Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Arbetsplatsen
Håkan Wennström och Henrik Göransson arbetar med tågunderhåll för Mantena i Hagalund Foto: Linus Meyer
Reportage

De sätter säkerheten främst

Omväxlande och varierat med felsökning, reparationer och underhåll. Det är det bästa med jobbet, tycker tågteknikerna på Mantenas underhållsdepå. Och numera står säkerheten högt i kurs i Hagalund.

25 augusti 2016 13:28

Som så många andra verkstäder är Mantenas underhållsdepå i Hagalund välordnad. SJ:s tåg X 55 och X 40 står prydligt parkerade under tak för att felsökning och reparation ska gå så smidigt som möjligt.

– Det bästa i jobbet är att det är så olika mo- ment, säger Henrik Göransson, tågtekniker. Att felsöka, kanske hitta en skadad kabel, kontakt eller komponent som går att reparera, det är hantverket. Att bara byta en massa komponenter är förstås också roligt, men det är inte lika mycket utmaning över det.

Henrik, Tomas Westerlund och Håkan Wennström arbetar sida vid sida den här måndagen efter midsommar. De är tre av totalt fem i arbetslaget. De arbetar dagtid, 06–17, sju dagar i sträck under sommaren.

– Vi jobbar sju dagar och är lediga lika många mellan juni och mitten av augusti för att få ihop allas sommarsemester, säger Tomas, som är Sekoombud på arbetsplatsen.

tomas

Nattskiftet går på klockan 21 och har då sina timmar framför sig. Även de jobbar sju dagar och är lediga sju.

Mantena tog över underhåll och service av X 55 (kallad SJ 3 000 i trafik) från Bombardier i mars i år. Bombardier har tillverkat vagntypen och hade underhållskontraktet den första perioden. Som Sekotidningen tidigare berättat innebar övergången en del försämringar för personalen, tillägget för nattarbete sänktes med flera tusen kronor i månaden. Sekos avtal är sämre än IF Metalls när det gäller ersättning för nattarbete.

– Så är det, säger Henrik och Tomas. Det var inte mycket att välja på. Bombardier har förlorat flera andra kontrakt så det kändes naturligt för oss att gå över till Mantena.

Håkan Wennström är en i gänget, men bara tillfälligt. Han är inhyrd från Swedtrac, tekniker till yrket och med lång erfarenhet av branschen. Håkan inledde sin bana i Hagalund 1983, som på den tiden hade stora säkerhetsbrister.

– Det var så mycket alkohol, det hände tillbud hela tiden. Jag fattar inte hur folk kunde arbeta. Allt sådant är borta sedan länge och jobben har blivit mycket säkrare. Dessutom hjälper företagen den som har alkoholproblem, säger han.

I augusti börjar åtta–tio nyanställda tekniker och då (kanske) Håkans kontrakt löper ut.

– Jag vet inte hur länge jag stannar, men jag tror inte de ska ha så många konsulter inne framöver.

Håkan är trygg på jobbet och vet att säkerheten står högt i kurs i verkstaden. Det märks inte minst när teknikerna ska utföra ett arbete på en av vagnarnas tak.

t

Håkan och Tomas samarbetar och en särskild procedur vidtar. Samma varje gång. Den går kortfattat ut på att den som arbetar på taket har med sig den nyckel som kontrollerar hur den strömförande skenan (16 000 volt) ovanför tåget rör sig.

När skenan styrts bort från tåget kan ingen annan föra den tillbaka. Nyckeln är hos den som arbetar på taket och det finns ingen reservnyckel.

– Om jag glömmer den i fickan när jag åker hem, kan ingen göra något på taket, eller få ut/in tåget, säger Tomas. Systemet är låst och jag kan känna mig helt trygg.

För att arbeta på taket måste teknikerna också ha kroppssele på sig och utbildning för detta.

För tåget 3349, som står inne i depån den här förmiddagen, finns en lista över fel som ska åtgärdas. Luftflödesfelet som fixades på taket är ett av många, och förhoppningsvis hjälper ett filterbyte den här gången.

