Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Foto: Rickard Kilström
Intervjun

Både SM-guld och tonnageskatt

Pia Berglund är vd för redarnas branschorganisation Svensk sjöfart. Hon har haft ett bra år både professionellt och privat – om fotboll räknas till privatlivet. Och det ser bra ut också när hon blickar framåt.

16 december 2015 14:44

Fakta

Pia Berglund

Namn Pia Pernilla Margareta Berglund.

Född 1969.

Yrke Vd för Svensk sjöfart.

Bor I villa i Norrköping och övernattningslägenhet i Göteborg.

Lön Oförskämt bra.

Övrigt Har spelat rugby på elitnivå i Sverige och England.

När Pia Berglund kommer till intervjun släpar hon på en resväska och lite annat bagage. Hon kommer direkt från ett möte med Seko sjö­folk. Efter intervjun har hon ett annat möte, sedan hem till Göteborg. Hon bor i Norrkö­ping, jobbar i Stockholm och Göteborg, där hon också bor, så det blir en del resande.

Det har varit en bra höst för Pia Berglund. Först kom det hett efterlängtade beskedet om att regeringen inför ett svenskt tonnageskat­tesystem. Sedan vann Norrköping SM­-guld i fotboll – för första gången på 24 år.

– Ja vilket år! Både guld och tonnageskatt. Jag känner att båda har liknande funktioner, de skapar en massa positiv energi och gör att man blir sedd. SM­-guldet för Norrköping och tonnageskatten för den svenska sjöfarten.

Vad var störst, tonnageskatt eller guldet?

– Guldet var stort, men jag rankar såklart tonnageskatten högre.

Men IFK Norrköping har hjälpt till i diskus­sionerna med regeringen om tonnageskatten.

webb6

– Magdalena Anderssons statssekrete­rare visade sig också var Peking­fan och det underlättade ju, säger hon med ett skratt.

Det var viktigt att få med finansministern. Även under alliansregeringen fanns en vil­ja att införa tonnageskatt, men det föll på att Anders Borg inte ville släppa till pengarna.

Skatten har utretts under flera regeringar, både borgerliga och socialdemokratiska.

– Alla partier har velat ha den när de suttit i opposition men inget när de varit vid makten.

Nu blir det alltså av, och beslutet har mötts av jubel från såväl fack som arbetsgivare. I samband med beslutet sa Pia Berglund att det kunde innebära 300 nya fartyg under svensk agg och 17 000 nya jobb.

Hur kom ni fram till de siffrorna?

– Det var en europeisk studie om tonnage­skattens betydelse för respektive land. Sve­rige stack ut där eftersom vi inte hade någon. Så vi beställde en tilläggsrapport om hur det skulle se ut om vi hade tonnageskatt och då landade det i 300 fartyg. Sedan räknar vi med att ett nytt jobb ombord skapar fyra nya jobb i land inom sektorn.

webb4

 

Men hon tror inte att redarna kommer flagga in så många av de fartyg som redan går under annan flagg, i stället handlar det om nybyggen.

– Vi har redan haft två nybyggen som flaggats svenskt i höst. Och vi vet att det ligger många beställningar framöver, 10–12 stycken bara nästa år. Det är ju bra timing med tanke på att vi är på väg ur lågkonjunkturen vi haft ett tag.

– Det, tillsammans med att regeringen vi­sar att det finns en vilja att satsa på sjöfarten, skapar självförtroende i branschen. När vi tidigare frågat våra medlemsföretag varför de flaggat ut sina fartyg har det handlat om lite olika saker, men gemensamt för alla är att de ansett att det inte har funnits någon svensk sjöfartspolitik, men nu gör det det.

Det visade sig också när infrastrukturmi­nister Anna Johansson presenterade reger­ingens maritima strategi. Då lovade hon att Sverige skulle ha Europas bästa regelverk för sjöfarten.

– Det är ett otroligt modigt statement av Anna Johansson. Det sätter press på myndig­heterna att leverera det. Men idag är vi långt ifrån bäst, så det är en bra bit kvar.

Framför allt vill hon se mindre detaljreg­leringar och att branschen får ta större eget ansvar.

– Vi är oerhört duktiga på sådant som mil­jö och säkerhet redan. Så då skulle vi vilja få mer förtroende att tänka ut lösningarna själva, utan en massa detaljregler från myn­digheterna.

Så myndigheterna ska peka ut problemen och ni ska hitta lösningarna?

– Precis. Vi har koll på det här, de måste lita på oss.

webb3

Nu när tonnageskatten snart är på plats gäller det att blicka framåt. Skatten är vill­korad och det kommer att stämmas av vart femte år om branschen har vuxit, vilket är kravet för att systemet ska finnas kvar.

