Det här styr vad anställda får göra på Facebook
Din lojalitet med arbetsgivaren är viktig att komma ihåg. Att skriva illa om ditt jobb eller din chef på sociala medier kan ge dig kicken.
Lojalitetsplikten gäller oavsett om du är anställd i den offentliga sektorn eller på ett privat företag. Även på fritiden måste den respekteras.
– Det finns en risk att bli uppsagd om man skriver kritiskt om arbetsgivaren. Men det kommer inte att ske på en gång, det krävs att det upprepas. Det krävs inte att man skriver ut sitt namn eller var man arbetar utan endast att tillräckligt många kan dra slutsatsen att det är du som påstår något och att de vet var du arbetar, säger Sofie Rehnström, LO-jurist.
För att bli avskedad på en gång krävs att affärs- eller företagshemligheter röjts.
Men yttrandefriheten då? Har inte alla i Sverige rätt att uttrycka sin åsikt? Nja. Så enkelt är det inte, förklarar Sofie Rehnström.
– Yttrandefrihet gäller mellan medborgare och staten. Den är inte alls lika stark på arbetet där lojalitetsplikten väger tyngre, särskilt för privatanställda.
Däremot finns visselblåsarlagen, som innebär att anställda inom det privata och offentliga får larma om missförhållanden.
– I den lagen spelar det ingen roll på vilket sätt du larmar. I Sverige har arbetstagare vänt sig till facket med dessa frågor i stället för att larma på annat sätt. Därför fick vi visselblåsarlagen så sent.
Offentligt anställda har även meddelarfrihet som ger rätt att lämna uppgifter till medier.
– Däremot gäller sekretess inom flera branscher som du kan bli skadeståndsskyldig om du röjer, säger Sofie Rehnström.
År 2012 kom den första svenska domen som rör Facebookanvändande, och vilka konsekvenser det vi gör och skriver på sociala medier kan få för vårt arbete. En lärare i Luleå hade via sin profil gillat grupper med sexuell anknytning, och lagt upp bilder på sig själv med sexuella anspelningar.
Grupperna inne höll ingen pornografi eller något olagligt, men arbetsgivaren, en privat gymnasieskola i Luleå, ansåg att agerandet var omdömeslöst och att mannen brustit i rollen som rektor samt skapat en förtroendekris för skolan. Därför avskedades han. Rektorn tog strid och det hela slutade med att Arbetsdomstolen, AD, gav honom rätt. Arbetsgivaren fick betala skadestånd på 800 000 kronor.
Skrämma anställda
– AD:s dom var tydlig med vad som gällde. Sedan dess har vi inte haft många fall där en arbetsgivare lägger sig i vad man gör eller skriver på sociala medier. Det enda du ska tänka på är att det inte påverkar ditt jobb eller din arbetsgivare.
I flera riktlinjer för sociala medier som Sekotidningen har tagit del av står det att en anställd inte får äventyra bolagets sekretessregler eller affärshemligheter. Enligt Sofie Rehnström är skrivelsen relativt ny i svensk kontext, och kommer ursprungligen från USA.
– Saklig grund gäller alltid vid uppsägning. Policyn bedöms med hänsyn till vilken tjänst du har och vilken information du har tillgång till. Om du har ett vanligt jobb på golvet har du förmodligen väldigt lite insyn i affärshemligheter, strategiska frågor eller vad som faller under sekretess. För många har därför den här policyn ingen rättslig betydelse. Den är mest till för att skrämma anställda.
Fakta: Håll koll på det här
Meddelarfrihet
Offentligt anställda har meddelarfrihet, som ger en rätt att straffritt larma om miss- förhållanden på arbetsplatsen, och lämna bland annat sekretessbelagda uppgifter till media/journalister. Ett efterforsknings- och repressalieförbud gäller för arbetsgivaren.
Yttrandefrihet
Ger en grundlagsskyddad rätt att i tal, skrift eller bild, eller på annat sätt, uttrycka sig. Den gäller mellan medborgare och stat, kommun och landsting. Men det finns gränser för den. Det finns till exempel 18 yttrandefri- hetsbrott.
Lojalitetsplikt
Innebär att en anställd måste vara lojal med sin arbetsgivare, även utanför arbetstid. Det är förbjudet att sprida rykten som kan skada företaget. Om så sker kan det leda till uppsägning eller stämning för lojalitetsbrott. Gäller oavsett om man har en offentlig eller privat arbetsgivare.