Samtliga åtgärder ska rapporteras i ett särskilt dataprogram. Så detaljerat som möjligt, påminner produktionsledaren Robert Sköld när han slår sig ner vid fikabordet och ska ”tala allvar” med gänget.

henrik

De som varit med länge i branschen, som Tomas, Henrik och Håkan, säger att administration blivit en allt större del av jobbet. Det handlar om att dels kolla av listorna på rapporterade fel, dels rapportera hur felen åtgärdats, hur lång tid det tagit och om fler åtgärder är nödvändiga.

– Det är mycket arbetstid som går åt till att rapportera, kanske runt 30 procent, funderar Håkan.

Många här gillar dock att jobbet är så varierat. Det är utvecklande att göra allt från att skruva, som de säger, till att administrera. Men ibland räcker det inte med att läsa på listan med felrapporter.

– Om SJ:s ombordpersonal skrivit en rapport om att tåget skakar kan vi behöva åka med för att identifiera vad det är de menar, säger Tomas. Vi försöker känna det personalen känt.

De vanligaste felen, tror teknikerna, är elektriska. Det är känsliga instrument i tågen.

I övrigt är det löpande underhåll och reparationer. Hjulbyten, byten av motorer och boggies är tunga jobb.

– Fronten på vagnarna skadas oftast av viltolyckor. SJ 3 000 kör mycket i norra Sverige och vi har en hel del viltskador, säger To- mas. Det är bra att tågen är sanerade innan de kommer till oss.

Det finns ingen given karriärväg till jobbet som tågtekniker. Alla har sin personliga historia, och mycket handlar om lusten att skruva och se till att vagnarna kan rulla igen.

h

Ali Bakhteyari började som eltekniker på Bombardier och tillverkade strömriktare. Tomas Westerlund hade jobbat som flygmotormekaniker när han började arbeta med tåg, och han har lärt sig det mesta genom att gå bredvid och lära av andra, mer erfarna. Henrik Göransson började med en tågteknikerkurs och internutbildning på Bombardier.

– Den här arbetsplatsen är som en variant av en bilverkstad, säger Tomas. Genom att vi gör underhållsarbete och har service på tågen.

Andra likheter med en bilverkstad är att teknikerna tar betalt per timme för att åtgärda fel och laga det som är trasigt. I teknikernas jobb ingår också att leta efter fel som ännu inte är rapporterade.

– Vi räknar in all tid. Om vi ska byta en glödlampa på X55 måste den in i depån, då vi måste ta ner en stor frontlucka, det går inte att göra på bangården, säger Tomas. Det tar förstås tid.

Men SJ är mycket duktiga på att skriva kontrakt, säger gänget runt fikabordet. Mantena får betalt för det jobb som görs. Om teknikerna är utan uppdrag några timmar betalar inte SJ för den tiden. Den kostnaden får Mantena ta.

Kontraktet är som kortast på 3 år. Det är rullande tills någon av parterna säger upp avtalet.

hagalund

Konkurrens finns med flera aktörer på ban- gården – norra Europas största med minst 50 spår – och här samsas flera underhållsbolag: Mantena, Bombardier, Stadler, Knorr (Swedtrac) och Euromaint.

– Just nu står det Mantena på våra tröjor, säger en av killarna.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Förvaltningsrätten: Bring citymail ska se till att brevbärare kan gå på toaletten

Förvaltningsrätten: Bring citymail ska se till att brevbärare kan gå på toaletten

Bring citymail ska se till att brevbärarna kan äta under tillfredsställande förhållanden, tillbringa pauser på lämplig plats och säkerställa att det finns tillräckligt många toaletter med låsbar dörr. Läs mer

Personalen får betala priset för avreglerad elmarknad

Personalen får betala priset för avreglerad elmarknad

Det har gått 20 år sedan elmarknaden avreglerades. Nu är det hög tid för en utvärdering och att regeringen säkrar att det finns tillräckligt med personal och kompetens i branschen. Läs mer

