Vi får åter höra att arbetslivet är förlängas, det är i allas intresse. Året innan jag gick i pension (vid 61) hade jag ett utvecklingssamtal med den administrativa chefen på myndigheten där jag jobbade, och hon talade om för mej att jag var för långsam, en yngre skulle göra mitt jobb snabbare.

Eftersom man numera sitter ensam med chefer i utvecklings- och lönesättande samtal, ville jag i alla fall berätta om samtalet för fackombuden. Dessa sade att jag hade haft otur med chefer.

Hur var det nu, är det inte viktigt att gamlingar jobbar så länge som möjligt, och varför ska då chefer jaga iväg de gamla med hjälp av åldersdiskriminering?