Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Seko sjöfolk 100 år
Sjömansunionens första kontor i Masthugget, Göteborg, någon gång runt 1920 Foto: Seko sjöfolks arkiv
Reportage

100 år av dramatik

I 100 år har svenska sjömän har varit fackligt organiserade. Det har varit dramatiska år präglade av strejker, världskrig med minspärrar, kamp mot Franco samt omfattande utflaggningar. Här är några viktiga årtal:

29 augusti 2014 10:59

1914 Den 13 januari bildades Svenska eldareunionen, och lite senare samma år bildade däcksfolket Svenska sjömansunionen. Samma år startades också de två förbundstidningarna Eldaren och Sjömannen, vars namn än i dag lever kvar i Seko sjöfolks medlemstidning.

1914–1918 Under första världskriget var sjöfolket den yrkesgrupp i Sverige som drabbades hårdast. Drygt 1 200 svenska sjömän dog till följd av att de fartyg de jobbade på torpederades eller minsprängdes.

1919 Hårda motsättningar mellan redare och sjöfack om tecknande av kollektivavtal ledde till strejk. Redarna bemannade fartygen med strejkbrytare vilket förvärrade konflikten. Till slut lyckades man enas om ett avtal där arbetstiderna för första gången reglerades.

1921 Ny strejk, denna gång för att redarna ville sänka lönerna med 30 procent. Efter ett par månaders strejk fick man gå med på 20-procentiga lönesänkningar.

1928 Sjömansunionen och Eldareunionen bildar kartell.

1930 Respektive kongress beslutade att utreda en sammanslagning av unionerna.

1932 Svenska sjöfolksförbundet bildas. Förutom eldare och sjömän gick även Sveriges sjöfarande kvinnors förening, Svenska stewardsföreningen och Svenska Amerikaliniens intendenturpersonalsförbund med i det nystartade förbundet. Men det var inte utan motsättningar. Många i Sjömansunionen ville inte ha med kvinnorna i det nya förbundet. ”Kvinnor är nog bra men i land ska de va!” var ett av slagorden.

1934– 1935 Två svenska sjömän, Erik Jansson och Knut Mineur, greps i Tyskland efter att ha spridit antinazistiska tidningar. Svensk fackföreningsrörelse engagerade sig för att få dem fria. Jansson släpptes efter 17 månader och Mineur efter tre och ett halvt år. Det var också straffbart att ha med sig tidningen Sjömannen i tysk hamn då den tydligt tog ställning mot nazismen.

1936 General Franco tog till vapen mot den demokratiskt valda regeringen i Spanien vilket ledde till inbördeskrig. Många frivilliga sökte sig till Spanien för att kämpa mot Franco. Av 500 svenska Spanienfrivilliga var 200 sjömän.

1939 Andra världskriget bröt ut och det blev åter farligt att vara sjöman. Omkring 100 svenskflaggade fartyg sänktes och nära 1 400 sjömän omkom på dessa. Dessutom dog flera hundra svenskar på utlandsflaggade fartyg.

1940 Tyskarna placerade ut 13 000 minor i Skagerack. Den så kallade Skagerackspärren klöv svenska handelsflottan i två delar. Utanför spärren, utan möjlighet att ta sig hem, hamnade närmare 6 000 svenska sjömän. Sjöfolksförbundet startade då avdelningskontor i New York och San Francisco.

1943 Sjöfolksförbundet inrättar en arbetslöshetskassa. Ersättningen var 3 kronor per dag.

1945 När de sjömän som hamnat utanför spärren återvände till Sverige fick de problem med de svenska myndigheterna. Bland annat med stora skulder till Skattemyndigheten för att de inte deklarerat under den tid de inte kunnat ta sig till Sverige. Några blev även anklagade för att ha uteblivit från värnplikten.

1948 Sjöarbetstidslagen klubbas igenom i riksdagen trots att de borgerliga partierna tycker att den är alltför förmånlig för de anställda. Lagen fastslog 8 timmars arbetsdag och 48 timmars arbetsvecka.

1955 Sjöfolksförbundet har 20 000 medlemmar.

1960–1968 Den svenska handelsflottan hade glada dagar och ökade från 3,4 miljoner bruttoton till 4,5 miljoner. Samtidigt ledde rationaliseringar till att bemanningen minskade med en fjärdedel under samma period.

1970 Under 70-talets första år förbättrades villkoren för sjöfolket bland annat med fria hemresor och strejkrätt.

1970-talet Oljekrisen leder till omfattande utflaggningar och många sjömän mister jobbet. Av 750 fartyg i den svenska handelsflottan 1970 försvann 500 under en tioårsperiod.

1978 Motsättningar mellan ordförande och andre ordförande ledde till interna stridigheter som lamslog förbundet. Vid ett tillfälle satt hela förbundsledningen häktad, anklagad för oegentligheter.

1987 Den norska socialdemokratiska regeringen införde ett norskt internationellt skeppsregister (NIS) som innebar att redarna kunde ha norsk flagg men ersätta de norska besättningarna med sjömän från låglöneländer, främst Filippinerna. Danmark och Tyskland följde det norska exemplet.

1990 Det norska rederiet Fred Olsen satte in färjan Black Prince i trafik mellan Göteborg och Köpenhamn. Ombord arbetade filippiner med usla villkor och låga löner. Fartyget kallades slavskeppet och de danska och svenska sjöfacken drev kampanj mot rederiet. Bland annat anordnades dagliga demonstrationer när fartyget la till och avgick från kajen i Göteborg. Med småbåtar hindrade man ibland färjan från att lägga till. Flera demonstranter greps av polisen och dömdes till böter. Efter ett par månader gav rederiet upp och lade ner linjen.

1996 Sjöfolksförbundet anslöts till Seko och blev Seko sjöfolk.

1997 Krigsseglarna fick till slut upprättelse, 52 år efter krigets slut.

1997 För att möta utflaggningshotet tecknades ett avtal om tillfälligt anställd personal (TAP). Det innebar att rederierna kunde bemanna fartygen med låglönebesättningar, främst filippiner, till viss del, max 50 procent.

2000 Öresundsbron invigs, vilket slår hårt mot färjetrafiken mellan Sverige och Danmark.

2001 Ett nytt sjöfartsstöd klubbas i riksdagen och ett 20-tal fartyg flaggas in direkt. Sedan följer flera år av inflaggningar och en välmående sjönäring.

2008 Finanskrisen slår hårt mot branschen och utflaggningarna tar fart igen.

2013 Färre fartyg än någonsin går under svensk flagg. Omkring 90 fartyg flaggades ut mellan 2009 och 2013 vilket i princip innebar en halvering av den svenska handelsflottan.

Uppgifterna är hämtade från Seko sjöfolk 100 år, jubileumsskrift inför 100-årsjubiléet.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Avtalskonferens

Möten där lokala förtroendevalda och Sekos förhandlingsombudsmän diskuterar och prioriterar vilka krav man ska ställa i kollektivavtalsförhandlingarna avtalsområde för avtalsområde.