Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Fem fackliga ombud tar ställning. Foto: Lennart Engström
Reportage

Alla kan göra något

Filmen som just spelats upp har ett tydligt budskap: Människor diskrimineras och kränks på arbetsplatser runt om i landet för att de kommer från ett annat land. Det kan du, som ser filmen, ändra på med ganska små medel.

13 februari 2014 11:17

Alla kan göra något och det börjar med dig.”
Slutorden i LO:s korta kampanjfilm tonar ut i kurslokalen på ABF i  Uppsala. Först är det tyst. Sedan säger någon: ”Så bra att filmen
ligger på youtube, där är många ungdomar.”
– Säg ifrån, till exempel vid fikabordet på jobbet, när någon slänger ur sig rasistiska eller främlingsfientliga kommentarer. Fråga
hur menar du?, varför säger du så? Låt den som kom med påståendet förklara sig, säger Javiera Cifuentes.

Namnlöst
Hon är terminalarbetare, ombud för Seko Posten och dagens kurshandledare.
Det är Javiera Cifuentes som spelar upp LO:s film som i sitt korta format – bara en och en halv minut – fångar det som tittarna i sammanträdesrummet vill nå. Det vill säga förmågan att stå upp för sina ideal.

Fem fackliga ombud har lockats hit i förhoppningen att få argument och kunskap. De går den tvärfackliga kursen ”Alla kan göra något”, som även är samlingsnamnet på LO:s satsning mot främlingsfientlighet. Satsningen fick lite av en nystart i samband med LO:s kongress 2012 då samarbetet med stiftelsen Expo utvidgades, och det kom nytt material. Utbildningar som den i Uppsala rullar så sakteliga på över landet. Lite trögt på sina
ställen, förbunden och LO är inte alltid överens om vem som ska betala vad. Men entusiasterna, som Javiera Cifuentes, ger inte upp.
Varje kursdeltagare är lika viktig.
De fem – Peter Burman, Mikael Eriksson och PA Nilson från Seko Posten, och James Jonsson och Kerstin Lindvall från Kommunal
– är på kurs för att de vill ta debatten, stå upp och ha på fötterna. Problemet är att de inte riktigt vet hur det ska gå till. De behöver fler argument och mer fakta när kolleger och andra säger att de minsann vet hur saker och ting ligger till. Ofta handlar det lite slängigt om hur ”invandrare är eller gör”.
Svårast är de trevliga arbetskamrater som har obehagliga och odemokratiska åsikter och goda kolleger som öppet deklarerar att
de är Sverigedemokrater.
James Jonsson tycker att det är lättare när rasister är brunskjortor och marscherar på gatorna.
– Nu är de lite gulliga så där, säger han.

Mikael Eriksson, som är skyddsombud på sin arbetsplats, vill veta hur han ska göra för att stoppa de främlingsfientligas framfart:
– Hur gör jag för att få stopp på pratet?
PA Nilson oroar sig för att många litar på vad de läser på nätet, och han vill veta vart han ska vända sig för att få fram korrekta uppgifter.
– Statistiska centralbyrån, där kan du hitta nästan vad som helst, säger Javiera Cifuentes när dagen är slut och PA ställer den konkreta frågan.
Bekymret för Kerstin Lindvall, som är skolinformatör, är ungdomar som säger att de ska rösta på Sverigedemokraterna. De är så många hemma i Östhammar.

Kursdagen känns kort och intensiv, och bygger i hög grad på deltagarnas egna diskussioner. De får göra fyrhörnsövningar och ställa sig i olika hörn för ”ja”, ”nej”, ”vet ej” eller ”jag har ett eget förslag”. Enigheten är stor i de flesta frågor, som att alla människor i Sverige inte har samma möjligheter.
Men det hettar till när olika ord ska diskuteras. Varför får vi inte använda ordet ”neger”, det har vi alltid gjort säger Peter, Kerstin och PA. De uppfattar ordet som en beskrivning, utan värdeomdöme.
Javiera Cifuentes säger att det finns en historia av rasbiologi bakom ordet, idéer som värderar människor olika.
– Vi måste fråga vem som har tolkningsföreträde, vem som drabbas. Ingen i det här rummet vet hur det känns när någon använder ordet ”neger”, vi är alla vita. Lagstiftningen om kränkande särbehandling säger att det är den utpekade som ska avgöra, säger hon.

Hon fortsätter att tala om det som gruppen är överens om. Att de sociala och ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Och att klyftor ökar konkurrensen mellan arbetstagare, det som facket kom till för att få bort.
– I det samhället pekar politiska partier ,som inte erkänner ekonomiska och sociala klyftor, ut kulturella skillnader som orsak
till olika samhällsproblem. Sverigedemokraterna är ett sådant parti.
– SD anser helt följdriktigt att facket inte behövs. De vill öka arbetsgivarnas makt. Och som facklig företrädare är det inte svårt att argumentera mot ett parti som inte vill att facket ska finnas, säger Javiera Cifuentes.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Arbetstagarorganisation

En fackförening.