Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Arbetsplatsen
Håkan Wennström och Henrik Göransson arbetar med tågunderhåll för Mantena i Hagalund Foto: Linus Meyer
Reportage

De sätter säkerheten främst

Omväxlande och varierat med felsökning, reparationer och underhåll. Det är det bästa med jobbet, tycker tågteknikerna på Mantenas underhållsdepå. Och numera står säkerheten högt i kurs i Hagalund.

25 augusti 2016 13:28

Som så många andra verkstäder är Mantenas underhållsdepå i Hagalund välordnad. SJ:s tåg X 55 och X 40 står prydligt parkerade under tak för att felsökning och reparation ska gå så smidigt som möjligt.

– Det bästa i jobbet är att det är så olika mo- ment, säger Henrik Göransson, tågtekniker. Att felsöka, kanske hitta en skadad kabel, kontakt eller komponent som går att reparera, det är hantverket. Att bara byta en massa komponenter är förstås också roligt, men det är inte lika mycket utmaning över det.

Henrik, Tomas Westerlund och Håkan Wennström arbetar sida vid sida den här måndagen efter midsommar. De är tre av totalt fem i arbetslaget. De arbetar dagtid, 06–17, sju dagar i sträck under sommaren.

– Vi jobbar sju dagar och är lediga lika många mellan juni och mitten av augusti för att få ihop allas sommarsemester, säger Tomas, som är Sekoombud på arbetsplatsen.

tomas

Nattskiftet går på klockan 21 och har då sina timmar framför sig. Även de jobbar sju dagar och är lediga sju.

Mantena tog över underhåll och service av X 55 (kallad SJ 3 000 i trafik) från Bombardier i mars i år. Bombardier har tillverkat vagntypen och hade underhållskontraktet den första perioden. Som Sekotidningen tidigare berättat innebar övergången en del försämringar för personalen, tillägget för nattarbete sänktes med flera tusen kronor i månaden. Sekos avtal är sämre än IF Metalls när det gäller ersättning för nattarbete.

– Så är det, säger Henrik och Tomas. Det var inte mycket att välja på. Bombardier har förlorat flera andra kontrakt så det kändes naturligt för oss att gå över till Mantena.

Håkan Wennström är en i gänget, men bara tillfälligt. Han är inhyrd från Swedtrac, tekniker till yrket och med lång erfarenhet av branschen. Håkan inledde sin bana i Hagalund 1983, som på den tiden hade stora säkerhetsbrister.

– Det var så mycket alkohol, det hände tillbud hela tiden. Jag fattar inte hur folk kunde arbeta. Allt sådant är borta sedan länge och jobben har blivit mycket säkrare. Dessutom hjälper företagen den som har alkoholproblem, säger han.

I augusti börjar åtta–tio nyanställda tekniker och då (kanske) Håkans kontrakt löper ut.

– Jag vet inte hur länge jag stannar, men jag tror inte de ska ha så många konsulter inne framöver.

Håkan är trygg på jobbet och vet att säkerheten står högt i kurs i verkstaden. Det märks inte minst när teknikerna ska utföra ett arbete på en av vagnarnas tak.

t

Håkan och Tomas samarbetar och en särskild procedur vidtar. Samma varje gång. Den går kortfattat ut på att den som arbetar på taket har med sig den nyckel som kontrollerar hur den strömförande skenan (16 000 volt) ovanför tåget rör sig.

När skenan styrts bort från tåget kan ingen annan föra den tillbaka. Nyckeln är hos den som arbetar på taket och det finns ingen reservnyckel.

– Om jag glömmer den i fickan när jag åker hem, kan ingen göra något på taket, eller få ut/in tåget, säger Tomas. Systemet är låst och jag kan känna mig helt trygg.

För att arbeta på taket måste teknikerna också ha kroppssele på sig och utbildning för detta.

För tåget 3349, som står inne i depån den här förmiddagen, finns en lista över fel som ska åtgärdas. Luftflödesfelet som fixades på taket är ett av många, och förhoppningsvis hjälper ett filterbyte den här gången.

