Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Foto: Sofia Sabel
Intervjun

En sjösjuk sjöman

Kenny Reinhold, den sjösjuke sjömannen som blev fackbas, ser pessimistiskt på sjöfartens framtid. Och regeringens senaste handlingsplan gör inte saken bättre: – Det är som att bota en halshuggen med plåster.

13 februari 2013 13:58

När Kenny Reinhold var 12 år bestämde han sig för att bli sjöman. Tack vare en idoliserad morbror.

– Han var sjöman och berättade om det fantastiska livet till sjöss. Hur spännande och roligt allt var. Otroliga historier om när de låg i hamn i Tokyo eller New York eller Rio. Jag hade en mycket romantiserad bild av livet till sjöss. Jag brukade sitta i hamnen i Höganäs och titta på fartygen som kom och gick, och drömma mig bort. Och han kom att förverkliga drömmen.

– Men han glömde berätta att man var tvungen att jobba mellan allt det roliga och att det gungade hela tiden.

Efter grundskolan blev det så sjömansskola i två år. Men när han var klar var det ont om jobb så först jobbade han på pappans fiskebåt, sedan på en bondgård. Men fortfarande hägrade ett liv till sjöss.

– Så en dag när jag stod och skar kål kom farsan körande. De hade ringt från sjömansförmedlingen och jag skulle inställa mig på en båt i Halmstad klockan fem samma dag. Jag slängde kniven, bad bonden dra åt helvete och så åkte jag och köpte sju stockar snus.

Och så gick han ombord

– Den första matrosen jag pratade med sa: ”Här är vi med i facket, bara så du vet.”

Introduktionsutbildningen fortsatte på kvällen.

– Jag utsattes för ett test. De söp mig rejält full för att kolla om jag kunde stå på benen morgonen efter. Det gjorde jag, men då bestämde jag mig för att aldrig mer vara fyllsjuk och sjösjuk samtidigt.

Han blev alltså godkänd på testet, men sjösjukan fick han dras med hela första resan, tre veckor.

– Jag levde på vitt bröd och gul saft. Men det lilla jag fick i mig kom upp igen och då hade det samma färg som på nervägen.

Kenny-3

I början var det Nord- och Östersjön som gällde med England som mest exotiska land. Men så småningom blev det andra rederier och andra trader: Nordamerika, Europa och Medelhavet.

På den tiden hade varje fartyg sin egen fackklubb och Kenny Reinhold hamnade alltid i styrelsen på en eller annan post.

– Ju mer jag lärde mig om mina rättigheter desto mer insåg jag hur lurad jag blivit många gånger och det är det värsta jag vet. När folk som bara vill göra rätt för sig, jobbar och sliter, blir blåsta på det de gjort sig förtjänta av.

Så han såg till att lära sig ännu mer för att inte bli lurad igen. Vilket sin tur ledde till fler fackliga uppdrag.

Efter tio år till sjöss började han dock känna att han ville utvecklas. Han jobbade då på ett stort rederi med många fartyg. Förutom lokala klubbar på respektive fartyg fanns en klubb för hela rederiet. Ordföranden i den skulle gå vidare och frågade då Kenny om han ville gå en ombudsmannautbildning.

– Det var perfekt. Jag fick fortsätta med sjöfarten men nu ur ett fackligt perspektiv.

Kenny-2

Efter utbildningen blev han vald till ordförande för rederiet, som hade 44 fartyg. Samtidigt gick Sjöfolksförbundet samman med Seko och blev Seko sjöfolk och Kenny blev invald i avdelningsstyrelsen. Sedan fick han en ombudsmannatjänst och 2002 blev han så vald till ordförande för Seko sjöfolk.

Under tiden som ordförande har han fått se den svenskflaggade fartygsflottan krympa. För bara tre år sedan fanns 265 svenskflaggade handelsfartyg och passagerarfärjor. Nu är det 125 – och nedräkningen fortsätter.

– Vi har snart inga svenskflaggade fartyg kvar. Regeringen måste göra något – och det snart. Det räcker med några kloka beslut, som inte behöver kosta speciellt mycket, så kan vi gå från nattsvart till ljusblått, snabbt och enkelt.

Högst på önskelistan står tonnageskatt. Det innebär att redarna schablonbeskattas utifrån tonnage, fartygens storlek och lastförmåga, i stället för att betala skatt på faktiska inkomster. De flesta europeiska sjöfartsländerna har redan tonnageskatt, vilket gör det enklare för redarna att balansera lågkonjunkturer med högkonjunkturer.

Frågan om tonnageskatt har beretts av regeringar sedan 2004. Enligt Kenny Reinhold skulle det för statens del vara en relativt kostnadsneutral åtgärd. Men det finns ett problem som finansminister Borg har svårt att hantera. Redarna är skyldiga staten omkring fem miljarder i uppskjutna skatter.

