– Jag känner mig hemma här redan, efter bara några veckor. Det går lätt att sätta sig in i jobbet, även om kursen gärna hade fått vara längre än tolv veckor, säger Britta Lundgren.
Det finns hur mycket som helst att lära sig.

Hon är en av sex elever på komvux maskinförarutbildning i Bålsta. Utbildningen har just tagits över av arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna, ME, som hoppas att deras medverkan ska öka engagemanget hos branschen och medlemsföretagen. Det behövs, bland annat, fler praktikplatser. Det är ME:s första skola.
– Vi har ett non-profitupplägg och vi samarbetar nära med Upplands-Bro kommun, säger Tomas Lindberg, utbildningsansvarig på ME.
– Vi ska inte göra vinst utan skapa en skola med kvalitet. Och för att det ska lyckas måste vi få våra medlemsföretag att ställa upp med praktik och handledare, säger han. Det är vår förhoppning att de ska göra det nu.

Tre av de sex eleverna i Bålsta är tjejer och följer därmed väl trenden mot ett ökat antal kvinnliga maskinförare. Trenden är tydligast i gruvnäringen där kvinnor får köra de största och dyraste maskinerna.

SONY DSC

Medan Britta Lundgren halkade in på utbildningen på ett bananskal – hon ville inte sitta och jobba vid en dator hela dagarna – var hennes två kvinnliga kurskamrater Caroline Källander och Matilda Franconeri mer säkra på vad de ville.

– Jag har alltid gillat maskiner och bilar, jag gick fordonsprogrammet på gymnasiet och har en tjejkompis som kör grävmaskin. Jag frågade henne hur man blir maskinförare och hon tipsade om kursen, säger Matilda Franconeri.
– Jag var inte säker på att komma in, men det gick bra, säger hon.

Caroline Källander, som arbetat på förskola i många år, ville byta yrke och såg sig om efter ett jobb där hon kan se resultat omedelbart. Hon har alltid fascinerats av maskiner.
– Jag frågade en syokonsulent på komvux vad jag skulle välja och hon föreslog maskinförarutbildningen. Det känns bra, säger Caroline, som lovat sig själv att aldrig mer stanna
i ett yrke där hon inte trivs.

Intresset för maskiner är dock inte avgörande för om man kan klara av eller gilla jobbet, tror Caroline och Matilda. Britta håller med. Hon har själv ingen mer erfarenhet av bilar och maskiner än att hon tagit körkort.
Britta tycker att det är vissa likheter mellan att lära sig köra bil och att lära sig maskinerna.

– Det är viktigt att ha total koll på vad som händer i och runt fordonet, tänka på säkerheten och alltid köra riskmedvetet, säger hon. Det är sådant som även en bilförare måste klara.

Just riskmedvetenhet kan vara en fördel för kvinnor som kommer in i branschen tror Britta, Caroline och Matilda. Föreställningen att kvinnor kör ”mjukare” än män är utbredd bland många arbetsgivare och det är inte helt utan grund, tycker i alla fall Caroline Källander.
Även om det, trots att det låter positivt, kan vara lika fördomsfullt som åsikten att kvinnor inte kan köra stora maskiner.

Tjejerna i Bålsta är överens om att det inte handlar om kön utan om intresse och lust. Men de är också ense om att kvinnor, än så länge, måste stå upp för sig själva. Britta beskriver det som att ha ”skinn på näsan”.

– Ja, det gäller att stå för vem man är och vad man kan, säger hon. Den första halvan av kursen är i huvudsak teoretisk.

Eleverna lär sig om maskinerna, ritningslära, arbetsmiljö och säkerhet, och annat som utgör grunden i arbetet med grävmaskiner och hjullastare. Och de får känna på maskinerna redan efter någon vecka.

Skolan har sina lokaler i grustaget Draget i Bålsta och därmed nära till maskinerna och möjligheter att öva. Maskinparken ska räcka till vuxeneleverna och gymnasieungdomarna som använder samma område för sina praktiska övningar.
Resten av tiden under grundutbildningen är praktik på olika företag. För att få yrkesbevis praktik på olika företag. För att få yrkesbevis och arbeta som maskinförare krävs 4 200 körtimmar. Skoltiden ger 500.

SONY DSC

Eleverna får själva köpa skyddskläder och skor samt läromedel. Sammanlagt handlar
det om 3 000–4 000 kronor.
– Så är det med vuxenutbildning, säger Matilda Franconeri.
Hon är den enda av tjejerna som har studiemedel från CSN – bidragsdelen. Britta och Caroline arbetar extra för att få in pengar under studietiden.
Hur det blir med jobb efter studierna vet ingen av tjejerna. Det är inte självklart att alla som går maskinförarutbildning får jobb. Yrkeslärarna på Draget är dock optimistiska och tror på årets grupp.