Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Nattarbete
På Bring parcels terminal pågår jobbet dygnet runt. Åsikterna om nattarbetets för- och nackdelar går isär. Foto: Kajsa Juslin
Reportage

De jobbar när andra sover

Robert Fransson är nattmänniska. Han är hellre uppe sena kvällar än vaknar till väckarklockan en tidig morgon. Dusan Lukic känner det motsatta. Han skulle föredra att ha samma rytm som sin familj.

6 april 2016 11:40

Robert och Dusan är arbetskamrater på Bring Parcels terminal i Jönköping. De arbetar fem nätter i veckan. Går på söndag kväll och slutar fredag morgon. Tiderna är desamma varje vecka, 19:45 till 03:30. Arbetsledarna är på plats ytterligare någon timme.

– Egentligen har vi bara en hel dag ledigt, men vi klarar veckovilan, säger Robert Fransson.

Även om han gillar nattarbetet och aktivt valt att jobba på terminalen kan han se att det finns nackdelar. Särskilt för familjer, tror han.

– Om jag jobbat vill jag vänta med utflykter till 13, medan familjen kanske vill iväg redan vid 11. Det är klart det blir en krock, säger han.

Det blir som att göra en asienresa varje helg.

robert

Robert tittar på Nicholas Kroon, som liksom Robert trivs med nattjobbet. Nicholas har jobbat på terminalen i åtta år.

– Du har små barn, säger Robert.

–Ja, en är sex år, en tre månader.

Nicholas tycker att det funkar bra. På vardagarna hämtar han på dagis, äter en mysig middag med familjen, tittar lite på barnprogram, går ut med hunden och sedan är det dags att gå till jobbet.

För Dusan Lukic är känslan annorlunda.

– Jag måste jobba, säger han, och det här är vad som erbjuds.

– Jag skulle hellre arbeta dagtid. Jag tror de flesta på terminalen önskar det, säger Dusan.

Nackdelen, som han ser det, är att nattjobbet går ut över det sociala livet. Efter fem år har han förlorat kontakten med många kompisar och familjelivet blir lidande.

–Min grabb hinner gå till skolan innan jag vaknar på morgonen, och på kvällen har vi bara en kort stund tillsammans. Det sliter, säger han.

Sekotidningen är på
besök på Jönköpingsterminalen en snöig kväll och natt i början av mars. En av de anställda har råkat ut för en olycka och ringer till teamchefen Dino Kokalis för att berätta att han inte kommer.

–Det är snorhalt, säger Dino. Ambulans och räddningstjänst är på väg till olycksplatsen.

Efteråt får vi veta att medarbetaren klarat sig fint.

Kvällen börjar med en Leangenomgång. Lean, som utvecklades på Toyota, är ett arbetssätt som ska effektivisera verksamheten och öka genomströmningen i produktionen.

Dino går igenom natten som varit, frågar efter ”nästan-olyckor” och får veta att en medarbetare nästan krockat med sin truck vid två tillfällen samma natt. ”Nästan”-händelser loggförs digitalt och ingår i det förebyggande arbetsmiljöarbetet inom Bring.

– Ni måste ta det lugnt och inte stressa, manar Dino kvällens och nattens gäng.

Mötet förbereder också för kommande natt. När lastbilar anländer och avgår, eventuella förändringar i schemat. Här finns också chans för medarbetarna att komma med förslag och idéer.

Enligt Robert Fransson tas personalens tankar på största allvar.

– Det är en av fördelarna med att jobba här. Vi har eget ansvar. Ingen uppifrån styr hur vi ska jobba. Det ger en mycket speciell känsla i gruppen, säger han.

nicholas

Robert Franssons och Nicholas Kroons trivsel handlar mycket om att de känner frihet under an- svar. Nicholas är teamledare och har mer att säga till om i planeringen av arbetet. Men han del- tar i jobbet som alla andra. Kör truck, registrerar paket och pall.

När arbetet sätter igång på all- var vet alla vad de ska göra. De fast anställda kör truck, och pal- lar, burar och paket far runt i ett för den oinvigde planlöst virrvarr. Men alla vet – förstås – ex- akt vad de ska göra, hur och var allt ska placeras och fördelas.

