Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Foto: Rickard Kilström
Intervjun

Både SM-guld och tonnageskatt

Pia Berglund är vd för redarnas branschorganisation Svensk sjöfart. Hon har haft ett bra år både professionellt och privat – om fotboll räknas till privatlivet. Och det ser bra ut också när hon blickar framåt.

16 december 2015 14:44

Fakta

Pia Berglund

Namn Pia Pernilla Margareta Berglund.

Född 1969.

Yrke Vd för Svensk sjöfart.

Bor I villa i Norrköping och övernattningslägenhet i Göteborg.

Lön Oförskämt bra.

Övrigt Har spelat rugby på elitnivå i Sverige och England.

När Pia Berglund kommer till intervjun släpar hon på en resväska och lite annat bagage. Hon kommer direkt från ett möte med Seko sjö­folk. Efter intervjun har hon ett annat möte, sedan hem till Göteborg. Hon bor i Norrkö­ping, jobbar i Stockholm och Göteborg, där hon också bor, så det blir en del resande.

Det har varit en bra höst för Pia Berglund. Först kom det hett efterlängtade beskedet om att regeringen inför ett svenskt tonnageskat­tesystem. Sedan vann Norrköping SM­-guld i fotboll – för första gången på 24 år.

– Ja vilket år! Både guld och tonnageskatt. Jag känner att båda har liknande funktioner, de skapar en massa positiv energi och gör att man blir sedd. SM­-guldet för Norrköping och tonnageskatten för den svenska sjöfarten.

Vad var störst, tonnageskatt eller guldet?

– Guldet var stort, men jag rankar såklart tonnageskatten högre.

Men IFK Norrköping har hjälpt till i diskus­sionerna med regeringen om tonnageskatten.

webb6

– Magdalena Anderssons statssekrete­rare visade sig också var Peking­fan och det underlättade ju, säger hon med ett skratt.

Det var viktigt att få med finansministern. Även under alliansregeringen fanns en vil­ja att införa tonnageskatt, men det föll på att Anders Borg inte ville släppa till pengarna.

Skatten har utretts under flera regeringar, både borgerliga och socialdemokratiska.

– Alla partier har velat ha den när de suttit i opposition men inget när de varit vid makten.

Nu blir det alltså av, och beslutet har mötts av jubel från såväl fack som arbetsgivare. I samband med beslutet sa Pia Berglund att det kunde innebära 300 nya fartyg under svensk agg och 17 000 nya jobb.

Hur kom ni fram till de siffrorna?

– Det var en europeisk studie om tonnage­skattens betydelse för respektive land. Sve­rige stack ut där eftersom vi inte hade någon. Så vi beställde en tilläggsrapport om hur det skulle se ut om vi hade tonnageskatt och då landade det i 300 fartyg. Sedan räknar vi med att ett nytt jobb ombord skapar fyra nya jobb i land inom sektorn.

webb4

 

Men hon tror inte att redarna kommer flagga in så många av de fartyg som redan går under annan flagg, i stället handlar det om nybyggen.

– Vi har redan haft två nybyggen som flaggats svenskt i höst. Och vi vet att det ligger många beställningar framöver, 10–12 stycken bara nästa år. Det är ju bra timing med tanke på att vi är på väg ur lågkonjunkturen vi haft ett tag.

– Det, tillsammans med att regeringen vi­sar att det finns en vilja att satsa på sjöfarten, skapar självförtroende i branschen. När vi tidigare frågat våra medlemsföretag varför de flaggat ut sina fartyg har det handlat om lite olika saker, men gemensamt för alla är att de ansett att det inte har funnits någon svensk sjöfartspolitik, men nu gör det det.

Det visade sig också när infrastrukturmi­nister Anna Johansson presenterade reger­ingens maritima strategi. Då lovade hon att Sverige skulle ha Europas bästa regelverk för sjöfarten.

– Det är ett otroligt modigt statement av Anna Johansson. Det sätter press på myndig­heterna att leverera det. Men idag är vi långt ifrån bäst, så det är en bra bit kvar.

Framför allt vill hon se mindre detaljreg­leringar och att branschen får ta större eget ansvar.

– Vi är oerhört duktiga på sådant som mil­jö och säkerhet redan. Så då skulle vi vilja få mer förtroende att tänka ut lösningarna själva, utan en massa detaljregler från myn­digheterna.

Så myndigheterna ska peka ut problemen och ni ska hitta lösningarna?

– Precis. Vi har koll på det här, de måste lita på oss.

webb3

Nu när tonnageskatten snart är på plats gäller det att blicka framåt. Skatten är vill­korad och det kommer att stämmas av vart femte år om branschen har vuxit, vilket är kravet för att systemet ska finnas kvar.

– Nu är det upp till oss. Förut har vi haft tonnageskatten som ett mål och kunnat tjura för att den inte blivit av. Nu har vi fått som vi ville och då kan vi inte sitta och gnälla längre.