Samtliga åtgärder ska rapporteras i ett särskilt dataprogram. Så detaljerat som möjligt, påminner produktionsledaren Robert Sköld när han slår sig ner vid fikabordet och ska ”tala allvar” med gänget.

henrik

De som varit med länge i branschen, som Tomas, Henrik och Håkan, säger att administration blivit en allt större del av jobbet. Det handlar om att dels kolla av listorna på rapporterade fel, dels rapportera hur felen åtgärdats, hur lång tid det tagit och om fler åtgärder är nödvändiga.

– Det är mycket arbetstid som går åt till att rapportera, kanske runt 30 procent, funderar Håkan.

Många här gillar dock att jobbet är så varierat. Det är utvecklande att göra allt från att skruva, som de säger, till att administrera. Men ibland räcker det inte med att läsa på listan med felrapporter.

– Om SJ:s ombordpersonal skrivit en rapport om att tåget skakar kan vi behöva åka med för att identifiera vad det är de menar, säger Tomas. Vi försöker känna det personalen känt.

De vanligaste felen, tror teknikerna, är elektriska. Det är känsliga instrument i tågen.

I övrigt är det löpande underhåll och reparationer. Hjulbyten, byten av motorer och boggies är tunga jobb.

– Fronten på vagnarna skadas oftast av viltolyckor. SJ 3 000 kör mycket i norra Sverige och vi har en hel del viltskador, säger To- mas. Det är bra att tågen är sanerade innan de kommer till oss.

Det finns ingen given karriärväg till jobbet som tågtekniker. Alla har sin personliga historia, och mycket handlar om lusten att skruva och se till att vagnarna kan rulla igen.

h

Ali Bakhteyari började som eltekniker på Bombardier och tillverkade strömriktare. Tomas Westerlund hade jobbat som flygmotormekaniker när han började arbeta med tåg, och han har lärt sig det mesta genom att gå bredvid och lära av andra, mer erfarna. Henrik Göransson började med en tågteknikerkurs och internutbildning på Bombardier.

– Den här arbetsplatsen är som en variant av en bilverkstad, säger Tomas. Genom att vi gör underhållsarbete och har service på tågen.

Andra likheter med en bilverkstad är att teknikerna tar betalt per timme för att åtgärda fel och laga det som är trasigt. I teknikernas jobb ingår också att leta efter fel som ännu inte är rapporterade.

– Vi räknar in all tid. Om vi ska byta en glödlampa på X55 måste den in i depån, då vi måste ta ner en stor frontlucka, det går inte att göra på bangården, säger Tomas. Det tar förstås tid.

Men SJ är mycket duktiga på att skriva kontrakt, säger gänget runt fikabordet. Mantena får betalt för det jobb som görs. Om teknikerna är utan uppdrag några timmar betalar inte SJ för den tiden. Den kostnaden får Mantena ta.

Kontraktet är som kortast på 3 år. Det är rullande tills någon av parterna säger upp avtalet.

hagalund

Konkurrens finns med flera aktörer på ban- gården – norra Europas största med minst 50 spår – och här samsas flera underhållsbolag: Mantena, Bombardier, Stadler, Knorr (Swedtrac) och Euromaint.

– Just nu står det Mantena på våra tröjor, säger en av killarna.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Postnord får 2,2 miljarder av ägarna

Postnord får 2,2 miljarder av ägarna

Danmark och Sverige har kommit överens om att ge det krisande Postnord ett tillskott på 2,2 miljarder svenska kronor. Den danska staten skjuter till 1,8 miljarder och Sverige står för resterande 400 miljoner. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höga halter av kvävedioxid i tunnelbanan

Det är tidvis höga halter av kvävedioxid och damm vid underhållsarbete i Stockholms tunnelbana. Det visar mätningar som Strukton Rail gjorde under våren 2017. Mätningarna skedde vid fyra olika arbetsmoment. Läs mer

