Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Johan Gustavsson slutade som behandlingsassistent inom Sis efter 17 år. Han fick nog av missförhållanden. Foto: Annelie Wagnström
Nyhet

”Det är vanvård”

9 juni 2016 14:20

Ungdomar med missbruksproblem och sociala svårigheter ska få hjälp till ett liv utan droger, misär och kriminalitet på något av Statens institutionsstyrelses, Sis, behandlingshem. När en ung tjej eller kille placeras på Sis har annat misslyckats.

Därför, säger Johan Gustavsson, med lång erfarenhet som behandlingsassistent, är det så sorgligt och i grunden svårt att acceptera att ungdomarna inte får chansen inom Sis heller.

– Det bedrivs egentligen inget behandlingsarbete, det är bitvis ren vanvård. Ungdomarna far illa, personalen mår urdåligt och ledningen gör inget åt problemet, säger han.

Trots alla vackra ord om behandling och vård i olika dokument, lämnas ungdomarna åt sitt öde. Personalen, behandlingsassistenterna, får inte göra sitt jobb.

– Det har utvecklats en enorm osäkerhet och otrygghet på institutionerna, personalen får inte ställa krav på ungdomarna. Vi får inte visitera efter tillhyggen och droger, ungdomarna själva får välja om de ska gå i skolan eller träffa psykolog.

– Det har lett till att hot och våld har ökat både mot personal och ungdomarna emellan.

Johan Gustavsson har i många år varit öppet kritisk mot ledningen på sin tidigare arbetsplats Långanäs utanför Eksjö, men de har inte lyssnat.

Han har lyft fram att arbetet måste bygga på forskning och evidens, det vill säga det som visat sig fungera. Han har efterlyst rutiner, vettiga regler och en grundstruktur som ger en förutsägbarhet och trygghet för ungdomarna.

–Alla vill väl veta när man gjort rätt så man kan få beröm. När man får göra som man själv vill, är det omöjligt.

2015 kom nya riktlinjer från Sis huvudkon­ tor. Riktlinjer som bygger på just forskning och evidens.

– Äntligen, tänkte vi. Men det tyckte inte våra chefer. Vi skulle inte använda oss av de nya riktlinjerna, säger Johan Gustavsson. Det blev droppen för Johan. Han lämnade sin arbetsplats i januari i år efter 17 år.

Johan Gustavsson är inte ensam om sin kritik. En undersökning som Seko genomförde bland medlemmar hösten 2015 bekräftar Johans bild. Här talas om kaos, ökning av hot och våld och osäkerhet om hur arbetet ska bedrivas.

Ett citat från undersökningen belyser problemen:

”Vår avdelning har börjat jobba på ett sådant sätt att det inte finns några regler. Ung­ domarna får göra vad de vill. Det råder anarki på avdelningarna.”

Behandlingsassistenter på andra ungdomshem som Sekotidningen talat med, mot löfte om anonymitet, målar upp samma bild. De känner stor frustration, ilska och samtidigt uppgivenhet.

– Vi kör inte behandlingsprogram, som ART och MI, som det står i olika dokument att vi gör. Det är lögn rakt igenom. De används inte, istället har den lokala ledningen uttryckt att ”den där skiten ska vi inte hålla på med”.

Istället för evidensbaserade behandlingar tillämpas hemsnickrade metoder, hävdar de. ”Det går att bedriva verksamhet som inte följer riktlinjer och regler. Det går att mörka både inför Sis huvudkontor och socialtjänsten.”

Enligt Johan Gustavsson började utvecklingen ”gå bakåt” för ett tiotal år sedan. När han började på Sis fanns ett strafftänkande, ”ungdjävlarna skulle lära sig veta hut”.

– Det var riktigt illa på sina håll. Efter några år började vi arbeta på ett nytt sätt, med behandling i fokus, och vi utvecklades. Det blev allt bättre.

Men för ett tiotal år sedan kullkastades allt.

Det började med att medier granskade det som kallas avskiljning. Det vill säga att ung­ domar låses in i ensamhet för att exempelvis lugna ner en situation som gått snett.

Kritiken var massiv. Avskiljning beskrevs som rena övergrepp mot ungdomarna. En kritik som Johan Gustavsson delvis delar. Avskiljningar kunde ske alltför lättvindigt och säkert missbrukades det på sina håll.

– Problemet var inte kritiken som sådan, all verksamhet ska tåla granskning, utan det som gick fel var Sis reaktion.

