Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Annett Olofsson är förbundsjurist på LO-TCP Rättsskydd. Foto: Pernille Tofte
Intervjun

”Det finns ljuspunkter, men de är få”

Annett Olofsson, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, ger bilden av en utveckling där arbetstagarnas position trycks tillbaka. Och hon tycker inte heller att det ser så positivt ut framöver.


5 april 2016 11:18

Fakta

Annett Olofsson

Ålder 56 år

Yrke Förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd som hjälper fackförbund inom främst LO att driva fall i Arbetsdomstolen och tingsrätten

Bostad Lägenhet i Rönninge

Fritid Älskar att resa. Grekiska öarna är en favorit. Vill gärna resa till Afrika.

 

De senaste 30 åren har arbetstagarnas rättigheter urholkats allt mer. Otryggheten har ökat, liksom arbetsgivarnas övervakning och kontroll. Många är rädda för att kritisera sin arbetsgivare, trots att de har rätt att göra det.

Det finns ljuspunkter, men de är få, anser Annett Olofsson.

– Vi har en rödgrön regering, ja, men det parlamentariska läget är svårt.

När Annett Olofsson blickar tillbaka på sina 28 år på LO-TCO Rättsskydd ser hon nästan bara försämringar.  Arbetsdomstolens (AD) utslag har varit bidragande. AD:s praxis har haft en tendens att gå arbetsgivarna till mötes.

– Det betyder inte att vi ska ge upp. Tvärt- om måste vi fortsätta att driva ärenden för att få ny praxis.

Hennes erfarenhet är att arbetsgivarna är väldigt påhittiga när det gäller att hitta kryp- hål i lagstiftningen. Den fackliga sidan måste bli lika uppfinningsrik, tycker hon.

Något som hon gärna bidrar till.

Hur håller du geisten uppe när det ser så mörkt ut?

– Jag blir arg och försöker se motgången som en utmaning.

Vad gör du då?

– Ilska är bra inspiration för att argumentera. Om jag sätter något på pränt brukar jag sova på saken och läsa igenom det dagen efter. Numer ändrar jag väldigt lite. Jag har ett filter som fungerar även när jag är arg. Jag låter även kolleger läsa.

annett2

Annett Olofsson tycker att LO-TCO Rättsskydd är en trevlig arbetsplats, kollegial, med stark sammanhållning. Arbetet är självständigt, var och en driver sina ärenden, men det finns alltid någon att bolla med och få stöd av. Annett visste redan som tonåring att hon ville bli jurist. Hemma i Falun planerade hon sin framtid i yrket och var övertygad om att det var ett kul yrke.

– Tur att det är så roligt, för jag hade inte en aning om vad det innebar. Ingen i familjen var jurist, mamma var kontorist och pappa järnhandelsbiträde, säger hon.

Efter grundutbildning fick hon sitta ting. I slutet av tingsmeriteringen var jobbet självständigt och hon fick hela tiden mer ansvar.

Nästa steg i karriären var som fiskalassistent på Svea hovrätt. Men det blev en besvikelse. Jobbet var för styrt och inrutat. 1988 såg hon en annons från LO-förbundens Rättsskydd, som det hette då, och hon sökte.

Hon har trivts varje dag sedan dess.

Det allra bästa med jobbet som processjurist är att vara i domstolen, tycker Annett Olofsson. Hon uttrycker det som att det är ”pricken över i”. Det är höjdpunkten efter ett långt förberedelsearbete, tillsammans med det förbund som hon ska företräda.

Hon tror att det kanske är uppträdandet i domstolen som ger en alldeles särskild tillfredsställelse.

– Det är ett formaliserat sammanträde där jag får argumentera för förbundets sak. Jag vet att jag hjälper någon som behöver bli företrädd. På Rättsskyddet arbetar vi på förbundens uppdrag, och våra mål berör alltid en eller flera medlemmar.

En annan fördel med jobbet är att det alltid finns ett avslut. När domstolen sagt sitt är det dags att gå vidare.

– Det vore roligt att få ha ett mål i EU- domstolen.

Vid flera tillfällen har hon försökt få AD att begära ett yttrande från EU-domstolen, men AD har ännu inte nappat, säger hon.

Kanske det kan bli så med det ärende hon driver just nu tillsammans med en kollega. Det handlar om diskriminering på grund av nationalitet, en fråga som faller inom EU- rätten. Byggnads anser att ett företag med avtal betalat fel lön till en grupp irländska betongarbetare.

