Det har LO-ekonomen Dan Andersson kommit fram till i den så kallade regelutredningen som gjorts på regeringens uppdrag.
Enligt utredarna har den samhällsekonomiska effektiviteten ökat när det gäller järnväg, post, taxi och tele. Beträffande flyg och el så är effekterna betydligt osäkrare menar Dan Andersson.
För konsumenterna har effekten blivit att priserna har ökat i samtliga fall utom inom telebranschen där priset relativt sett har minskat.
Beträffande sysselsättningen inom de undersökta branscherna så har den sjunkit i alla utom i taxinäringen där den ökat.
Dan Andersson understryker i utredningen att en liberalisering inte nödvändigtvis minskar behovet av regleringar utan snarare tvärt om och lägger därför en rad förslag.

För el- och telesidan vill han ha ett ökat konsumentskydd.
Vidare vill han ge konsumenterna möjlighet att deponera avgiften hos Länsstyrelsen vid tvist med elbolagen.
Utredningen föreslår även att elbolagen får det svårare att i efterhand komma med krav när man schablonmässigt beräknat elförbrukningen.
Dessutom vill Dan Andersson ha ökad tillsyn på elmarknaden genom att leverantörerna ställs under Nätmyndighetens kontroll.
Även på telemarknaden vill utredarna ge konsumenten möjlighet att deponera avgiften hos länsstyrelsen när man tvistar med ett telebolag.
På postmarknaden vill utredarna att Svensk kassaservice skiljs från Posten.
Kravet på Posten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster bör utredas vidare.
Regleringsmyndigheterna, som exempelvis Post- och telestyrelsen som har till uppgift att övervaka marknaden, måste enligt Dan Andersson få en starkare ställning.
Han liknar dem vid en slags ekonomisk domstol då de har stor makt över förmögenhetsintressen och framtida investeringar.
Risken finns därför att chefer och tjänstemän blir påverkade av de starka ekonomiska intressen som är inblandade.
”Exempelvis kan tjänstemän ha ett egenintresse i att tillmötesgå de företag de reglerar för att tillförsäkra sig lämpliga sysselsättningsmöjligheter i framtiden.” skriver han.
Därför föreslår utredningen förstärkt anställningsskydd för chefer exempelvis i form av längre förordnanden på kanske tio år.
De myndigheter utredarna pekar ut är bland andra Konkurrensverket, Luftfartsstyrelsen och Post- och telestyrelsen.
Utredarna pekar vidare på att det finns betydande roll- och intressekonflikter i det statliga ägandet. Målen för de statliga bolagen är många gånger dubbla, otydliga och allmänt hållna.
Utredarna föreslår att ägandet samlas hos ett departement utan ansvar för de områden där företaget verkar.
Man vill också att det inrättas ett särskilt departement för statens styrning av bolagen och att det skapas eller flera holdingbolag för de statliga bolagen.