Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Seko sjöfolk 100 år
Sjömansunionens första kontor i Masthugget, Göteborg, någon gång runt 1920 Foto: Seko sjöfolks arkiv
Reportage

100 år av dramatik

I 100 år har svenska sjömän har varit fackligt organiserade. Det har varit dramatiska år präglade av strejker, världskrig med minspärrar, kamp mot Franco samt omfattande utflaggningar. Här är några viktiga årtal:

29 augusti 2014 10:59

1914 Den 13 januari bildades Svenska eldareunionen, och lite senare samma år bildade däcksfolket Svenska sjömansunionen. Samma år startades också de två förbundstidningarna Eldaren och Sjömannen, vars namn än i dag lever kvar i Seko sjöfolks medlemstidning.

1914–1918 Under första världskriget var sjöfolket den yrkesgrupp i Sverige som drabbades hårdast. Drygt 1 200 svenska sjömän dog till följd av att de fartyg de jobbade på torpederades eller minsprängdes.

1919 Hårda motsättningar mellan redare och sjöfack om tecknande av kollektivavtal ledde till strejk. Redarna bemannade fartygen med strejkbrytare vilket förvärrade konflikten. Till slut lyckades man enas om ett avtal där arbetstiderna för första gången reglerades.

1921 Ny strejk, denna gång för att redarna ville sänka lönerna med 30 procent. Efter ett par månaders strejk fick man gå med på 20-procentiga lönesänkningar.

1928 Sjömansunionen och Eldareunionen bildar kartell.

1930 Respektive kongress beslutade att utreda en sammanslagning av unionerna.

1932 Svenska sjöfolksförbundet bildas. Förutom eldare och sjömän gick även Sveriges sjöfarande kvinnors förening, Svenska stewardsföreningen och Svenska Amerikaliniens intendenturpersonalsförbund med i det nystartade förbundet. Men det var inte utan motsättningar. Många i Sjömansunionen ville inte ha med kvinnorna i det nya förbundet. ”Kvinnor är nog bra men i land ska de va!” var ett av slagorden.

1934– 1935 Två svenska sjömän, Erik Jansson och Knut Mineur, greps i Tyskland efter att ha spridit antinazistiska tidningar. Svensk fackföreningsrörelse engagerade sig för att få dem fria. Jansson släpptes efter 17 månader och Mineur efter tre och ett halvt år. Det var också straffbart att ha med sig tidningen Sjömannen i tysk hamn då den tydligt tog ställning mot nazismen.

1936 General Franco tog till vapen mot den demokratiskt valda regeringen i Spanien vilket ledde till inbördeskrig. Många frivilliga sökte sig till Spanien för att kämpa mot Franco. Av 500 svenska Spanienfrivilliga var 200 sjömän.

1939 Andra världskriget bröt ut och det blev åter farligt att vara sjöman. Omkring 100 svenskflaggade fartyg sänktes och nära 1 400 sjömän omkom på dessa. Dessutom dog flera hundra svenskar på utlandsflaggade fartyg.

1940 Tyskarna placerade ut 13 000 minor i Skagerack. Den så kallade Skagerackspärren klöv svenska handelsflottan i två delar. Utanför spärren, utan möjlighet att ta sig hem, hamnade närmare 6 000 svenska sjömän. Sjöfolksförbundet startade då avdelningskontor i New York och San Francisco.

1943 Sjöfolksförbundet inrättar en arbetslöshetskassa. Ersättningen var 3 kronor per dag.

1945 När de sjömän som hamnat utanför spärren återvände till Sverige fick de problem med de svenska myndigheterna. Bland annat med stora skulder till Skattemyndigheten för att de inte deklarerat under den tid de inte kunnat ta sig till Sverige. Några blev även anklagade för att ha uteblivit från värnplikten.

1948 Sjöarbetstidslagen klubbas igenom i riksdagen trots att de borgerliga partierna tycker att den är alltför förmånlig för de anställda. Lagen fastslog 8 timmars arbetsdag och 48 timmars arbetsvecka.

