Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

För dig som arbetar med service och kommunikation
Reportage

Dubbla roller i bolagsstyrelsen

Att sitta i en bolagsstyrelse på fackligt mandat är en stor utmaning. I bolagsstyrelsen ska du ha ägarnas bästa för ögonen samtidigt som det är medlemmarna som är din uppdragsgivare.

23 oktober 2013 10:17

År 1976 kom Lag om styrelserepresentation för privatanställda (LSA), som ger de anställda rätt till två ledamöter i bolagsstyrelsen om företaget har mer än 25 anställda. Syftet är att ge de anställda insyn och inflytande.

– Lagen kom till för att stötta upp MBL eftersom man såg att arbetsgivaren alltid låg steget före. Med LSA kom löntagarna in i själva beslutsprocessen, säger Hans-Erik ”Simon” Andersson som håller utbildningar på LO:s folkhögskola Runö, för löntagarrepresentanterna.

Men det finns en stor skillnad mellan LSA och MBL. Som representant i bolagets styrelse ska man ha företagets och aktieägarnas bästa för ögonen. Om det innebär att man måste göra omfattande uppsägningar kan man behöva ge sitt stöd till detta. När det sedan gäller övertalighetsförhandlingar och liknande enligt MBL, är det fackmedlemmarna bästa som ska tillvaratas.

– Som styrelserepresentant är man medpart, medan man i en MBL-situation är motpart till arbetsgivaren, säger ”Simon” Andersson.

simonandersson

Det är mycket att tänka på som representant i en bolagsstyrelse. Därför ordnar LO utbildningar på Runö, tre kurser om vardera en vecka. Fram till 2006 stod staten för utbildningskostnaderna. Men när så alliansen vann valet drog man in utbildningspengen – cirka tio miljoner kronor årligen – och överlät på fack och arbetsgivare att fixa det hela själva. Något inte alla arbetsgivare är så intresserade av, med följd att allt färre utbildas.

Förr var det omkring 500 varje år, nu är det omkring 100 som går utbildningen på Runö.

– Det är synd, för det är samhällsekonomiskt lönsamt att utbilda de här människorna, säger ”Simon” Andersson. Man får en högre kvalitet på styrelsearbetet vilket gör företagen mer lönsamma. Så de tio miljoner kronor staten betalade var en liten, men väl investerad summa.

Just utbildningsbiten är det Sandra Lindström saknar mest. Hon sitter i bolagsstyrelsen för A-train, som kör Arlanda Express.

– Vi fick en halvdag med företagsjuristen där han gick igenom ansvarsbiten och sådana frågor. Men jag skulle verkligen vilja ha utbildning i min roll som arbetstagarrepresentant. Som det är nu vet jag ju inte riktigt om jag sköter uppdraget korrekt, säger hon.

Arbetsgivaren vill inte betala LO-utbildningen, men låter henne gå om finansiering löses på annat sätt. Hon tycker att det är bra att de anställda sitter med i styrelsen, framför allt för ökad insyn. Inflytandet är det lite sämre med.

– Oftast är besluten mycket väl förberedda när de ska tas i styrelsen, säger Sandra Lindström. Och det har ju skett utan att vi fått vara med. Vi sitter med på själva styrelsemötena men så träffas de andra på middagar och liknande som vi inte är inbjudna till.

I själva styrelserummet tycker hon dock att hon och hennes två kolleger behandlas likvärdigt med de andra ledamöterna. Och de har alltid möjlighet att säga stopp om det är något de anser att de behöver mer information om.

Hon tycker också att övriga styrelsen lyssnar och tar till sig av deras synpunkter. Deras perspektiv, inifrån själva verksamheten, tillför en viktig dimension till styrelsens arbete.

– Det är många gånger vi har svar på hur saker funkar, som inte till exempel vd vet. Men jag blev också förvånad över hur mycket ägarna faktiskt intresserade sig för verksamheten. Jag tänkte väl lite att de bara brydde sig om att tjäna pengar men de visar ett väldigt intresse för säkerheten och varför saker sker på det sätt de gör.

Hittills har företaget varit förskonat från nedskärningar, man har tvärtom expanderat. Så Sandra Lindström har aldrig hamnat i någon situation där hon behövt ta nedskärningsbeslut i styrelsen. Däremot har det hänt att vissa beslut har belagts med tystnadsplikt.