Vi i det här fallet är Svensk sjöfart tillsam­mans med Seko sjöfolk och Sjöbefälsfören­ingen, som gjort gemensam sak och kampan­jat för tonnageskatt.

När hon rekryterades till vd­-posten på det som då hette Sveriges redareförening var hon lite av en överraskning för många. En ung kvinna som kom från ”andra sidan” i form av myndighetsvärlden. Hon är jurist och har haft en rad chefsbefattningar inom Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Hon har också lång erfarenhet av internationella sjöfartsfrågor och har bistått regeringen i dess EU­-arbete. Men hon tycker att hon tagits emot väl.

– Det var väl några som ifrågasatte att jag kom från den statliga sidan och inte hade er­farenhet från redarbranschen. Men man var ute efter förnyelse, att bli mer utåtriktad och arbeta mer med myndigheter och regeringen, och då var det en fördel att jag kom från den världen och vet hur det funkar.

– Och eftersom jag själv inte är redare vet alla att jag inte har någon egen agenda utan arbetar för branschens bästa.

Sjöfarten är en global bransch med hård konkurrens. Nyligen kom en internationell konvention för arbete till sjöss som listar ett antal minimivillkor för anställda ombord. Det är positivt, menar hon, men samtidigt är nivån löjligt låg.

– Att det står att man måste betala ut lön – att det ska behöva påtalas. Så du förstår vad vi har att konkurrera med – företag som inte ens betalar ut löner. Vi gillar höga golv.

– Vi kan inte vara billigast, men vi kan vara bäst. Det är det vi ska konkurrera med, saker som säkerhet, hållbarhet, tekniskt kunnande och socialt ansvarstagande, och det måste vi bli bättre på att lyfta fram. Det är kunderna som bryr sig om kvalitet som vi ska attrahera.

När det handlar om konkurrens pekar Pia Berglund på ett par andra frågor. En är det så kallade svaveldirektivet, som säger att fartyg i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen bara får använda bränsle med en svavelhalt om högst 0,1 procent mot 3,5 procent i övriga vatten. Ett av huvudargumenten är att utsläp­pen från fartyg, enligt en dansk studie, orsa­kar bortåt 50 000 förtida dödsfall i Europa.

– Vi är väldigt positiva till att man tar tag i frågan, men det blir konstigt att hälsorisken skulle vara geografiskt begränsad. Omställningen har varit väldigt dyr, bara för Stena Line handlar det om 500 miljoner kronor, och har krävt besparingar.

– Men nu har vi klarat av det och det inne­bär att vi ligger i framkant även där.

webb2

En annan fråga rör konkurrensen mellan transportslagen i Sverige, och då handlar det framförallt om farledsavgifterna som går till underhåll längs kusten och i Vänern och Mä­laren. Branschen står för alla Sjöfartsverkets kostnader för att muddra, sjömäta, farledsmär­ka, isbryta, lotsa och administrera sjöfarten.

– Så är det inte för de andra transportslagen. Där står staten för en stor del av infrastruk­turen och då blir konkurrensen snedvriden.

En översyn är på gång och differentierade farledsavgifter är på gång, som till exempel ska gynna miljövänligare fartyg. Regering­en har också inlett ett arbete för att de olika transportslagen ska stå för en större del av sina samhällsekonomiska kostnader i ett bredare perspektiv där man räknar in saker som miljöpåverkan och ohälsa.

Ett annat problem med farledsavgifterna, enligt Pia Berglund, är att de är för trubbiga och missgynnar att ett fartyg samlar på sig last från flera olika hamnar.

– Varje gång ett fartyg går in i hamn kostar det efter kapaciteten, inte efter hur mycket last man har. Då blir det för dyrt att ta lite här och lite där, vilket innebär att fartyg kan gå tomma förbi hamnar där det bara finns 50 containrar. Då kör man det på vägen istället och det är ju sämre för miljön.

Det finns alltså en hel del kvar att göra, även om framtiden ser ljusare ut än på länge.

– På senare år har sjöfarten vuxit med 70 procent på europanivå medan vi bara vuxit med 2. Det har inte funnits någon framtidstro. Men nu har mycket fallit på plats och då är det som sagt upp till oss att få fart på det här.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Dödsolycka ombord på Silja Symphony

Dödsolycka ombord på Silja Symphony

En målare som arbetade med att renovera hytter ombord på Silja Symphony omkom i en arbetsplatsolycka i lördags. Dödsorsaken uppges vara en felaktig bygglampa som gett mannen en elchock. Läs mer

SJ:s kundtjänst privatiseras

SJ:s kundtjänst privatiseras

SJ har beslutat att lägga ut kundtjänsten i Ånge på ett privat företag. Webhelp, som tar över, lovar att vara kvar i minst fem år och har skrivit ett specialavtal för de anställda. Läs mer

