Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Seko sjöfolk 100 år
Sjömansunionens första kontor i Masthugget, Göteborg, någon gång runt 1920 Foto: Seko sjöfolks arkiv
Reportage

100 år av dramatik

I 100 år har svenska sjömän har varit fackligt organiserade. Det har varit dramatiska år präglade av strejker, världskrig med minspärrar, kamp mot Franco samt omfattande utflaggningar. Här är några viktiga årtal:

29 augusti 2014 10:59

1914 Den 13 januari bildades Svenska eldareunionen, och lite senare samma år bildade däcksfolket Svenska sjömansunionen. Samma år startades också de två förbundstidningarna Eldaren och Sjömannen, vars namn än i dag lever kvar i Seko sjöfolks medlemstidning.

1914–1918 Under första världskriget var sjöfolket den yrkesgrupp i Sverige som drabbades hårdast. Drygt 1 200 svenska sjömän dog till följd av att de fartyg de jobbade på torpederades eller minsprängdes.

1919 Hårda motsättningar mellan redare och sjöfack om tecknande av kollektivavtal ledde till strejk. Redarna bemannade fartygen med strejkbrytare vilket förvärrade konflikten. Till slut lyckades man enas om ett avtal där arbetstiderna för första gången reglerades.

1921 Ny strejk, denna gång för att redarna ville sänka lönerna med 30 procent. Efter ett par månaders strejk fick man gå med på 20-procentiga lönesänkningar.

1928 Sjömansunionen och Eldareunionen bildar kartell.

1930 Respektive kongress beslutade att utreda en sammanslagning av unionerna.

1932 Svenska sjöfolksförbundet bildas. Förutom eldare och sjömän gick även Sveriges sjöfarande kvinnors förening, Svenska stewardsföreningen och Svenska Amerikaliniens intendenturpersonalsförbund med i det nystartade förbundet. Men det var inte utan motsättningar. Många i Sjömansunionen ville inte ha med kvinnorna i det nya förbundet. ”Kvinnor är nog bra men i land ska de va!” var ett av slagorden.

1934– 1935 Två svenska sjömän, Erik Jansson och Knut Mineur, greps i Tyskland efter att ha spridit antinazistiska tidningar. Svensk fackföreningsrörelse engagerade sig för att få dem fria. Jansson släpptes efter 17 månader och Mineur efter tre och ett halvt år. Det var också straffbart att ha med sig tidningen Sjömannen i tysk hamn då den tydligt tog ställning mot nazismen.

1936 General Franco tog till vapen mot den demokratiskt valda regeringen i Spanien vilket ledde till inbördeskrig. Många frivilliga sökte sig till Spanien för att kämpa mot Franco. Av 500 svenska Spanienfrivilliga var 200 sjömän.

1939 Andra världskriget bröt ut och det blev åter farligt att vara sjöman. Omkring 100 svenskflaggade fartyg sänktes och nära 1 400 sjömän omkom på dessa. Dessutom dog flera hundra svenskar på utlandsflaggade fartyg.

1940 Tyskarna placerade ut 13 000 minor i Skagerack. Den så kallade Skagerackspärren klöv svenska handelsflottan i två delar. Utanför spärren, utan möjlighet att ta sig hem, hamnade närmare 6 000 svenska sjömän. Sjöfolksförbundet startade då avdelningskontor i New York och San Francisco.

1943 Sjöfolksförbundet inrättar en arbetslöshetskassa. Ersättningen var 3 kronor per dag.

1945 När de sjömän som hamnat utanför spärren återvände till Sverige fick de problem med de svenska myndigheterna. Bland annat med stora skulder till Skattemyndigheten för att de inte deklarerat under den tid de inte kunnat ta sig till Sverige. Några blev även anklagade för att ha uteblivit från värnplikten.