– Men det är oftast när det handlar om projekt som vi tycker är bra, men att de inte vill att det ska komma ut i förväg. Men skulle det vara något som är problematiskt så är vi ju två från Seko som sitter i styrelsen så vi kan ju alltid diskutera sakerna så man inte behöver sitta ensam och ta jobbiga beslut.

Ronny Ekwall sitter på Sekomandat i Vattenfalls bolagsstyrelse sedan 1998. För hans del har utbildningen aldrig varit något problem. Dels började han på den tiden då staten stod för utbildningskostnaden, dels knusslar inte Vattenfall med utbildningspengarna.

– Det är aldrig några problem. Anser vi att vi behöver gå en utbildning så betalar de. De inser ju att det gynnar företaget, säger han.

En annan skillnad jämfört med Sandra Lundströms situation är att styrelsearbetet i Vattenfall präglats av betydligt mer turbulens. Vi ett tillfälle, 2009, gick det så långt att Seko plockade bort sina representanter från styrelsen eftersom man saknade förtroende för dåvarande vd, Lars G Josefsson. Men man har även tvingats till nedskärningar.

– Ibland går inte allt som man vill, säger Ronny Ekwall. Eftersom energibranschen inte är pojken med guldbyxorna längre måste vi ha förståelse för att det skärs ned. Sedan gäller det ju att göra det bästa av situationen.

131002_0612

Med erfarenheten inifrån verksamheten har löntagarrepresentanterna en fördel framför de externa ledamöterna.

– Det var en extern som blev förbannad: ”Fan, det är orättvist, du kan ju hela Vattenfall”, sa han. Och så är det ju, när vi kommer ner på mutter och skruv kan vi förklara vad konsekvenserna blir av olika beslut och det kan ju inte de.

Och Ronny Ekwall tycker att de övriga ledamöterna lyssnar, även om han inte känner att de är helt likställda på alla sätt.

– Jag har en känsla av att de externa ledamöterna har extramöten och telefonsamtal som vi inte är med på. Mycket är uppgjort när det kommer till styrelsen. Vi kan ju säga nej och då tas det tillbaka för att beredas ytterligare.

Själv sitter han inte i Sekos förhandlingsorganisation, men har tät kontakt med den styrelsen, som har en rådgivande funktion för honom.

– Vi tycker det är bra att separera uppdragen. Ordförande i förhandlingsorganisationen kan ju på ett annat sätt gå ut och göra kritiska uttalanden i media.

Men balansgången mellan ägarnas kontra medlemmarnas bästa kan vara svår. Att sitta i bolagsstyrelsen gör att man, om man inte passar sig, allt för lätt tar till sig av arbetsgivarens perspektiv. Det anser Kurt Junesjö, pensionerad jurist från LO-TCO rättsskydd, numera författare och debattör, som arbetat med arbetsrätt sedan 60-talet.

– Det är en bra lagstiftning men den kräver ett mycket medvetet fack. Först och främst när man utser den som ska sitta i bolagsstyrelsen. Det krävs också en enorm medvetenhet hos den som får uppgiften, säger Kurt Junesjö.

junesjo

Han anser att det kan bli problem då styrelseposten innebär att man ska se till bolagets, det vill säga ägarnas, intresse till skillnad från facket i övrigt som ska se till medlemmarnas intresse.

– Man måste inse att man har en oavvislig plikt att rapportera till sin klubbstyrelse. Ofta agerar de fackliga styrelserepresentanterna som en avskild kropp och inte i samverkan med facket i övrigt, säger Kurt Junesjö.

Många gånger sitter styrelserepresentanten också i klubbstyrelsen och har då dubbla roller. Däri ligger en fara, anser han.

– Risken är att man i allt för hög grad tillgodogör sig arbetsgivarens argument i bolagsstyrelsen som man sedan får med sig in i en övertalighetsförhandling till exempel.

Enligt hans åsikt är det bättre att separera rollerna.