Brevbärare blev överfallen vid sin bil

Brevbärare blev överfallen vid sin bil

Två män försökte med våld ta brevbäraren Åsa Åsbergs postbil. En av männen greppade så hårt tag om Åsas nacke att hon har ständig värk flera veckor efteråt. Hon chockades och gav inte männen bilnycklarna. Läs mer

Många besök under Sekos medlemsvecka

Många besök under Sekos medlemsvecka

Närmare 10 000 anställda i Sekos branscher fick besök när Seko hade medlemsvecka i april. Nu har förbundet registrerat plussiffror i medlemsregistret för första gången på länge. Läs mer

Experten: Så undviker du en stressig semester

Experten: Så undviker du en stressig semester

Sommarsemestern ser många fram emot som en tid för att ta det lugnt och ha det härligt. Men så blir det långt ifrån alltid när ambitionerna blir för stora. Vi frågade Samuel West, psykolog och forskare, hur man kan tänka för att inte hamna i värsta semesterstressen. Läs mer

Häktet i Göteborg flyttade på skyddsombud

Häktet i Göteborg flyttade på skyddsombud

I april beslutade Kriminalvården i region väst att flytta Sekos skyddsombud Leif Kyldal från häktet Göteborg till Skogomeanstalten. Han närmaste chef hade känt sig hotad när Leif pekade på arbetsmiljöproblem på avdelningen. Läs mer

Seko hjälpte Bo när vibrationsskador avslutade yrkeslivet

Seko hjälpte Bo när vibrationsskador avslutade yrkeslivet

Vibrationsskador satte stopp för Bo Hadrys yrkesliv. Genom Seko har han fått hjälp att söka de ersättningar han har rätt till. – Helt plötsligt har det funnits en massa pengar på kontot. Läs mer

”Vi är som Sherlock Holmes”

”Vi är som Sherlock Holmes”

Läs mer

Med jämlikhet i fokus

Med jämlikhet i fokus

Kadir Kasirga kom till Sverige från Kurdistan som 15-åring. Efter många år som fackligt aktiv i Seko kandiderar han i höst till riksdagen för Socialdemokraterna.
 Läs mer

Vem vill jobba mer?

Vem vill jobba mer?

Problemet är inte att det går dåligt för Sverige. Problemet är att våra gemensamma tillgångar är orättvist fördelade. Läs mer

En sjukförsäkring att lita på

"Vi förväntar oss att en samlad arbetarrörelse gör gemensam sak för att utveckla den svenska modellen där en rättvis och trygg sjukförsäkring är självklar!" Det skriver Agneta Tiger Seko och Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S). Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

LO-prognos: Bra tillfälle att främja välfärden

LO-prognos: Bra tillfälle att främja välfärden

LO:s ekonomer räknar med ytterligare några goda år - och med lägre arbetslöshet än någon annan prognosmakare. Använd de goda tiderna för att ta itu med bristerna i välfärden, uppmanar de. Läs mer

Lagom stress är en del av arbetet på Sjöfartsverket

Lagom stress är en del av arbetet på Sjöfartsverket

– Jag skriver en lista och bockar av varje sak som jag har gjort när det blir körigt på jobbet, säger Janet Floreng Lindfors som arbetar som administratör på Sjöfartsverket i Malmö. Läs mer

Indien: Facklig kamp gav rätt till mammaledighet

Indien: Facklig kamp gav rätt till mammaledighet

Kvinnliga busskonduktörer i den indiska delstaten Maharashtra får sin betalda mammaledighet utökad från sex till nio månader. Bland annat tack vare Sekos stöd till det lokala facket och dess kvinnliga aktivister. Läs mer

Efter granskningen av Förbifarten: ”Ser över handlingsalternativ”

Efter granskningen av Förbifarten: ”Ser över handlingsalternativ”

Trafikverket ”ser över möjliga handlingsalternativ” och ska göra en ”heltäckande analys” av arbetsmiljöarbetet. Det sker efter tidningen Arbetets avslöjande om allvarliga arbetsmiljöbrister på Förbifart Stockholm-bygget på Lovön. Läs mer

Facklig brevbärare och kristdemokrat, inget för LO

Facklig brevbärare och kristdemokrat, inget för LO

Brevbäraren Åsa Åsberg är aktiv i Seko Posten och vald till LO-distriktets representantskap i Västerbotten. Hon uppmanades att lämna det uppdraget eftersom hon står på Kristdemokraternas lista i valet till kommunfullmäktige. Det är inget Seko står bakom. Läs mer

Många brev med narkotika på Posten

Brevbärare och postombud riskerar att oskyddade exponeras för den extremt farliga drogen fentanyl. Arbetsmetoder för att göra postpersonalen tryggare har tagits fram. Läs mer

Löneform

I huvudsak finns det två löneformer: fast tidlön, oftast månadslön, och rörlig lön, som beror på prestation och resultat. Ackord är en typ av rörlig lön. Man kan också komma överens om en kombination av fast tidlön och rörlig lön, så kallad premielön.