1948 Sjöarbetstidslagen klubbas igenom i riksdagen trots att de borgerliga partierna tycker att den är alltför förmånlig för de anställda. Lagen fastslog 8 timmars arbetsdag och 48 timmars arbetsvecka.

1955 Sjöfolksförbundet har 20 000 medlemmar.

1960–1968 Den svenska handelsflottan hade glada dagar och ökade från 3,4 miljoner bruttoton till 4,5 miljoner. Samtidigt ledde rationaliseringar till att bemanningen minskade med en fjärdedel under samma period.

1970 Under 70-talets första år förbättrades villkoren för sjöfolket bland annat med fria hemresor och strejkrätt.

1970-talet Oljekrisen leder till omfattande utflaggningar och många sjömän mister jobbet. Av 750 fartyg i den svenska handelsflottan 1970 försvann 500 under en tioårsperiod.

1978 Motsättningar mellan ordförande och andre ordförande ledde till interna stridigheter som lamslog förbundet. Vid ett tillfälle satt hela förbundsledningen häktad, anklagad för oegentligheter.

1987 Den norska socialdemokratiska regeringen införde ett norskt internationellt skeppsregister (NIS) som innebar att redarna kunde ha norsk flagg men ersätta de norska besättningarna med sjömän från låglöneländer, främst Filippinerna. Danmark och Tyskland följde det norska exemplet.

1990 Det norska rederiet Fred Olsen satte in färjan Black Prince i trafik mellan Göteborg och Köpenhamn. Ombord arbetade filippiner med usla villkor och låga löner. Fartyget kallades slavskeppet och de danska och svenska sjöfacken drev kampanj mot rederiet. Bland annat anordnades dagliga demonstrationer när fartyget la till och avgick från kajen i Göteborg. Med småbåtar hindrade man ibland färjan från att lägga till. Flera demonstranter greps av polisen och dömdes till böter. Efter ett par månader gav rederiet upp och lade ner linjen.

1996 Sjöfolksförbundet anslöts till Seko och blev Seko sjöfolk.

1997 Krigsseglarna fick till slut upprättelse, 52 år efter krigets slut.

1997 För att möta utflaggningshotet tecknades ett avtal om tillfälligt anställd personal (TAP). Det innebar att rederierna kunde bemanna fartygen med låglönebesättningar, främst filippiner, till viss del, max 50 procent.

2000 Öresundsbron invigs, vilket slår hårt mot färjetrafiken mellan Sverige och Danmark.

2001 Ett nytt sjöfartsstöd klubbas i riksdagen och ett 20-tal fartyg flaggas in direkt. Sedan följer flera år av inflaggningar och en välmående sjönäring.

2008 Finanskrisen slår hårt mot branschen och utflaggningarna tar fart igen.

2013 Färre fartyg än någonsin går under svensk flagg. Omkring 90 fartyg flaggades ut mellan 2009 och 2013 vilket i princip innebar en halvering av den svenska handelsflottan.

Uppgifterna är hämtade från Seko sjöfolk 100 år, jubileumsskrift inför 100-årsjubiléet.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Postnord får 2,2 miljarder av ägarna

Postnord får 2,2 miljarder av ägarna

Danmark och Sverige har kommit överens om att ge det krisande Postnord ett tillskott på 2,2 miljarder svenska kronor. Den danska staten skjuter till 1,8 miljarder och Sverige står för resterande 400 miljoner. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höga halter av kvävedioxid i tunnelbanan

Det är tidvis höga halter av kvävedioxid och damm vid underhållsarbete i Stockholms tunnelbana. Det visar mätningar som Strukton Rail gjorde under våren 2017. Mätningarna skedde vid fyra olika arbetsmoment. Läs mer

Skärgårdsförhandlingarna har brutit samman

Förhandlingarna mellan Seko och Almega om ett nytt skärgårdsavtal har brutit samman. Enligt Seko har Almega sagt upp avtalet, vilket innebär att det blir avtalslöst tillstånd om sju dagar. Läs mer