– Jag förstår det. Det finns väl ingen vettig finansminister som vill skänka bort så mycket skattepengar, men har man råd med en massa djävla skattereduktioner för annat så borde det gå här också.

Sedan kommer frågor som tillsynsavgifterna för fartyg, avgifter för registrering, inspektion, farledsavgifter, behörigheter med mera. Alla dessa är högre i Sverige än i grannländerna.

– Som exempel: det kostar 600 000 att flagga hem ett fartyg i Sverige mot 250 000 i Norge.

Seko tillsammans med arbetsgivarna har gått ut med att om regeringen bara fixar till de här grejerna så ska de ta sitt ansvar och utveckla kollektivavtalet. Lösningen stavas Tap, tillfälligt anställd personal, något som gör att redarna kan spara bemanningskostnader. De Tap-anställda får enbart betalt för tiden ombord medan svenska sjömän får betalt även när de är lediga. På varje ”svensk” tjänst har redaren alltså kostnader för två sjömän medan en Tap-tjänst bara har en. Enligt det ursprungliga avtalet får max 50 procent av personalen på lastbåtarna vara Tap. Utvecklingen av kollektivavtalet innebär att man går med på 75 procent Tap.

– Vi ska komma ihåg att det är redarna som är de onda här, inte sjömännen från Filippinerna, Burma eller Kina för att de är attraktiva ur lönesynpunkt. De kommer inte och tar våra jobb, vi har bjudit hit dem för att kunna rädda svenska jobb.

Kenny-4

Den internationella konkurrensen inom sjöfarten är stenhård och kunderna är flyktiga. Men billigare frakt innebär sämre villkor för de anställda ombord vad gäller löner, förmåner och säkerhet.

– Det finns länder med fiffelflagg där man inte ställer några krav på säkerheten, där sjömännen får uruselt betalt, om de överhuvudtaget får ut någon lön.

Han arbetar snabbt upp en påtaglig irritation över sakernas tillstånd medan han pratar.

– Jag blir så förbannad när jag tänker på det.

För att försöka göra något åt detta drog Seko sjöfolk nyligen igång kampanjen ”Schysta bananer”. I det arbetet ingår att försöka ta fram en certifiering för schysta transporter.

– Fairtrade är jättebra men man tittar bara på plantagen, på hamnarbetarna i Sverige, på lastbilschaffisarna, på lager- och butiksanställda – och då ser allt bra ut. Men det finns ett stort svart djävla hål i den här kedjan och det är hamnarbetarna i Sydamerika och sjömännen.

I kampanjen har man räknat ut hur mycket dyrare ett urval varor skulle bli om de transporterades med schysta villkor, och det handlar om så små summor att de i alla fall försvinner i öresavrundningen för konsumenten.

Exempel: Ett kilo bananer: 5 öre dyrare, en bärbar dator: 9 öre dyrare, en bokhylla: 40 öre dyrare.

– Det är win-win-win. Sjömännen tjänar på det, redarna tjänar på det och vi tjänar på det genom att konkurrensen inte blir lika snedvriden.

Strax efter intervjun presenterade regeringen en handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft. Men inget i den får Kenny Reinhold att göra vågen. Ytterligare några fartygstyper får tillgång till sjöfartsstöd och vissa regelförenklingar, det är så långt regeringen går i dagsläget.

Den för sjöfartsparterna hetast åtrådda insatsen, tonnageskatten, läggs i en utredning – igen. Först mot slutet av 2014 ska utredningen vara klar och sedan dröjer det minst ett år innan förslaget kan gå igenom.

– Det är en bra handlingsplan för en bransch som inte är i kris. Men som det ser ut för svensk sjöfart gör den ingenting. Det är som att försöka bota en halshuggning genom att sätta plåster på halsen, patienten kommer förblöda, säger Kenny Reinhold.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

1 kommentar

  1. johan hullberg

    400 år innan Columbus seglade till västindien 1492 upptäckte
    vikingarna U:S:A. Respekten för svenskt sjöfolk var stort och har så
    varit genom historien till nutid. Ca 4000 svenska sjömän omkom
    under det första och andra världskriget Krigsseglarna b när lev såväl i
    Norge som Sverige upptaxerade för sina krigstillägg.efter krigets
    slut.I Norge gjorde redarna rätt för sig men pengarna stannade hos
    den norska staten.Såsmåningom 1972 fick norskt sjöfolk fullständig
    upprättelse.I dag går 14000 yrkeschaufförer utan jobb i Sverige,
    utkonkurrerade av åkerier från de forna öststaterna som kommer
    till Sverige med långtradare utan vinterdäck med ibland förödande
    konsekvenser.Att de överhuvudtaget kommer in i landet är en gåta.
    Enbart Broströmskoncernen hade i mitten av 60 talet över hundra
    fartyg som trafikerade värlshaven och svenskt sjöfolk hade mycket
    gott rykte.

