Genom en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgiften kommer en SEKO medlem kunna få ca 1200 kr i lägre skatt om året. För en byggnadsarbetare rör det sig om runt 1 600 kr och för en fastighetsskötare närmare 1 500 kr.

Sverige behöver starka parter på arbetsmarknaden som tar gemensamt ansvar för lönebildning och den huvudsakliga regleringen av villkoren på svensk arbetsmarknad. Den svenska modellen har inneburit reallöneökningar för vanligt folk, förutsägbarhet med internationellt sett få konfliktdagar och trygghet för den enskilde.

Den förra högerregeringens politik ledde till att balansen på arbetsmarknaden rubbades till löntagarnas nackdel. När avdragsrätten för A-kassa och fackföreningsavgift togs bort så lämnade tusentals både A-kassor och fackliga organisationer. Samtidigt behölls arbetsgivarnas rätt att göra avdrag för medlemskap i arbetsgivarorganisation.

När finanskrisen slog till insåg många konsekvenserna av sitt utträde ur fackförbund och A-kassa. Ensam är aldrig stark mot arbetsgivaren och den arbetslöse blir nästan helt utan stöd och hjälp.

Samtidigt har rörligheten på arbetsmarknaden bidragit till att andelen arbetstagare anslutna till en facklig organisation minskat.

Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte låga löner. Till skillnad från högerpartierna vill regeringen inte att riksdagen ska lagstifta om löner. Arbetsmarknadens parter ska självständigt avtala om lönebildningen. För att det ska fungera och balansen på arbetsmarknaden ska upprätthållas krävs att många är med i facket. Att göra det billigare att vara medlem i ett fackförbund är därför en viktig del i att utveckla den svenska modellen. Dessutom är det en principfråga, om arbetsgivaren kan dra av sin medlemsavgift till arbetsgivarorganisationen i deklarationen så är det inte mer än rätt att medlemmar i facket ska få skattereduktion på sin avgift också.