– Har man en mycket medveten representant som ovillkorligen återrapporterar allt till sin klubbstyrelse så fungerar det ju bra.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Arriva fortsätter köra Pågatågen

Idag blev det klart att Arriva fortsätter köra Pågatågen för Skånetrafikens räkning. Politikerna i Region Skåne har också beslutat att Arriva ska sköta hela affären, det vill säga även underhåll av stationer och ersättningstrafik. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Krav växlade mellan Seko och Arbetsgivarverket

Idag har parterna på staten växlat yrkanden med varandra. Seko kräver löneökningar enligt LO-samordningen med låglönesatsning samt tryggare anställningar och bättre arbetsmiljö. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Slipp stressen på semestern

Slipp stressen på semestern

På ISS Transport i Malmö har de anställda lite olika planer inför semestern. Några planerar, andra tar dagen som den kommer. Läs mer

Seko stämmer Leif–Ivan Karlsson

Seko stämmer Leif-Ivan Karlsson på 1,4 miljoner kronor i obetalda löner efter Birger Jarl-konkursen. Läs mer

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

De berättar om långa dagar i bilen. Om jobbiga körningar när sömnen tränger sig på, och så det värsta – att vara borta från familjen långt in på kvällen, var och varannan dag. Läs mer

”Vi får kämpa hela tiden”

”Vi får kämpa hela tiden”

Läs mer

Janne Rudén tackar för sig

Janne Rudén tackar för sig

Efter 15 år som förbundsordförande har Janne Rudén gått i pension. Här berättar han om framgångar och bakslag och om fördelen med att Frölunda förlorar i ishockey. Läs mer

Seko är sina medlemmar

Seko är sina medlemmar

En ny förbundsledning ska nu göra Seko till ett öppet och lyssnande förbund dit nya söker sig och gamla stannar kvar. Läs mer

Nej till begränsningar i konflikträtten

Uppenbarligen blir det ett ingrepp i förhandlingarna till fördel för en arbetsgivare som agerar antifackligt, skriver Seko Stockholms styrelse apropå regeringens kommande utredning av konflikträtten. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Dödsolycka på Malmbanan

Under gårdagen omkom en 21-årig man från Jokkmokk när han blev påkörd bakifrån av ett tåg strax söder om Abisko. Läs mer

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

När Alstom tog över Boxholmsdepån 2014 var det Jörgen Liebgotts tredje arbetsgivare på sex år. Alla övergångar har varit okej, men det senaste bytet gick riktigt bra, säger han. Läs mer

Avtal klart på KFS energi

Seko och de kommunala energibolagen i KFS har tecknat ett nytt treårigt avtal. Avtalet ger löneökningar enligt det så kallade märket på 6,5 procent och innehåller en låglönesatsning. Läs mer

Åsbro kursgård döms för arbetsmiljöbrott

En instruktör vid Åsbro kursgård döms till 60 dagsböter för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Företaget döms att betala en miljon kronor i företagsbot. Läs mer

Fortsatt många arbetsskador

Arbetsmiljön blir inte bättre för Sekos yrkesgrupper när man ser till antalet anmälda olycksfall och sjukdomar som orsakats på jobbet. Läs mer

One contact säger upp kundservicepersonal

One contact varslar drygt 20-talet anställda på kundservice i Malmö om uppsägning. Enligt Seko beror varslet på att företaget tappat sin största kund. Läs mer

Städavtalet klart

Seko och Fastighets har tecknat ett nytt städavtal med Almega. Därmed blir det ingen strejk nästa onsdag. Uppgörelsen innebär en låglönesatsning på 83 kronor, enligt de båda facken. Läs mer

Nöjda parter på ME-avtalet

Båda parter är nöjda med det nya maskinföraravtalet som Seko och ME slöt i går. Utökad arbetstidsförkortning byttes mot längre ramtid för ordinarie arbetstid. Dessutom innehåller avtalet nya skrivningar för in- och uthyrning. Läs mer

Bristyrken
Svårt för många branscher att locka ungdomar

Svårt för många branscher att locka ungdomar

En ko ställer sig och tittar på Linnea Sundfors när hon åker upp i liftkorgen. Hon och Leif Bergman är i Smedsbyn utanför Örnsköldsvik för att besikta gatubelysningen. Läs mer

Hängavtal

Ett kollektivavtal mellan en facklig organisation och en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Avtalet ”hänger” på det kollektivavtal som träffats mellan det fackförbund och den arbetsgivarorganisation har avtalsrätten inom avtalsområdet.