Skärgårdsförhandlingarna har brutit samman

Förhandlingarna mellan Seko och Almega om ett nytt skärgårdsavtal har brutit samman. Enligt Seko har Almega sagt upp avtalet, vilket innebär att det blir avtalslöst tillstånd om sju dagar. Läs mer

Jobbar kvar för att det är kul

Jobbar kvar för att det är kul

Pelle Olsson är både kriminalvårdare och pensionär. Han tycker att han har fått det bästa av allt och rekommenderar andra samma sak. Men inte för att klamra sig fast vid jobbet. Läs mer

Lågavlönade får bättre betalt med nya avtalen

Årets avtalsrörelse skulle ge mer till dem som tjänar minst. En rundringning som Sekotidningen har gjort visar att många lokala löneförhandlingar har gett resultat, även om alla inte är helt nöjda. Läs mer

När jobbet leder till döden

När jobbet leder till döden

Hittills i år har 40 personer dött på jobbet. Här är en berättelse om hur det kan gå till. Om entreprenörskedjor, bristande kontroll och olyckliga omständigheter. Läs mer

”Jag gillar att vara utomhus”

”Jag gillar att vara utomhus”

Läs mer

Med orättvisorna i fokus

Med orättvisorna i fokus

Hennes drivkraft är kampen mot orättvisor. Och det är en fajt som Gabriella Lavecchia tagit i många olika roller inom arbetarrörelsen. Sedan i våras som vice förbundsordförande för Seko. Läs mer

Upphandling på slak lina

Upphandling på slak lina

Upphandlingar är ofta ett vågspel. Men en sak är säker, går det åt skogen drabbas inte de ytterst ansvariga, det är de anställda som råkar illa ut. Som nu på pendeltågen i Stockholm Läs mer

Billigare vara med i facket

Nu återinför socialdemokraterna skattereduktion för fackföreningsavgift, så det är bara att bli med i facket igen, skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Ny postlag skippar brev över natten

Regeringen har presenterat ett förslag till ny postlag. Seko posten är positivt till stora delar av innehållet, men är besviket över att postboxar inte blir standard. Läs mer

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

– Titta så små byxorna är, säger tunneltvättare Madelene Berglund och lyfter upp en arbetsbyxa från bordet där ett av de större klädföretagen placerat sitt utbud. Läs mer

Seko och Fastighets går vidare med planerna på samgående

Planerna på att slå ihop de två förbunden har sedan en tid legat i malpåse i väntan på att avtalsrörelsen och kongresser ska vara avklarade. Nu har de tagit beslut om att tillsätta en utredning. Läs mer

Strid om gräns för kvartsdamm

Strid om gräns för kvartsdamm

Arbetsmiljöverket lade ett förslag om halverat gränsvärde för det farliga kvartsdammet. Medicinsk expertis och facket välkomnar förslaget medan arbetsgivarna tycker att det blir för dyrt. Nu är det inte säkert att det blir någon sänkning. Läs mer

”Dialog med facket är viktig”

”Dialog med facket är viktig”

Tomas Eneroth fick en rivstart på posten som infrastrukturminister sedan företrädaren, Anna Johansson, fick gå efter IT-skandalen på Transportstyrelsen. Till Sekotidningen säger han bland annat att han vill se än mer järnvägsunderhåll i statlig regi. Läs mer

Nytt avtal för anställda på Samhall

Efter konfliktvarsel och medlarbud har parterna kommit överens om ett nytt avtal för anställda på Samhall. Avtalet ger 7,1 procent i löneökningar under tre år och innehåller en låglönesatsning. Läs mer

Utredning kring Sekohärvan står still

Det rättsliga efterspelet till den så kallade Sekohärvan drar ut på tiden. Polisen har ingen utsedd utredare och fortfarande har inga förhör hållits med de inblandade. Läs mer

Försäkringar
Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Paketchauffören Tomas Dahl fick en stroke för tre år sedan. Genom Sekos sjukförsäkring fick han 50 000 kronor – pengar som var välkomna när han blev sjukskriven på heltid i tre månader. Läs mer

Svartfot

Ett nedsättande namn för blockad- eller strejkbrytare.