Det var strax efter att Åsa kört sin brevbärarrunda i Vindeln och hon skulle plocka ur det sista ur Postbilen när hon blev överfallen bakifrån.

-Jag kände hur någon nyper åt längst ner i nacken och säger ”hit med nycklarna”. Jag sa nej och då sa han igen ”hit med nycklarna”. Jag visade att jag inte hade några nycklar genom att känna på höger ficka.

När Åsa åter sa nej flyttade mannen greppet och nöp åt högre upp i nacken, bakom örat, mycket hårt. Åsa Åsberg blev arg, skrek och vände sig om.

-Det var en stor kraftig man som stod mycket nära mig. Så nära att det kändes som ett övergrepp på min kropp. Jag kände att han doftade alkohol och tänkte att han ska inte köra min bil, säger hon.

Åsa skrek och männen blev rädda

Åsa tyckte att hon skrek jättehögt, ändå hade ingen kollega hört henne inne på kontoret, bara var ett par meter bort. Hon pratade dock med en kollega i telefonen och han hörde hela överfallet.

-Han hörde att jag skrek men sa senare att det inte var jättehögt. Det dämpades av att mannen höll så hårt om nacken.

När hon skrek blev de båda männen trots allt rädda. Greppet om nacken släppte och Åsa kunde rusa in på kontoret och berätta för sin chef. Han ringde polisen och började leta efter männen som var på rymmen från ett behandlingshem.

-Nån timme senare kunde vi läsa att de voltat med en annan bil och förts till sjukhus, säger Åsa.

Två veckor

När vi talas vid har det gått två veckor, hon har varit på polisförhör och fått veta att det blir en rättegång längre fram. Vi pratar också om att hon nästan samtidig som överfallet skedde blev kontaktad av LO-distriktet som uppmanade henne att lämna sina LO-uppdrag. Orsaken var att hon är kristdemokrat.

Två tuffa händelser samtidigt, hur påverkas du av det?

-Jag vet inte. Det blev väldigt mycket ett tag, men jag har sagt nej till fler intervjuer om KD och LO. Mitt fackliga arbete i Seko fortsätter. Nu är jag mest intresserad av att min nacke ska bli bra.

Hon har mycket ont efter överfallet och det domnar i höger arm. Högra sidan av kroppen är påverkad. Läkarna säger att nervbanan på höger sida är skadad och hon går på behandling.

-Jag gick tillbaka och jobbade direkt dagen efter, för att inte bli rädd, men vet inte om jag orkar jobba om det fortsätter att bränna i nacken och på höger sida. Jag måste röra mig, och tycker om att vara på jobbet, men vi får se.

Har du fått något samtalsstöd?

-Jag har pratat med en kurator och det kan bli mer senare när företagshälsovården fått min anmälan. Det viktigaste just nu är att bli bra i nacken.

Chocktillstånd

Åsa har fått frågor om varför hon inte lämnade nycklarna till männen. Postnord har den policyn. Åsa säger att i den chocktillstånd hon befann sig blev det inte så.

-Jag vet mycket väl vad som gäller och hur man ska göra, men ingen vet hur man reagerar i chock. Jag tror inte att det hjälper att öva på det heller.

-Sen vet jag inte om det påverkade mig att jag hört att det varit många bilstölder inom Postnord på sistone, som bland annat berott på att anställda lämnat nycklarna i bilen. De som gjort så har fått erinringar och facket har fått kämpa för de inte ska råka illa ut. Jag är fackligt ombud och tycker att jag ska föregå med gott exempel.

Hur har Postnord agerat efter överfallet på dig?

-Det har varit både och. Det kunde varit bättre. De har inte direkt ansvar för att det hände, jag tycker att behandlingshemmet har ett större ansvar. Det dröjde en vecka innan de ringde och bad om ursäkt. De hade inte haft koll på sina klienter.

-Första dagarna fick jag korta körningar och det var bra. Postnord kanske skulle informera personalen mer om hot och våld, vad det innebär att bli utsatt. Så att man blir mer redo.

Rädd i Ica-kön

Åsa har redan märkt att hon påverkats psykologiskt av det som hände. Hon kände ett obehag häromdagen när hon stod i kön på ICA och en man rörde sig snabbt emot henne. Han kom för nära.

-Vad händer, tänkte jag. Det väckte en olustig känsla till liv, att någon tagit i min kropp på ett sätt som inte är okej.

Sekotidningen har varit i kontakt med produktionsområdeschef Malin Levander. Hon känner till händelsen men är förhindrad att uttala sig eftersom det pågår en polisutredning.

Karin Lindgren Strömbäck

Så här gör du

Stefan Fougt, huvudskyddsombud för Seko på Postnord, sammanfattar kort vad som gäller när någon blir hotad eller utsatt för våld på jobbet:

Den som blivit hotad eller skadad ska ringa det krisnummer som finns i varje brevbärares telefon. Eller 112 om det är någon annan som måste ringa samtalet. Det ska alltid finnas någon som svarar och ger ”emotionellt krisstöd”.

Den som är skadad ska, förstås, uppsöka vård.

Det är viktigt att fylla i en arbetsskadeanmälan och anmäla till försäkringsbolaget Afa om det uppstått en skada, fysisk eller psykisk. Alla ska erbjudas samtal hos företagshälsovården, mot bakgrund av att chockreaktioner kan komma långt senare.

-Den som utsatts ska förberedas på att det kan komma reaktioner i efterhand, att man ”ser sig över axeln”  och blir rädd, säger Stefan Fougt.

Om det blir rättegång står Postnord för rättshjälp, även Seko kan hjälpa till, beroende på vad som händer.