och enkelt.

Högst på önskelistan står tonnageskatt. Det innebär att redarna schablonbeskattas utifrån tonnage, fartygens storlek och lastförmåga, i stället för att betala skatt på faktiska inkomster. De flesta europeiska sjöfartsländerna har redan tonnageskatt, vilket gör det enklare för redarna att balansera lågkonjunkturer med högkonjunkturer.

Frågan om tonnageskatt har beretts av regeringar sedan 2004. Enligt Kenny Reinhold skulle det för statens del vara en relativt kostnadsneutral åtgärd. Men det finns ett problem som finansminister Borg har svårt att hantera. Redarna är skyldiga staten omkring fem miljarder i uppskjutna skatter.

– Jag förstår det. Det finns väl ingen vettig finansminister som vill skänka bort så mycket skattepengar, men har man råd med en massa djävla skattereduktioner för annat så borde det gå här också.

Sedan kommer frågor som tillsynsavgifterna för fartyg, avgifter för registrering, inspektion, farledsavgifter, behörigheter med mera. Alla dessa är högre i Sverige än i grannländerna.

– Som exempel: det kostar 600 000 att flagga hem ett fartyg i Sverige mot 250 000 i Norge.

Seko tillsammans med arbetsgivarna har gått ut med att om regeringen bara fixar till de här grejerna så ska de ta sitt ansvar och utveckla kollektivavtalet. Lösningen stavas Tap, tillfälligt anställd personal, något som gör att redarna kan spara bemanningskostnader. De Tap-anställda får enbart betalt för tiden ombord medan svenska sjömän får betalt även när de är lediga. På varje ”svensk” tjänst har redaren alltså kostnader för två sjömän medan en Tap-tjänst bara har en. Enligt det ursprungliga avtalet får max 50 procent av personalen på lastbåtarna vara Tap. Utvecklingen av kollektivavtalet innebär att man går med på 75 procent Tap.

– Vi ska komma ihåg att det är redarna som är de onda här, inte sjömännen från Filippinerna, Burma eller Kina för att de är attraktiva ur lönesynpunkt. De kommer inte och tar våra jobb, vi har bjudit hit dem för att kunna rädda svenska jobb.

Kenny-4

Den internationella konkurrensen inom sjöfarten är stenhård och kunderna är flyktiga. Men billigare frakt innebär sämre villkor för de anställda ombord vad gäller löner, förmåner och säkerhet.

– Det finns länder med fiffelflagg där man inte ställer några krav på säkerheten, där sjömännen får uruselt betalt, om de överhuvudtaget får ut någon lön.

Han arbetar snabbt upp en påtaglig irritation över sakernas tillstånd medan han pratar.

– Jag blir så förbannad när jag tänker på det.

För att försöka göra något åt detta drog Seko sjöfolk nyligen igång kampanjen ”Schysta bananer”. I det arbetet ingår att försöka ta fram en certifiering för schysta transporter.

– Fairtrade är jättebra men man tittar bara på plantagen, på hamnarbetarna i Sverige, på lastbilschaffisarna, på lager- och butiksanställda – och då ser allt bra ut. Men det finns ett stort svart djävla hål i den här kedjan och det är hamnarbetarna i Sydamerika och sjömännen.

I kampanjen har man räknat ut hur mycket dyrare ett urval varor skulle bli om de transporterades med schysta villkor, och det handlar om så små summor att de i alla fall försvinner i öresavrundningen för konsumenten.

Exempel: Ett kilo bananer: 5 öre dyrare, en bärbar dator: 9 öre dyrare, en bokhylla: 40 öre dyrare.

– Det är win-win-win. Sjömännen tjänar på det, redarna tjänar på det och vi tjänar på det genom att konkurrensen inte blir lika snedvriden.

Strax efter intervjun presenterade regeringen en handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft. Men inget i den får Kenny Reinhold att göra vågen. Ytterligare några fartygstyper får tillgång till sjöfartsstöd och vissa regelförenklingar, det är så långt regeringen går i dagsläget.

Den för sjöfartsparterna hetast åtrådda insatsen, tonnageskatten, läggs i en utredning – igen. Först mot slutet av 2014 ska utredningen vara klar och sedan dröjer det minst ett år innan förslaget kan gå igenom.

– Det är en bra handlingsplan för en bransch som inte är i kris. Men som det ser ut för svensk sjöfart gör den ingenting. Det är som att försöka bota en halshuggning genom att sätta plåster på halsen, patienten kommer förblöda, säger Kenny Reinhold.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

1 kommentar

  1. johan hullberg

    400 år innan Columbus seglade till västindien 1492 upptäckte
    vikingarna U:S:A. Respekten för svenskt sjöfolk var stort och har så
    varit genom historien till nutid. Ca 4000 svenska sjömän omkom
    under det första och andra världskriget Krigsseglarna b när lev såväl i
    Norge som Sverige upptaxerade för sina krigstillägg.efter krigets
    slut.I Norge gjorde redarna rätt för sig men pengarna stannade hos
    den norska staten.Såsmåningom 1972 fick norskt sjöfolk fullständig
    upprättelse.I dag går 14000 yrkeschaufförer utan jobb i Sverige,
    utkonkurrerade av åkerier från de forna öststaterna som kommer
    till Sverige med långtradare utan vinterdäck med ibland förödande
    konsekvenser.Att de överhuvudtaget kommer in i landet är en gåta.
    Enbart Broströmskoncernen hade i mitten av 60 talet över hundra
    fartyg som trafikerade värlshaven och svenskt sjöfolk hade mycket
    gott rykte.

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Central förhandling

En förhandling som förs mellan centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Till exempel mellan Seko och Almega. Se Sekos motparter.