Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Nattarbete
På Bring parcels terminal pågår jobbet dygnet runt. Åsikterna om nattarbetets för- och nackdelar går isär. Foto: Kajsa Juslin
Reportage

De jobbar när andra sover

Robert Fransson är nattmänniska. Han är hellre uppe sena kvällar än vaknar till väckarklockan en tidig morgon. Dusan Lukic känner det motsatta. Han skulle föredra att ha samma rytm som sin familj.

6 april 2016 11:40

Robert och Dusan är arbetskamrater på Bring Parcels terminal i Jönköping. De arbetar fem nätter i veckan. Går på söndag kväll och slutar fredag morgon. Tiderna är desamma varje vecka, 19:45 till 03:30. Arbetsledarna är på plats ytterligare någon timme.

– Egentligen har vi bara en hel dag ledigt, men vi klarar veckovilan, säger Robert Fransson.

Även om han gillar nattarbetet och aktivt valt att jobba på terminalen kan han se att det finns nackdelar. Särskilt för familjer, tror han.

– Om jag jobbat vill jag vänta med utflykter till 13, medan familjen kanske vill iväg redan vid 11. Det är klart det blir en krock, säger han.

Det blir som att göra en asienresa varje helg.

robert

Robert tittar på Nicholas Kroon, som liksom Robert trivs med nattjobbet. Nicholas har jobbat på terminalen i åtta år.

– Du har små barn, säger Robert.

–Ja, en är sex år, en tre månader.

Nicholas tycker att det funkar bra. På vardagarna hämtar han på dagis, äter en mysig middag med familjen, tittar lite på barnprogram, går ut med hunden och sedan är det dags att gå till jobbet.

För Dusan Lukic är känslan annorlunda.

– Jag måste jobba, säger han, och det här är vad som erbjuds.

– Jag skulle hellre arbeta dagtid. Jag tror de flesta på terminalen önskar det, säger Dusan.

Nackdelen, som han ser det, är att nattjobbet går ut över det sociala livet. Efter fem år har han förlorat kontakten med många kompisar och familjelivet blir lidande.

–Min grabb hinner gå till skolan innan jag vaknar på morgonen, och på kvällen har vi bara en kort stund tillsammans. Det sliter, säger han.

Sekotidningen är på
besök på Jönköpingsterminalen en snöig kväll och natt i början av mars. En av de anställda har råkat ut för en olycka och ringer till teamchefen Dino Kokalis för att berätta att han inte kommer.

–Det är snorhalt, säger Dino. Ambulans och räddningstjänst är på väg till olycksplatsen.

Efteråt får vi veta att medarbetaren klarat sig fint.

Kvällen börjar med en Leangenomgång. Lean, som utvecklades på Toyota, är ett arbetssätt som ska effektivisera verksamheten och öka genomströmningen i produktionen.

Dino går igenom natten som varit, frågar efter ”nästan-olyckor” och får veta att en medarbetare nästan krockat med sin truck vid två tillfällen samma natt. ”Nästan”-händelser loggförs digitalt och ingår i det förebyggande arbetsmiljöarbetet inom Bring.

– Ni måste ta det lugnt och inte stressa, manar Dino kvällens och nattens gäng.

Mötet förbereder också för kommande natt. När lastbilar anländer och avgår, eventuella förändringar i schemat. Här finns också chans för medarbetarna att komma med förslag och idéer.

Enligt Robert Fransson tas personalens tankar på största allvar.

– Det är en av fördelarna med att jobba här. Vi har eget ansvar. Ingen uppifrån styr hur vi ska jobba. Det ger en mycket speciell känsla i gruppen, säger han.

nicholas

Robert Franssons och Nicholas Kroons trivsel handlar mycket om att de känner frihet under an- svar. Nicholas är teamledare och har mer att säga till om i planeringen av arbetet. Men han del- tar i jobbet som alla andra. Kör truck, registrerar paket och pall.

När arbetet sätter igång på all- var vet alla vad de ska göra. De fast anställda kör truck, och pal- lar, burar och paket far runt i ett för den oinvigde planlöst virrvarr. Men alla vet – förstås – ex- akt vad de ska göra, hur och var allt ska placeras och fördelas.

Dino Kokalis poängterar att det tar tre år att fullt ut lära sig jobbet. Han beskriver arbetet som en balettföreställning där var och en har sin bestämda roll.

Under några timmar på sena kvällen och i början av natten kommer bemanningsanställda och sköter den manuella paketsorteringen. De arbetar max 20 timmar per vecka och är i huvudsak studerande vid högskolan i Jönköping.

Tempot är högt natten igenom. Peaken är runt midnatt, då flest paket ska iväg för att vara på plats på morgonen hos olika butiker och företag. Bring hanterar mest företagspaket. Det finns en del privata försändelser, men de är försvinnande få. Kunderna är stora och mindre företag.

bringnn

Blir ni inte trötta mot slutet av arbetspasset?

– Jo, men det blir väl dagjobbare också, säger Robert och Nicholas.

Under kvällen/natten har gruppen en halvtimmes matrast. Några äter nyttig, genomtänkt mat. Andra åker och köper en korv med bröd.

– Vi har haft företagshälsovården på plats och de har berättat hur viktigt det är att äta bra, träna och sova. När man jobbar natt är rutiner viktigt, säger Robert som försöker sova samma tider varje dag.

Han och fem sex arbetskamrater tar ett träningspass efter jobbet. Halv fyra, fyra på morgonen checkar de in på gymmet i stan. Skönt, tycker Robert. Det blir lättare att varva ner och somna efteråt. Gruppen fick gymmet att ändra sina öppettider efter en del påtryckningar.

Trots allt positivt är killarna medvetna om riskerna med långvarigt nattjobb. Hälsan riskerar att ta stryk, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar är vanligare bland dem som arbetar natt. Särskilt om det pågår i många år. Och om det inte är självvalt.

Än så länge vill Robert och Nicholas fortsätta. Dusan läng- tar dock efter dagjobb. Och han är kanske inte så ensam om det. En hel del av de som kommer in och jobbar på terminalen lämnar efter en tid för att de får jobb på dagtid. Vissa klarar inte alls natten, de blir sjuka. Andra märker att de kan få jobba dagtid med samma lön som nattjobbarna på Bring har.

– Lönen kunde vara högre, det kämpar vi för, säger Robert och Nicholas.

rolf

Rolf Sjöstrand, ombudsman på Seko, gör vad han kan för att hjälpa de lokala förtroendevalda att få upp löneläget. Personalen på Bring Parcel – som är ett av många Bring- företag – går på det centrala kommunikationsavtalet. Där är lönerna låga. Grundlönen ligger mellan 20 000 och 22 000 kronor, plus ett ob-tillägg på 3 000–4 000. Oavsett hur länge man jobbat.

– Lönerna måste upp, säger Rolf. Nattarbetstiderna är inte heller perfekta. Det borde räcka med fyra nätter i veckan. Men det är enligt avtal.

Personalen har gjort några försök att få upp lönerna och lyckats delvis. Ändå ligger nivån där den gör.

På frågan om en betydligt högre lön skulle väga upp nackdelarna, svarar Dusan Lukic, nej, kort och gott.

– Det innebär bara att jag kan köpa andra saker. Det ger mig inte mina kompisar tillbaka.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Individuell lön

Lönen sätts för den enskilde anställde. I den bästa av världar sker detta genom att den anställdes erfarenheter och kunskaper värderas.