Efter olyckan kritiserades Comeva av skyddsombudet, som tidigare ställt krav på tvåmansarbete på ensliga ställen och på larm vid ensamarbete.
I januari förra året krävde Arbetsmiljöverket att företaget måste ha rutiner för att omedelbart kunna upptäcka fallolyckor vid arbete i telestolpe och att en skadad skulle kunna undsättas utan dröjsmål.
De kraven innebar i praktiken att det skulle vara slut på ensamarbete i telestolpar, eftersom de larm som finns fungerar dåligt.
Men företaget uppgav inför Arbetsmiljöverket att man hade rutiner för att påkalla hjälp.
Till att börja med var Arbetsmiljöverket tveksamma till att acceptera företagets rutiner. Tills nu, då Arbetsmiljöverket meddelat företaget att man avslutat ärendet.
Som grund för beslutet hänvisar de till ett utlåtande från en av Arbetsmiljöverkets läkare, som skriver:
”… Människans blodomloppssystem är konstruerat för att vi ska vara upprättstående eller i horisontalläge. När huvudet sänks kan man få en ansamling av blod med ökat tryck i huvudet men jag har inte lyckats att i litteraturen få fram hur länge man kan hänga upp och ned innan man drabbas av allvarliga reaktioner och skador som i en förlängning kan leda till döden. Jag uppskattar att det finns en stor individuell variation beroende på blodtrycksstatus och kärlväggarnas tillstånd i hjärnans kärl. Erfarenheter från olyckor när personer blivit fritt hängande orörliga eller avsvimmade i lina med säkerhetssele visar att man även hängande i vertikalläge med huvudet uppåt drabbas av allvarliga cirkulationsstörningar.”
Ändå drar läkaren följande slutsats:
”Vi har inte funnit att vi med våra nuvarande föreskrifter, och de olycksfall som varit, kan ändra på rekommendationerna när det gäller att arbeta i stolpar.”
Det var i oktober 2004 var Heino Köster, teletekniker på telekomföretaget Comeva, ensam ute på i ett skogsområde utanför Borås. Han råkade ut för en olycka och blev hängande upp-och-ner i sina stolpskor några meter upp i en stolpe mitt ute i skogen.
Ensam och utan larm räddades Heino av sin mobiltelefon. Med återuppringningsknappen fick han kontakt med arbetsledaren och en dryg halvtimma senare fick Heino hjälp. Tack vare att han inte förlorade medvetandet kom han undan med ett brutet ben, svullnader och blåmärken.
Vi har sökt Arbetsmiljöverkets handläggare för en kommentar, utan att lyckas.