Den 1 juni ska den statliga utredningen om arbetsrätten lämna sina förslag till regeringen.

Tanken var från början att de lagändringar som utredningen föreslår skulle genomföras redan 2021. Detta enades regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna om i januariöverenskommelsen.

Men de förändringar i las som utredningen kommer att föreslå blir de mest omfattande på årtionden, och utredaren Gudmund Toijer bedömer att arbetsgivarna, facken och rättsväsendet behöver gott om tid för att sätta sig in i dem.

Får mer tid

När utredaren samlade sina experter och sin referensgrupp till ett sista möte i fredags föreslog han därför att lagpaketet ska träda i kraft först den 1 juli 2022, erfar Arbetet.

En effekt skulle bli att fack och arbetsgivare då får mer tid att förhandla fram egna förslag om förändringar i anställningsskyddet, och i stödet för dem som måste ställa om till nytt jobb.

Från arbetsgivarhåll är reaktionerna på ett så sent ikraftträdande negativa, erfar Arbetet.

Inte minst den osäkerhet som coronakrisen för med sig ökar riskerna för företag som vill anställa, och det talar för snabba lagändringar som sänker tröskeln för att anställa.

Att arbetsrätten ska ”moderniseras” är en del av januariöverenskommelsen, och direktiven till utredningen har förhandlats fram mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Därför kan ett nytt datum för när de nya reglerna ska träda i kraft, två månader före nästa riksdagsval, också vara politiskt känsligt.

”Tydligt utökade undantag”

En huvuduppgift för utredningen är att föreslå ”tydligt utökade undantag” från turordningsreglerna, så att arbetsgivarna lättare kan behålla nyckelpersoner när de säger upp personal på grund av arbetsbrist.

Utredaren har, enligt Arbetets källor, kommit fram till att fem anställda ska få undantas i alla företag oavsett storlek.

I dag får två personer undantas från regeln ”sist in, först ut”, men bara i företag med upp till tio anställda.

Enligt företagen själva har gränsen vid tio anställda blivit ett tillväxthinder: Företag med nio eller tio anställda tvekar att anställa fler.

Minska kostnaderna vid uppsägningar

Om en ny arbetsbrist uppstår inom tre månader ska den räknas samman med den första, enligt det förslag som utredningen har tagit fram. I den situationen ska arbetsgivaren alltså inte kunna undanta ytterligare fem personer.

En central uppgift för utredningen är att minska kostnaderna vid uppsägningar, särskilt för mindre företag.

I klartext handlar det om kostnaderna i samband med att en anställd sägs upp av personliga skäl (alltså för att han eller hon har misskött sig) och kräver att uppsägningen ska ogiltigförklaras.

I den situationen löper anställningen på så länge tvisten med arbetsgivaren pågår – vilket ofta blir mer än ett år. Under tiden har den anställde rätt till lön och andra förmåner. Och även om det så småningom visar sig att uppsägningen var korrekt får arbetsgivaren inte pengar tillbaka.

Ansvar för kompetensutveckling

Här är utredningens förslag att uppsägningar i företag med färre än 15 anställde inte längre ska gå att ogiltigförklara.

Därmed kommer anställningen att upphöra när den ”normala” uppsägningstiden löper ut.

En tredje uppgift för utredningen är att lägga fram lagförslag som stärker arbetsgivarnas ansvar för de anställdas kompetensutveckling. Här tänker sig utredningen en ny paragraf i las, som ger arbetsgivaren ansvar för att den anställde får kompetensutveckling i ”skälig” omfattning.

Trots stark kritik från arbetsgivarhåll låg det här förslaget kvar på bordet när utredningen samlade sin referensgrupp i förra veckan, erfar Arbetet.

Sverige sticker ut

Sverige är ett av de länder i OECD där skillnaden i anställningstrygghet mellan fast och tillfälligt anställda är allra störst, enligt direktiven till utredningen (som tycks stödja sig på OECD:s så kallade Employment protection index).

Utredningen har i uppdrag att hitta sätt att minska skillnaden. Här går utredningens förslag ut på att visstidsanställda ska få rätt till återanställning snabbare än i dag.

Kort tid återstår tills utredningens betänkande lämnas till tryck. Enligt Arbetets källor kan justeringar ändå göras i utredningens slutskede.

Utredningens referensgrupp, där företrädare för arbetsmarknadens parter ingår, har samlats för sista gången, men eventuellt kommer de experter som är knutna till utredningen att kallas samman ännu en gång.

Den här artikeln är först publicerad i Arbetet, som tillsammans med Sekotidningen och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.