Den första tiden efter den svåra händelsen minskade ensamarbetet och samtidigt ökade medvetenheten
om att det finns risker i arbetet.

– Tyvärr börjar man glömma bort det där nu. Ensamarbetet ökar igen, lokalt på häkten och anstalter. Det är framför allt det oplanerade ensamarbetet som ökar, och då särskilt i samband med olika typer av aktiviteter, säger Markku Murtosaari.

Från första dagen har Seko ansett att grundorsaken till mordet är ensamarbetet på häktet. Karen Gebreab var ensam när hon attackerades.
Kriminalvården hade dragit ner på bemanningen på promenaden, där hon arbetade, flera år tidigare.
I stället för att vara två vårdare som tog emot, varje gång,
var det bara en. Vårdare nummer två hade ersatts med en kamera.

Markku Murtosaari säger att Kriminalvårdens ledning idag vill ha bort ensamarbetet och att man försöker bygga bort det i den nya organisationen.

– Men vi har fortfarande lite olika åsikter om vad som är ensamarbete, säger han.

Medan facket tycker att allt arbete där kriminalvårdaren arbetar ensam ska undvikas, anser arbetsgivaren att det primärt är det riskfyllda ensamarbetet som ska bort.

Susanne Wedin, regionchef i Stockholm, håller delvis med om den beskrivningen.

– Vid arbete som är bedömt som riskfyllt ska man aldrig arbeta ensam, säger hon. Sedan finns det tillfällen då ensamarbete förekommer, som exempelvis i vissa moment på Kriminalvårdens öppna anstalter.
Hon känner inte igen att ensamarbetet skulle öka.

– Nej, det gör jag inte. Jag skulle gärna vilja träffa skyddsorganisationen för att diskutera denna viktiga fråga. Min målsättning är att vi ska uppnå en samsyn. Jag är övertygad om att både arbetsgivare och skyddsorganisation vill att våra arbetsplatser ska vara säkra och trygga.

I övrigt säger båda att säkerhets- och arbetsmiljöarbetet förbättrats under senare år. Fack och arbetsgivare har tagit fasta på de brister som fanns på häktet vid tiden för mordet. Brister som Kriminalvårdens interna utredning pekade på, bland annat att personal saknade information om de intagna.

Susanne Wedin:

– Framför allt har vi lärt oss hur viktigt det är att personalen känner till vilken riskbedömning som är gjord på olika intagna och vilken taktik som ska användas i kontakten med personen i fråga. Det ska vara information som går ut till all personal.

– Vi har alltid varit bra på att göra riskbedömningar, men vi har blivit ännu bättre. Samtidigt är riskbedömningar färskvara. Det är något man måste pröva på nytt och på nytt.

Facket främsta lärdom av mordet och dess efterspel är att det är viktigt att skriva ner det som sägs till arbetsgivaren om arbetsmiljön. På häktet saknades dokumentation om vad som sagts och gjorts.

– Vi ska dokumentera allt, varje gång. Det räcker inte att diskutera eller nämna något muntligt, och det räcker inte heller att skriva ner diskussionen en gång. Det måste ske varje gång, säger
Markku Murtosaari.