Jobbar kvar för att det är kul

Jobbar kvar för att det är kul

Pelle Olsson är både kriminalvårdare och pensionär. Han tycker att han har fått det bästa av allt och rekommenderar andra samma sak. Men inte för att klamra sig fast vid jobbet. Läs mer

Lågavlönade får bättre betalt med nya avtalen

Årets avtalsrörelse skulle ge mer till dem som tjänar minst. En rundringning som Sekotidningen har gjort visar att många lokala löneförhandlingar har gett resultat, även om alla inte är helt nöjda. Läs mer

När jobbet leder till döden

När jobbet leder till döden

Hittills i år har 40 personer dött på jobbet. Här är en berättelse om hur det kan gå till. Om entreprenörskedjor, bristande kontroll och olyckliga omständigheter. Läs mer

”Jag gillar att vara utomhus”

”Jag gillar att vara utomhus”

Läs mer

Med orättvisorna i fokus

Med orättvisorna i fokus

Hennes drivkraft är kampen mot orättvisor. Och det är en fajt som Gabriella Lavecchia tagit i många olika roller inom arbetarrörelsen. Sedan i våras som vice förbundsordförande för Seko. Läs mer

Upphandling på slak lina

Upphandling på slak lina

Upphandlingar är ofta ett vågspel. Men en sak är säker, går det åt skogen drabbas inte de ytterst ansvariga, det är de anställda som råkar illa ut. Som nu på pendeltågen i Stockholm Läs mer

Billigare vara med i facket

Nu återinför socialdemokraterna skattereduktion för fackföreningsavgift, så det är bara att bli med i facket igen, skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Ny postlag skippar brev över natten

Regeringen har presenterat ett förslag till ny postlag. Seko posten är positivt till stora delar av innehållet, men är besviket över att postboxar inte blir standard. Läs mer

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

– Titta så små byxorna är, säger tunneltvättare Madelene Berglund och lyfter upp en arbetsbyxa från bordet där ett av de större klädföretagen placerat sitt utbud. Läs mer

Seko och Fastighets går vidare med planerna på samgående

Planerna på att slå ihop de två förbunden har sedan en tid legat i malpåse i väntan på att avtalsrörelsen och kongresser ska vara avklarade. Nu har de tagit beslut om att tillsätta en utredning. Läs mer

Strid om gräns för kvartsdamm

Strid om gräns för kvartsdamm

Arbetsmiljöverket lade ett förslag om halverat gränsvärde för det farliga kvartsdammet. Medicinsk expertis och facket välkomnar förslaget medan arbetsgivarna tycker att det blir för dyrt. Nu är det inte säkert att det blir någon sänkning. Läs mer

”Dialog med facket är viktig”

”Dialog med facket är viktig”

Tomas Eneroth fick en rivstart på posten som infrastrukturminister sedan företrädaren, Anna Johansson, fick gå efter IT-skandalen på Transportstyrelsen. Till Sekotidningen säger han bland annat att han vill se än mer järnvägsunderhåll i statlig regi. Läs mer

Nytt avtal för anställda på Samhall

Efter konfliktvarsel och medlarbud har parterna kommit överens om ett nytt avtal för anställda på Samhall. Avtalet ger 7,1 procent i löneökningar under tre år och innehåller en låglönesatsning. Läs mer

Utredning kring Sekohärvan står still

Det rättsliga efterspelet till den så kallade Sekohärvan drar ut på tiden. Polisen har ingen utsedd utredare och fortfarande har inga förhör hållits med de inblandade. Läs mer

Försäkringar
Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Paketchauffören Tomas Dahl fick en stroke för tre år sedan. Genom Sekos sjukförsäkring fick han 50 000 kronor – pengar som var välkomna när han blev sjukskriven på heltid i tre månader. Läs mer

Löneväxling

Att byta en del av lönen mot en förmån, till exempel tjänstebil eller pensionsförmån.