Dino Kokalis poängterar att det tar tre år att fullt ut lära sig jobbet. Han beskriver arbetet som en balettföreställning där var och en har sin bestämda roll.

Under några timmar på sena kvällen och i början av natten kommer bemanningsanställda och sköter den manuella paketsorteringen. De arbetar max 20 timmar per vecka och är i huvudsak studerande vid högskolan i Jönköping.

Tempot är högt natten igenom. Peaken är runt midnatt, då flest paket ska iväg för att vara på plats på morgonen hos olika butiker och företag. Bring hanterar mest företagspaket. Det finns en del privata försändelser, men de är försvinnande få. Kunderna är stora och mindre företag.

bringnn

Blir ni inte trötta mot slutet av arbetspasset?

– Jo, men det blir väl dagjobbare också, säger Robert och Nicholas.

Under kvällen/natten har gruppen en halvtimmes matrast. Några äter nyttig, genomtänkt mat. Andra åker och köper en korv med bröd.

– Vi har haft företagshälsovården på plats och de har berättat hur viktigt det är att äta bra, träna och sova. När man jobbar natt är rutiner viktigt, säger Robert som försöker sova samma tider varje dag.

Han och fem sex arbetskamrater tar ett träningspass efter jobbet. Halv fyra, fyra på morgonen checkar de in på gymmet i stan. Skönt, tycker Robert. Det blir lättare att varva ner och somna efteråt. Gruppen fick gymmet att ändra sina öppettider efter en del påtryckningar.

Trots allt positivt är killarna medvetna om riskerna med långvarigt nattjobb. Hälsan riskerar att ta stryk, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar är vanligare bland dem som arbetar natt. Särskilt om det pågår i många år. Och om det inte är självvalt.

Än så länge vill Robert och Nicholas fortsätta. Dusan läng- tar dock efter dagjobb. Och han är kanske inte så ensam om det. En hel del av de som kommer in och jobbar på terminalen lämnar efter en tid för att de får jobb på dagtid. Vissa klarar inte alls natten, de blir sjuka. Andra märker att de kan få jobba dagtid med samma lön som nattjobbarna på Bring har.

– Lönen kunde vara högre, det kämpar vi för, säger Robert och Nicholas.

rolf

Rolf Sjöstrand, ombudsman på Seko, gör vad han kan för att hjälpa de lokala förtroendevalda att få upp löneläget. Personalen på Bring Parcel – som är ett av många Bring- företag – går på det centrala kommunikationsavtalet. Där är lönerna låga. Grundlönen ligger mellan 20 000 och 22 000 kronor, plus ett ob-tillägg på 3 000–4 000. Oavsett hur länge man jobbat.

– Lönerna måste upp, säger Rolf. Nattarbetstiderna är inte heller perfekta. Det borde räcka med fyra nätter i veckan. Men det är enligt avtal.

Personalen har gjort några försök att få upp lönerna och lyckats delvis. Ändå ligger nivån där den gör.

På frågan om en betydligt högre lön skulle väga upp nackdelarna, svarar Dusan Lukic, nej, kort och gott.

– Det innebär bara att jag kan köpa andra saker. Det ger mig inte mina kompisar tillbaka.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Avskedade kontrollanter till AD

Avskedade kontrollanter till AD

Seko stämmer ISS i Arbetsdomstolen för avskedandet av biljettkontrollanter i Stockholm. De centrala förhandlingarna med Almega ledde inte till att biljettkontrollanterna fick tillbaka sina jobb. Läs mer

ISS: Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder

ISS: Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder

ISS har vidtagit tillräckliga åtgärder när det gäller de sexuella trakasserierna på biljettkontrollen. Det säger ISS affärsområdeschef Ulrika Andersson. Läs mer

Fransk strejkvåg når energisektorn

Fransk strejkvåg når energisektorn

Franska energiarbetare stänger av strömmen för dåliga arbetsgivare och lovar samtidigt att leverera billigare el till hushållen. - Vi vill tvinga regeringen till att helt lägga om kurs, säger Rachel Neis, hos gasföretaget GRDF. Läs mer

