Chefsåklagare Stefan Bergman säger i en kommentar att antingen har rutinerna varit bristfälliga eller också har någon brutit mot rutinerna.
– Det som hänt, att en intagen dödar en vårdare på ett svenskt häkte, ska inte kunna inträffa, säger kammaråklagare Jonas Peterson, som ansvarar för förundersökningen.
Bland det som ska granskas är hur de kunde komma sig att kriminalvårdaren var ensam med den intagne när misshandeln startade. Att hon var ensam kunde Sekotidningen rapportera redan i måndags.
Jonas Peterson har sett den övervakningsfilm som finns över händelseförloppet och som är överlämnad till polisen. Han bekräftar att det av filmen framgår att vårdaren var ensam när hon tog emot den häktade mannen på taket då han skulle ta sin dagliga promenad.
– En kollega kommer snabbt till undsättning, men det stämmer att hon var ensam när hon tog emot den intagne. Huruvida det är att betrakta som ensamarbete eller inte återstår att se, säger Jonas Peterson.
I dagsläget finns ingen utpekad eller skäligen misstänkt för tjänstefel, enligt Jonas Peterson. Ett åtal om tjänstefel kan beröra alla som har en myndighetsutövande funktion.
För att fällas för tjänstefel måste den ansvarige ha begått felet uppsåtligen eller genom vårdslöshet.
– Det är väldigt löst än så länge. Vi tittar förutsättningslöst på händelseförloppet, rutiner, regler, vilka order som getts och hur arbetsplaneringen skett.
Parallellt med tjänstefelsutredningen sker en prövning om det begåtts något arbetsmiljöbrott i samband med dödsmisshandeln. Om det till exempel kommer fram att det inte fanns tillräckligt med regler eller rutiner för säkerhetsarbetet är det, enligt åklagaren, snarare ett arbetsmiljöbrott än tjänstefel.
Arbetsmiljöbrott kan också innefatta ansvar för vållande till annans död.
– Vi kan ha två utredningar samtidigt och om det blir så har arbetsmiljöåklagarna samordningsansvaret, säger Jonas Peterson.
Ett eventuellt åtal om tjänstefel kan inte bli aktuellt förrän tidigast nästa år.