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Alltid redo till havs

Alltid redo till havs

Att hämta och lämna lotsar, bistå Sjöräddningen och att sprida de dödas aska. Det är huvuduppgifterna för båtmännen ombord på tjänstebåt 2013 i Malmö. Läs mer

Privat jobbförmedling
Ylva Johansson: Matchningsföretag måste leverera

Ylva Johansson: Matchningsföretag måste leverera

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) kommenterar Arbetet och Sekotidningens avslöjande om att Arbetsförmedlingens externa jobbcoacher får vara hur dåliga som helst på 27 orter i landet – utan att slängas ut. Läs mer

Fransk strejkvår stoppar utförsäljning

Fransk strejkvår stoppar utförsäljning

En tre månader lång strejk har inte hindrat att passagerartrafiken öppnas för konkurrens. Men en ny lag ska stoppa privatisering av SNCF, det statliga franska järnvägsbolaget. Läs mer

Privat jobbförmedling
Kommunerna där jobbmatchningen kan vara hur dålig som helst

Kommunerna där jobbmatchningen kan vara hur dålig som helst

Arbetsförmedlingen slänger ut matchningsföretag som inte hittar jobb till arbetslösa deltagare. Men i 27 kommuner kan företagen ha hur dåliga resultat som helst – och ändå få vara kvar. Läs mer

Experten: Så undviker du en stressig semester

Experten: Så undviker du en stressig semester

Sommarsemestern ser många fram emot som en tid för att ta det lugnt och ha det härligt. Men så blir det långt ifrån alltid när ambitionerna blir för stora. Vi frågade Samuel West, psykolog och forskare, hur man kan tänka för att inte hamna i värsta semesterstressen. Läs mer

Städbolag betalade ut fel lön – nu får städarna rätt

Städbolag betalade ut fel lön – nu får städarna rätt

Drygt 40 städare på Solreneriet i Stockholm har under lång tid fått fel lön. Enligt Seko har städföretaget, som jobbat på uppdrag av MTR, varit skyldiga städarna en halv miljon. Efter förhandlingar har Seko nu lyckats få ut merparten av pengarna. Läs mer

”Vi sköter marken kring slottet”

”Vi sköter marken kring slottet”

Läs mer

Demokratins räddare

Demokratins räddare

Demokratin är hotad från två håll, menar Sverker Gustavsson som forskar om populismen och dess framväxt. Nu är han aktuell som medförfattare till boken ”Vad krävs för att rädda demokratin?”. Läs mer

Ta politikernas oro på allvar

Ta politikernas oro på allvar

Politiker som som har svårt att hantera sin oro innebär på sikt en fara för samhällsutvecklingen. Ett tips är att sluta lyssna på dem som skriker högst och istället satsa på en rättvis fördelning av välfärden. Läs mer

Tryggare jobb med socialdemokratisk regering

Tryggare jobb med socialdemokratisk regering

När de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna tar kampen mot anställningstrygghet, då måste vi visa att socialdemokraterna står för tryggare jobb och justa villkor. Det skriver tre riksdagskandidater och Seko-medlemmar i en debattartikel. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Seko: Kriminalvården behöver mer resurser

Seko: Kriminalvården behöver mer resurser

Det är trångt, mycket ensamarbete, trakasserier, hot och våld inom Kriminalvården. Det visar en medlemsundersökning som Seko gjort bland medlemmar på anstalter, häkten och i transportverksamheten. Läs mer

Privat jobbförmedling
Så blir arbetslösa en kassako för bemanningsbolag

Så blir arbetslösa en kassako för bemanningsbolag

Bemanningsbolag jobbcoachar arbetslösa på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Samtidigt anställer de själva sina deltagare och får bonus för varje fixat jobb. I en gemensam granskning har Sekotidningen och Arbetet tittat på hur det går till. Läs mer

Parterna lägger förslag om strejkrätten

Parterna lägger förslag om strejkrätten

De fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco har gjort upp med de privata arbetsgivarna i Svenskt näringsliv om förändringar av strejkrätten. Förslaget innebär att stridsåtgärder ska endast få vidtas för att uppnå kollektivavtal med fredsplikt. Läs mer

Järnvägsunderhåll
Statligt järvägsunderhåll – nostalgi eller framtid

Statligt järvägsunderhåll – nostalgi eller framtid

Regeringen föreslår att Trafikverket ska sköta hälften av järnvägsunderhållet i egen regi. Seko gillar förslaget, men det finns privatanställda som är kritiska och känner sig förbisedda av förbundet. Läs mer

Uppsagt arbetstidsavtal på Green Cargo

Uppsagt arbetstidsavtal på Green Cargo

Seko Green Cargo har sagt upp arbetstidsavtalet som infördes 2017. Anledningen är att schemana för lokförarna blev sämre trots löften om motsatsen. Läs mer

Sifferlöst avtal

Se Nollavtal.