Sextrakasserier på ISS till AD

Sextrakasserier på ISS till AD

Seko och Almega kunde inte komma överens om hur problemen med sexuella trakasserier på ISS biljettkontroll ska lösas. Seko förbereder nu en stämning till Arbetsdomstolen. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

”Jag är ung och har inte behövt kriga”

”Jag är ung och har inte behövt kriga”

– Varför ska man vara med i facket och betala medlemsavgift när alla får ta del av villkoren som vi förhandlar fram? Frågan lyfts när Sekos vice ordförande, Gabriella Lavecchia, besöker klubb Fastigheter i Stockholm, som en del av medlemsveckan. Läs mer

Många brev med narkotika på Posten

Brevbärare och postombud riskerar att oskyddade exponeras för den extremt farliga drogen fentanyl. Arbetsmetoder för att göra postpersonalen tryggare har tagits fram. Läs mer

”Vi är som Sherlock Holmes”

”Vi är som Sherlock Holmes”

Läs mer

Med jämlikhet i fokus

Med jämlikhet i fokus

Kadir Kasirga kom till Sverige från Kurdistan som 15-åring. Efter många år som fackligt aktiv i Seko kandiderar han i höst till riksdagen för Socialdemokraterna.
 Läs mer

Vem vill jobba mer?

Vem vill jobba mer?

Problemet är inte att det går dåligt för Sverige. Problemet är att våra gemensamma tillgångar är orättvist fördelade. Läs mer

En sjukförsäkring att lita på

"Vi förväntar oss att en samlad arbetarrörelse gör gemensam sak för att utveckla den svenska modellen där en rättvis och trygg sjukförsäkring är självklar!" Det skriver Agneta Tiger Seko och Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S). Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Facklig seger när MTR tar över städning

Den 1 maj tar MTR över städningen av pendeltågen i Stockholm. Enligt Seko innebär övergången en facklig seger för medlemmarna, då viktiga villkor behålls eller stärks. Läs mer

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Tullkriminalen vill använda brevbärare som spanare, det väcker obehag och frågor om säkerhet och ansvar. Men brevhemligheten väger tungt. Läs mer

6F:s lönerapport får kritik

6F:s lönerapport får kritik

Det blev en hel del mothugg och kritik när 6F:s och Katalys rapport ”Lågt lönemärke gynnar högavlönade” diskuterades på ett seminarium i Stockholm på tisdagen. Läs mer

Facklig företrädare fick rätt – JK kritiserar Kriminalvården

Facklig företrädare fick rätt – JK kritiserar Kriminalvården

Kriminalvården får kritik av Justitiekanslern, JK, för att en regionchefer brutit mot repressalieförbudet i grundlagarna. Offentliganställda får inte straffas för att de uttalar sig om sin arbetsplats i media. Läs mer

Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke

Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke

De privatanställda tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas vid flera avtalsperioder sedan sedan industriavtalets tillkomst 1998. För att vända trenden behövs ett högre ”märke” och samtidiga låglönesatsningar. Läs mer

Sparkade av ISS – kräver jobbet tillbaka

Sparkade av ISS – kräver jobbet tillbaka

ISS har avskedat fyra biljettkontrollanter av personliga skäl. ISS uppger att de fyra validerat sina egna SL-kort, vilket skulle vara att likställa med fusk eller bedrägeri. Seko har ogiltigförklarat samtliga avsked och menar att de fyra enbart följt företagets instruktioner. Läs mer

Efter metoo – de efterlyser visselblåsare på sjön

Efter metoo – de efterlyser visselblåsare på sjön

På Youtube finns videon #lättaankar, där kvinnor inom svensk sjöfart vittnar om grova övergrepp och sexuella trakasserier på jobbet. Ett Metoo-upprop i branschen har samlat 1150 underskrifter. Läs mer

Lönedifferentiering

Skillnader i lön som beror på olika faktorer som ansvar, ålder, yrkesskicklighet med mera.