1955 Sjöfolksförbundet har 20 000 medlemmar.

1960–1968 Den svenska handelsflottan hade glada dagar och ökade från 3,4 miljoner bruttoton till 4,5 miljoner. Samtidigt ledde rationaliseringar till att bemanningen minskade med en fjärdedel under samma period.

1970 Under 70-talets första år förbättrades villkoren för sjöfolket bland annat med fria hemresor och strejkrätt.

1970-talet Oljekrisen leder till omfattande utflaggningar och många sjömän mister jobbet. Av 750 fartyg i den svenska handelsflottan 1970 försvann 500 under en tioårsperiod.

1978 Motsättningar mellan ordförande och andre ordförande ledde till interna stridigheter som lamslog förbundet. Vid ett tillfälle satt hela förbundsledningen häktad, anklagad för oegentligheter.

1987 Den norska socialdemokratiska regeringen införde ett norskt internationellt skeppsregister (NIS) som innebar att redarna kunde ha norsk flagg men ersätta de norska besättningarna med sjömän från låglöneländer, främst Filippinerna. Danmark och Tyskland följde det norska exemplet.

1990 Det norska rederiet Fred Olsen satte in färjan Black Prince i trafik mellan Göteborg och Köpenhamn. Ombord arbetade filippiner med usla villkor och låga löner. Fartyget kallades slavskeppet och de danska och svenska sjöfacken drev kampanj mot rederiet. Bland annat anordnades dagliga demonstrationer när fartyget la till och avgick från kajen i Göteborg. Med småbåtar hindrade man ibland färjan från att lägga till. Flera demonstranter greps av polisen och dömdes till böter. Efter ett par månader gav rederiet upp och lade ner linjen.

1996 Sjöfolksförbundet anslöts till Seko och blev Seko sjöfolk.

1997 Krigsseglarna fick till slut upprättelse, 52 år efter krigets slut.

1997 För att möta utflaggningshotet tecknades ett avtal om tillfälligt anställd personal (TAP). Det innebar att rederierna kunde bemanna fartygen med låglönebesättningar, främst filippiner, till viss del, max 50 procent.

2000 Öresundsbron invigs, vilket slår hårt mot färjetrafiken mellan Sverige och Danmark.

2001 Ett nytt sjöfartsstöd klubbas i riksdagen och ett 20-tal fartyg flaggas in direkt. Sedan följer flera år av inflaggningar och en välmående sjönäring.

2008 Finanskrisen slår hårt mot branschen och utflaggningarna tar fart igen.

2013 Färre fartyg än någonsin går under svensk flagg. Omkring 90 fartyg flaggades ut mellan 2009 och 2013 vilket i princip innebar en halvering av den svenska handelsflottan.

Uppgifterna är hämtade från Seko sjöfolk 100 år, jubileumsskrift inför 100-årsjubiléet.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Förvaltningsrätten: Bring citymail ska se till att brevbärare kan gå på toaletten

Förvaltningsrätten: Bring citymail ska se till att brevbärare kan gå på toaletten

Bring citymail ska se till att brevbärarna kan äta under tillfredsställande förhållanden, tillbringa pauser på lämplig plats och säkerställa att det finns tillräckligt många toaletter med låsbar dörr. Läs mer

Personalen får betala priset för avreglerad elmarknad

Personalen får betala priset för avreglerad elmarknad

Det har gått 20 år sedan elmarknaden avreglerades. Nu är det hög tid för en utvärdering och att regeringen säkrar att det finns tillräckligt med personal och kompetens i branschen. Läs mer

Friad för dödsolycka

Friad för dödsolycka

Göta hovrätt friar samtliga åtalade för dödsolyckan på Åsbro kursgård 2014. Det blir heller ingen företagsbot för kursgården. Läs mer