– Nu är det upp till oss. Förut har vi haft tonnageskatten som ett mål och kunnat tjura för att den inte blivit av. Nu har vi fått som vi ville och då kan vi inte sitta och gnälla längre.

Vi i det här fallet är Svensk sjöfart tillsam­mans med Seko sjöfolk och Sjöbefälsfören­ingen, som gjort gemensam sak och kampan­jat för tonnageskatt.

När hon rekryterades till vd­-posten på det som då hette Sveriges redareförening var hon lite av en överraskning för många. En ung kvinna som kom från ”andra sidan” i form av myndighetsvärlden. Hon är jurist och har haft en rad chefsbefattningar inom Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Hon har också lång erfarenhet av internationella sjöfartsfrågor och har bistått regeringen i dess EU­-arbete. Men hon tycker att hon tagits emot väl.

– Det var väl några som ifrågasatte att jag kom från den statliga sidan och inte hade er­farenhet från redarbranschen. Men man var ute efter förnyelse, att bli mer utåtriktad och arbeta mer med myndigheter och regeringen, och då var det en fördel att jag kom från den världen och vet hur det funkar.

– Och eftersom jag själv inte är redare vet alla att jag inte har någon egen agenda utan arbetar för branschens bästa.

Sjöfarten är en global bransch med hård konkurrens. Nyligen kom en internationell konvention för arbete till sjöss som listar ett antal minimivillkor för anställda ombord. Det är positivt, menar hon, men samtidigt är nivån löjligt låg.

– Att det står att man måste betala ut lön – att det ska behöva påtalas. Så du förstår vad vi har att konkurrera med – företag som inte ens betalar ut löner. Vi gillar höga golv.

– Vi kan inte vara billigast, men vi kan vara bäst. Det är det vi ska konkurrera med, saker som säkerhet, hållbarhet, tekniskt kunnande och socialt ansvarstagande, och det måste vi bli bättre på att lyfta fram. Det är kunderna som bryr sig om kvalitet som vi ska attrahera.

När det handlar om konkurrens pekar Pia Berglund på ett par andra frågor. En är det så kallade svaveldirektivet, som säger att fartyg i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen bara får använda bränsle med en svavelhalt om högst 0,1 procent mot 3,5 procent i övriga vatten. Ett av huvudargumenten är att utsläp­pen från fartyg, enligt en dansk studie, orsa­kar bortåt 50 000 förtida dödsfall i Europa.

– Vi är väldigt positiva till att man tar tag i frågan, men det blir konstigt att hälsorisken skulle vara geografiskt begränsad. Omställningen har varit väldigt dyr, bara för Stena Line handlar det om 500 miljoner kronor, och har krävt besparingar.

– Men nu har vi klarat av det och det inne­bär att vi ligger i framkant även där.

webb2

En annan fråga rör konkurrensen mellan transportslagen i Sverige, och då handlar det framförallt om farledsavgifterna som går till underhåll längs kusten och i Vänern och Mä­laren. Branschen står för alla Sjöfartsverkets kostnader för att muddra, sjömäta, farledsmär­ka, isbryta, lotsa och administrera sjöfarten.

– Så är det inte för de andra transportslagen. Där står staten för en stor del av infrastruk­turen och då blir konkurrensen snedvriden.

En översyn är på gång och differentierade farledsavgifter är på gång, som till exempel ska gynna miljövänligare fartyg. Regering­en har också inlett ett arbete för att de olika transportslagen ska stå för en större del av sina samhällsekonomiska kostnader i ett bredare perspektiv där man räknar in saker som miljöpåverkan och ohälsa.

Ett annat problem med farledsavgifterna, enligt Pia Berglund, är att de är för trubbiga och missgynnar att ett fartyg samlar på sig last från flera olika hamnar.

– Varje gång ett fartyg går in i hamn kostar det efter kapaciteten, inte efter hur mycket last man har. Då blir det för dyrt att ta lite här och lite där, vilket innebär att fartyg kan gå tomma förbi hamnar där det bara finns 50 containrar. Då kör man det på vägen istället och det är ju sämre för miljön.

Det finns alltså en hel del kvar att göra, även om framtiden ser ljusare ut än på länge.

– På senare år har sjöfarten vuxit med 70 procent på europanivå medan vi bara vuxit med 2. Det har inte funnits någon framtidstro. Men nu har mycket fallit på plats och då är det som sagt upp till oss att få fart på det här.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Lönestruktur

Visar hur lönerna är uppbyggda och hur olika löner förhåller sig till varandra.