Friad för dödsolycka

Friad för dödsolycka

Göta hovrätt friar samtliga åtalade för dödsolyckan på Åsbro kursgård 2014. Det blir heller ingen företagsbot för kursgården. Läs mer

Slavlöner på fartyg

Dubbla kontrakt är vanligt för anställda ombord på bekvämlighetsflaggade fartyg. Ett officiellt som följer internationella avtal och ett hemligt där lönerna är orimligt låga, uppger tidningen Arbetet. Något Sekotidningen tidigare skrivit om. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

Snöröjningen på järnvägen i norra Sverige är sämre i år än tidigare. Det anser Green cargo som noterat att antalet incidenter med mindre urspårningar ökat. Trafikverket medger att snöröjningen brustit. Läs mer

Harly håller koll på entreprenörerna

Harly håller koll på entreprenörerna

I januari förra året fick Trafikverket ett regeringsuppdrag att sköta leveransuppföljningen av järnvägsunderhållet i egen regi. Redan i september var Harly Nielsen ute för att hålla koll på att entreprenörerna gör det de ska. Läs mer

”Ingen dag är den andra lik”

”Ingen dag är den andra lik”

Freddie Åfeldt är transportledare på Hector rail och han gillar såväl jobbet som kollegerna. Läs mer

Raka spåret in i politiken

Raka spåret in i politiken

Lina el Yafi hamnade i hetluften när hon som klubbordförande drev kampanj för de uppsagda konduktörerna på tvärbanan. Nu gör hon politisk raketkarriär och kommer av allt att döma bli landstingspolitiker efter valet. Läs mer

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete

Det är ingen mening att slå sönder maskinerna, bättre att slåss för en rättvis fördelning av vinsterna som robotar och automatisering ger. Och kanske få en kortare arbetstid. Läs mer

Billigare fackföreningsavgift bra för tryggheten

Den svenska modellen bygger på att löntagare är med i facket. Våra fackförbund ser till att löne- och avtalsvillkor följs och att nödvändiga försäkringar finns, inte minst avtals- och tjänstepension. Därför går vi socialdemokrater nu fram med förslag om att det ska bli billigare att vara med i facket. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Svårare för fifflande entreprenörer

Svårare för fifflande entreprenörer

Idag presenterade regeringen ett förslag om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Detta för att skydda de anställdas löner och stoppa osund konkurrens. Läs mer

ny på arbetsmarknaden
Maskinföraren Ghalia bryter normen

Maskinföraren Ghalia bryter normen

Ghalia Alhindi flydde från Syrien till Sverige för drygt två år sedan. Bland det första hon gjorde här var att lära sig cykla, sedan tog hon körkort och nu går hon en maskinförarutbildning. – Sen blir det lastbil och till slut flygplan, säger hon halvt på skämt, halvt på allvar. Läs mer

6F i bråk med Jan Björklund

6F i bråk med Jan Björklund

Efter att Liberalernas partiledare Jan Björklund uttalat sig om ”de militanta LO-förbunden i 6F” i tidningen Arbetet kontrar nu 6F med att kalla Björklund politikens främsta huligan. Läs mer

Språkförbistring kan ligga bakom dödsolycka

De två estniska montörer som omkom vid ett kraftledningsarbete i Dalarna hösten 2016 kunde inte svenska och det kan ha bidragit till att de gjorde misstag. Läs mer

Seko: ”Omplacering av fackligt ombud en bestraffning”

Kriminalvården vill omplacera en facklig förtroendevald på anstalten Ljustadalen efter påståenden om kränkande särbehandling. Läs mer

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Vägarbetaren Timmy Edström slog en asfaltraka genom vindrutan på en bil när föraren vägrade dra ner farten. Nu har han dömts till böter och skadestånd, men han får starkt stöd och pengar från kolleger och allmänhet. Läs mer

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Vissa medarbetare i Kriminalvården arbetar väldigt mycket övertid. Den är frivillig och ger i de flesta fall betydande extrainkomster. Vilket i sin tur gör det svårt för skyddsombud och fack att se till att avtal följs. Läs mer

Prestationslön

Lön som är beroende av arbetsresultat, till exempel ackord.