Diskrimineringsfrågor är för övrigt det område där Annett Olofsson sett en ljusning för arbetstagarna. Facken har förstått att det är deras uppgift att driva diskrimineringsfallen. Och det beror, tror hon, på att kunskapen om problemen har ökat.

På flera andra områden ser det dock betydligt mörkare ut. Annett Olofsson pekar ut anställdas yttrandefrihet och kritikrätt som viktigast att stärka. Ur demokratisynpunkt. Det är en fråga som berör hela samhället.

– Det är inget tryck i frågan, tyvärr. Istället breder rädslan ut sig både hos privatanställda och personal i offentlig sektor. Trots att de senares rätt att kritisera och yttra sig i media är grundlagsskyddad.

– Ju fler som vågar tala öppet, desto kraft- fullare blir det ju. Ju fler som är tysta, de- sto mer ger vi efter för dem som inte vill ha öppenhet.

Rättsskyddet har haft få fall om yttrandefrihet under senare år. Ett av de senaste fallen var en undersköterska på Södertälje sjukhus. Han blev omplacerad för att han berättat i media om rasistiska uttalanden på en avdelning.

– Det tyckte AD konstigt nog var okej.

annette4

Annett Olofsson återkommer till Arbetsdomstolens praxis och hur den många gånger bidragit till att försämra situationen för arbetstagarna. Hon har ett antal exempel och tycker att vissa frågor är mer upprörande än andra.

Hon får fortfarande upp adrenalinet när hon tänker på ett ärende som Transport drev och som handlade om alkoholtester.

En renhållningsbolag hade ett avtal om alkolås i bilarna. Företaget ville inte följa det för att det blev för dyrt. Istället satte de upp alkoskåp i ett allmänt utrymme där alla kunde se när en förare blåste.

– AD gav arbetsgivaren rätt. Domstolen ansåg inte att det var särskilt integritets- kränkande. Här behövs lagstiftning som kan skydda den enskilde.

Hittills har alla förslag på lagstiftning om den personliga integriteten stannat i byrålådan. Det kan bli en ny bestämmelse som

gör det förbjudet för arbetsgivare att begära utdrag ur belastningsregistret utan lag- stöd. Men det är oklart när det kommer till riksdagen.

Annett Olofsson och LO:s tidigare chefs- ekonom Dan Andersson har lagt fram ett för- slag på hur en lagstiftning skulle kunna se ut.

– Drogtester och andra kontrollåtgärder kunde, som i offentlig sektor, vara tillåtna för vissa typer av arbete som har med allmän ordning och säkerhet att göra. I andra fall ska drogtester och andra kontrollåtgärder vara förbjudna om det inte finns centrala kollektivavtal som tillåter sådana åtgärder. Då blir det möjligt att branschanpassa reglerna, och arbetstagarna skyddas.

Annett3

Som det är nu är arbetsgivarnas rätt till övervakning och kontroll nästan oinskränkt, med undantag för reglerna i personuppgiftslagen.

Ett annat område där arbetstagarnas situation är utsatt gäller frågan om arbetsbrist. Arbetsgivaren äger frågan, kan man säga. Ett par domar från Arbetsdomstolen under de senaste åren har begränsat betydelsen av principen ”först in, sist ut”, enligt Annett Olofsson.

När ett företag med flera driftsenheter lägger ner en av dem, anser AD att arbetsgivaren fritt kan omplacera de övertaliga. Utan hänsyn till turordning och anställningsår.

– Det här har inte prövats förrän på senare tid. Utslaget är nedslående eftersom det minskar tryggheten ytterligare, säger Annett Olofsson.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Alltid redo till havs

Alltid redo till havs

Att hämta och lämna lotsar, bistå Sjöräddningen och att sprida de dödas aska. Det är huvuduppgifterna för båtmännen ombord på tjänstebåt 2013 i Malmö. Läs mer

Privat jobbförmedling
Ylva Johansson: Matchningsföretag måste leverera

Ylva Johansson: Matchningsföretag måste leverera

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) kommenterar Arbetet och Sekotidningens avslöjande om att Arbetsförmedlingens externa jobbcoacher får vara hur dåliga som helst på 27 orter i landet – utan att slängas ut. Läs mer