– Ledningen stod inte upp för verksamheten. Förklarade inte vad vi gör och varför. I stället utvecklades en otrolig osäkerhet, som vad vi ska arbeta med, hur vi ska arbeta och vilka befogenheter personalen har.

Rädslan för extern kritik blev stark och resultatet har blivit stökigare verksamhet med mer hot, våld och droger på institutionerna.

– Det är så trist. Vi var på rätt väg och jag hade ett fantastiskt jobb, egentligen.

Fotnot: ART (Aggression Replacement Training)  är ett program som ska minska ungdomars aggressivitet. MI (Motiverande samtal) är en samtalsmetod som ska underlätta ett förändrat beteende.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

7 kommentarer

  1. Thomas henriksson

    Håller till fullo med Johan Gustasson Jag själv tog förtidspension skämdes när jag skulle arbeta efter ledningens direktiv och såg hur kollegor fort illa på arbetet där dom intagna helt styrde och ställde

  2. Claes Wesström

    Tack Johan!
    Du var ju redan i början en sann och pålitlig och äkta behandlingsassistent på vår inom SiS arbetsplats både bland kollegor och elever.
    Vi kallade Dig kronprinsen för vår verksamhet och värmde oss det iskalla berget, där toppen vägrade smälta. Våra tvillingtankar och handlingar var tyvärr förgäves och jag känner än idag ett svek mot mina elever när deras behov avrättades. Efter 43.års erfarenhet på samma arbetsplats har jag ändå tacksamma kontakter med tidigare elever och erkände att den struktur, humor, aktiviteter och kärlek byggde upp självkänsla och självförtroende.
    Inkompetent ledning i karriärsyfte blev denna fina möjlighet för elevernas hopp och framtid ett svek.
    Tack Johan att Du vädrade ut lukten.
    Classe!

  3. Peter Dahlstrand

    Tack för att du öppnar upp och avkläder sanningen bakom fasaden. Jag har mångårig erfarenhet av arbete på olika SiS-institutioner. Just ”glappet” mellan Centrala SiS – Lokala styrelsen – Behandlingsassistenten är enligt mig något som måste åtgärdas. Ju mer insatt man blev inom ungdomsskolorna – desto mer såg man den enorma klyftan mellan SiS centralt och den enskilda ledningen på resp skola.

    Samarbete är lösningen men då måste SiS centralt ta ett steg och öppna för den diskussionen. Tyvärr sitter det en del ”gamla” stofiler i skolornas ledning och bromsar nya ideér. Hos behandlingsassistenterna finns mycket ideér och tankar – men någon högre upp måste lyssna! Den stora bromsen tror jag är resp skolas ledning. – Visst finns det undantag, men mer än ett bra uppslag har ju stannat på den nivån…

    Tack för att du lyfter frågan och kämpa på för en bättre verksamhet på ”fältet”.

  4. karina

    Tack Johan. jag vet att jag lämnade SiS o långanäs efter ”bara” 6 år. Men vet att jag lämnade i ”rätt tid”. jag såg ingen ny utveckling. inget hållbart. inget som skulle behandla ungdomarna. bara förvaring. jag önskar ledning på lokal och högre nivå kunde se vad som behövs för d ungdomar de väljer att ”ta in” . dyra dygns avgifter till vilken nytta för den respektive ungdomen o dennes framtid!

  5. sirkka

    Personalen kan alltid säga upp sig och gå hem, vad ska ungdomarna göra?? Ledningen har sina brister men det handlar också om civilkurage, att våga stå upp för dom utsatta, visst var det så att några chefer helt saknade utbildning och hade hittepå metoder med avskiljningar och högsta ledningen stöttade detta. När jag ser tillbaka kan jag bara tycka det är tragiskt för alla inblandade. På allvar år 2016 har vi människor som tror att 12-åringar blir bättre människor av straff !!!!