Slavlöner på fartyg

Dubbla kontrakt är vanligt för anställda ombord på bekvämlighetsflaggade fartyg. Ett officiellt som följer internationella avtal och ett hemligt där lönerna är orimligt låga, uppger tidningen Arbetet. Något Sekotidningen tidigare skrivit om. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

Snöröjningen på järnvägen i norra Sverige är sämre i år än tidigare. Det anser Green cargo som noterat att antalet incidenter med mindre urspårningar ökat. Trafikverket medger att snöröjningen brustit. Läs mer

Harly håller koll på entreprenörerna

Harly håller koll på entreprenörerna

I januari förra året fick Trafikverket ett regeringsuppdrag att sköta leveransuppföljningen av järnvägsunderhållet i egen regi. Redan i september var Harly Nielsen ute för att hålla koll på att entreprenörerna gör det de ska. Läs mer

”Ingen dag är den andra lik”

”Ingen dag är den andra lik”

Freddie Åfeldt är transportledare på Hector rail och han gillar såväl jobbet som kollegerna. Läs mer

Raka spåret in i politiken

Raka spåret in i politiken

Lina el Yafi hamnade i hetluften när hon som klubbordförande drev kampanj för de uppsagda konduktörerna på tvärbanan. Nu gör hon politisk raketkarriär och kommer av allt att döma bli landstingspolitiker efter valet. Läs mer

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete

Det är ingen mening att slå sönder maskinerna, bättre att slåss för en rättvis fördelning av vinsterna som robotar och automatisering ger. Och kanske få en kortare arbetstid. Läs mer

Billigare fackföreningsavgift bra för tryggheten

Den svenska modellen bygger på att löntagare är med i facket. Våra fackförbund ser till att löne- och avtalsvillkor följs och att nödvändiga försäkringar finns, inte minst avtals- och tjänstepension. Därför går vi socialdemokrater nu fram med förslag om att det ska bli billigare att vara med i facket. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Svårare för fifflande entreprenörer

Svårare för fifflande entreprenörer

Idag presenterade regeringen ett förslag om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Detta för att skydda de anställdas löner och stoppa osund konkurrens. Läs mer

ny på arbetsmarknaden
Maskinföraren Ghalia bryter normen

Maskinföraren Ghalia bryter normen

Ghalia Alhindi flydde från Syrien till Sverige för drygt två år sedan. Bland det första hon gjorde här var att lära sig cykla, sedan tog hon körkort och nu går hon en maskinförarutbildning. – Sen blir det lastbil och till slut flygplan, säger hon halvt på skämt, halvt på allvar. Läs mer

6F i bråk med Jan Björklund

6F i bråk med Jan Björklund

Efter att Liberalernas partiledare Jan Björklund uttalat sig om ”de militanta LO-förbunden i 6F” i tidningen Arbetet kontrar nu 6F med att kalla Björklund politikens främsta huligan. Läs mer

Språkförbistring kan ligga bakom dödsolycka

De två estniska montörer som omkom vid ett kraftledningsarbete i Dalarna hösten 2016 kunde inte svenska och det kan ha bidragit till att de gjorde misstag. Läs mer

Seko: ”Omplacering av fackligt ombud en bestraffning”

Kriminalvården vill omplacera en facklig förtroendevald på anstalten Ljustadalen efter påståenden om kränkande särbehandling. Läs mer

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Vägarbetaren Timmy Edström slog en asfaltraka genom vindrutan på en bil när föraren vägrade dra ner farten. Nu har han dömts till böter och skadestånd, men han får starkt stöd och pengar från kolleger och allmänhet. Läs mer

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Vissa medarbetare i Kriminalvården arbetar väldigt mycket övertid. Den är frivillig och ger i de flesta fall betydande extrainkomster. Vilket i sin tur gör det svårt för skyddsombud och fack att se till att avtal följs. Läs mer

Förhandlingsdelegation

En grupp som utses av förbundsstyrelsen för att vara med under avtalsförhandlingarna.