Fransk strejkvår stoppar utförsäljning

Fransk strejkvår stoppar utförsäljning

En tre månader lång strejk har inte hindrat att passagerartrafiken öppnas för konkurrens. Men en ny lag ska stoppa privatisering av SNCF, det statliga franska järnvägsbolaget. Läs mer

Privat jobbförmedling
Kommunerna där jobbmatchningen kan vara hur dålig som helst

Kommunerna där jobbmatchningen kan vara hur dålig som helst

Arbetsförmedlingen slänger ut matchningsföretag som inte hittar jobb till arbetslösa deltagare. Men i 27 kommuner kan företagen ha hur dåliga resultat som helst – och ändå få vara kvar. Läs mer

Experten: Så undviker du en stressig semester

Experten: Så undviker du en stressig semester

Sommarsemestern ser många fram emot som en tid för att ta det lugnt och ha det härligt. Men så blir det långt ifrån alltid när ambitionerna blir för stora. Vi frågade Samuel West, psykolog och forskare, hur man kan tänka för att inte hamna i värsta semesterstressen. Läs mer

Städbolag betalade ut fel lön – nu får städarna rätt

Städbolag betalade ut fel lön – nu får städarna rätt

Drygt 40 städare på Solreneriet i Stockholm har under lång tid fått fel lön. Enligt Seko har städföretaget, som jobbat på uppdrag av MTR, varit skyldiga städarna en halv miljon. Efter förhandlingar har Seko nu lyckats få ut merparten av pengarna. Läs mer

”Vi sköter marken kring slottet”

”Vi sköter marken kring slottet”

Läs mer

Demokratins räddare

Demokratins räddare

Demokratin är hotad från två håll, menar Sverker Gustavsson som forskar om populismen och dess framväxt. Nu är han aktuell som medförfattare till boken ”Vad krävs för att rädda demokratin?”. Läs mer

Ta politikernas oro på allvar

Ta politikernas oro på allvar

Politiker som som har svårt att hantera sin oro innebär på sikt en fara för samhällsutvecklingen. Ett tips är att sluta lyssna på dem som skriker högst och istället satsa på en rättvis fördelning av välfärden. Läs mer

Tryggare jobb med socialdemokratisk regering

Tryggare jobb med socialdemokratisk regering

När de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna tar kampen mot anställningstrygghet, då måste vi visa att socialdemokraterna står för tryggare jobb och justa villkor. Det skriver tre riksdagskandidater och Seko-medlemmar i en debattartikel. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Seko: Kriminalvården behöver mer resurser

Seko: Kriminalvården behöver mer resurser

Det är trångt, mycket ensamarbete, trakasserier, hot och våld inom Kriminalvården. Det visar en medlemsundersökning som Seko gjort bland medlemmar på anstalter, häkten och i transportverksamheten. Läs mer

Privat jobbförmedling
Så blir arbetslösa en kassako för bemanningsbolag

Så blir arbetslösa en kassako för bemanningsbolag

Bemanningsbolag jobbcoachar arbetslösa på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Samtidigt anställer de själva sina deltagare och får bonus för varje fixat jobb. I en gemensam granskning har Sekotidningen och Arbetet tittat på hur det går till. Läs mer

Parterna lägger förslag om strejkrätten

Parterna lägger förslag om strejkrätten

De fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco har gjort upp med de privata arbetsgivarna i Svenskt näringsliv om förändringar av strejkrätten. Förslaget innebär att stridsåtgärder ska endast få vidtas för att uppnå kollektivavtal med fredsplikt. Läs mer

Järnvägsunderhåll
Statligt järvägsunderhåll – nostalgi eller framtid

Statligt järvägsunderhåll – nostalgi eller framtid

Regeringen föreslår att Trafikverket ska sköta hälften av järnvägsunderhållet i egen regi. Seko gillar förslaget, men det finns privatanställda som är kritiska och känner sig förbisedda av förbundet. Läs mer

Uppsagt arbetstidsavtal på Green Cargo

Uppsagt arbetstidsavtal på Green Cargo

Seko Green Cargo har sagt upp arbetstidsavtalet som infördes 2017. Anledningen är att schemana för lokförarna blev sämre trots löften om motsatsen. Läs mer

Centralt avtal

Ett rikstäckande kollektivavtal mellan centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Ett sådant avtal täcker alla medlemsföretag i den centrala arbetsgivarorganisationen och alla anställda i dessa företag, oavsett om de är medlemmar i facket eller ej.