  6. Miel Seirup

    En respons till Sirkkas inlägg
    Jag tror inte du och många andra förstår hur det egentligen står till.
    Johan har helt rätt i sin kritik man kan tillexempel bara kika på några av alla Lex Sara anmälarna och lägga ihop 2 och 2
    Det är så att till och med du skulle troligen uppfattas som en konservativ stenåldersmänniska om du hade varit kvar, med dom vindarna som blåser på näset just nu

  7. Anastasia Follo J

    Kaos var det

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Kvinnor avstår fackliga kurser efter sextrakasserier

Kvinnor avstår fackliga kurser efter sextrakasserier

Sexuella trakasserier är så vanligt förekommande att kvinnor avstår från att gå på fackliga kurser. Nyligen inträffade ett allvarligare fall på LO:s kursgård Runö.  Läs mer

Lokföraren som inte var sjuk

Lokföraren som inte var sjuk

Det här är berättelsen om lokföraren som inte var sjuk och arbetsgivaren som gav honom ett ultimatum: ät medicin eller få sparken! Nu är frågan på väg till Arbetsdomstolen och Lasse Holm hoppas på upprättelse. Men under tiden mår han dåligt. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Valle Karlsson: Inget ska sopas under mattan

-Vi förstår att vi inom Seko och fackföreningsrörelsen inte är fredade från sexuella trakasserier. Och vi tar det väldigt allvarligt. Nu måste vi gå från ord till handling. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Spelet om Postnord

Spelet om Postnord

Seko posten sparkade ut de danska fackrepresentanterna ur bolagsstyrelsen. Danskarna blev sura, men enligt Seko posten var det nödvändigt för få danska och svenska staten att enas om ett kapitaltillskott till Postnord. Läs mer

När jobbet leder till döden

När jobbet leder till döden

Hittills i år har 40 personer dött på jobbet. Här är en berättelse om hur det kan gå till. Om entreprenörskedjor, bristande kontroll och olyckliga omständigheter. Läs mer

”Det vi gör har aldrig gjorts förut”

”Det vi gör har aldrig gjorts förut”

Pierre Fredriksson är verkstadsingenjör vid Uppsala universitet och gillar att arbeta i teknikens framkant. Läs mer

Med orättvisorna i fokus

Med orättvisorna i fokus

Hennes drivkraft är kampen mot orättvisor. Och det är en fajt som Gabriella Lavecchia tagit i många olika roller inom arbetarrörelsen. Sedan i våras som vice förbundsordförande för Seko. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

6F utreder ny lönemodell

Förbunden inom 6 F har länge varit kritiska till den svenska lönebildningsmodellen. Nu tillsätter förbunden en gemensam utredning som ska försöka hitta en bättre modell. Läs mer

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

– Titta så små byxorna är, säger tunneltvättare Madelene Berglund och lyfter upp en arbetsbyxa från bordet där ett av de större klädföretagen placerat sitt utbud. Läs mer

Rödgrönt löfte om skärgårdstrafik i egen regi

Vid en facklig hearing i landstingshuset i Stockholm lovade de rödgröna att ta tillbaka bland annat delar av skärgårdstrafiken i egen regi om de kommer till makten. För personalens och resenärernas skull, men också för att få en möjlighet att jämföra olika driftsformer. Läs mer

Avtal klart för skärgårdstrafik

Seko och Almega har kommit överens om ett nytt treårigt avtal för de anställda i skärgårdstrafiken. Därmed dras strejkvarslet tillbaka. Läs mer

Väg- och ban öppnar för ny yrkesutbildning

Väg- och ban öppnar för ny yrkesutbildning

Även väg- och banbranschen har nu ett avtal om yrkesintroduktionsanställning, YA. Unga, nyanlända och långtidsarbetslösa kan lära sig ett yrke och samtidigt få lön, arbetsgivaren står för handledning men slipper betala arbetsgivaravgift. Läs mer

Tågvärdar testar kroppskameror

Under tre månader framåt ska ett antal tågvärdar på Pågatågen bära kroppskameror. Tanken är att det ska öka tryggheten ombord på tågen. En utvärdering får avgöra om alla ska bära kameror. Läs mer

Arbetsmiljöverket kritiserar Strukton

Arbetsmiljöverket kritiserar Strukton

Efter en inspektion på Strukton rail riktar Arbetsmiljöverket kritik mot företagets arbetsmiljöarbetet. Bolaget har två månader på sig att svara hur man ska åtgärda bristerna. Läs mer

Försäkringar
Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Paketchauffören Tomas Dahl fick en stroke för tre år sedan. Genom Sekos sjukförsäkring fick han 50 000 kronor – pengar som var välkomna när han blev sjukskriven på heltid i tre månader. Läs mer

Fredsplikt

När ett kollektivavtal är undertecknat råder fredsplikt, då får varken arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer vidta stridsåtgärder.