Några av Sekos ombud på LO ungdomsforum.

Åsikterna går isär när sekoiterna Frida Lindblom, 23, Julia Sundberg, 24, och Arijan Kan, 22, diskuterar frågorna om unga i facket.

Frida och Julia tycker att unga måste lyftas fram för att deras problem ska synas. Så länge arbetslivet ser ut som det gör, att unga i högre grad än äldre drabbas av osäkra anställningar och låga ingångslöner, behövs särskild ungdomsverksamhet.

– Det är som med feminismen, säger Frida Lindblom. Det ska funka, kvinnor och män ska ha lika villkor, men så är det inte. Därför behöver frågorna lyftas fram.

Julia håller med:

– Vi måste utgå från verkligheten, säger hon. Det är svårt att få äldre att lyssna på ungdomar, jag kan själv känna mig ensam i fackliga sammanhang.

Arijan ser inte ungdomsfrågorna, problem som unga möter, som specifika för just ung- domar. Han delar uppfattningen att unga är mer utsatta för exempelvis otrygga anställningar. Men tycker att det i grunden är en facklig fråga för alla.

– På min arbetsplats finns det många problem, säger han. De är desamma oavsett ålder. Vi är för få, och det drabbar mig och min kollega som är 62 lika mycket. Det är en facklig fråga. På vilket sätt hjälps unga av att det görs till ett ungdomsproblem?

Det är lunchpaus på LO:s ungdomsforum, som i år hölls på Runöskolan norr om Stockholm.

Frida, Julia och Arijan är Sekoombud på forumet – Seko hade totalt 14 ombud – och djupt engagerade i det fackliga arbetet.

De är alla förtroendevalda, vilket är en förutsättning för att få komma hit. Den enskilda får anmäla intresse men det är respektive förbund som väljer ut vilka som får vara med.

Vi har hittat en lucka i det späckade pro- grammet och slagit oss ner i biljardrummet i källaren under receptionen.

Först säger ungdomarna att Seko behöver bli bättre på att kommunicera. Att förbundet halkat efter tekniskt i jämförelse med andra förbund. Under ungdomsforum har de hört mycket gott om andra förbund, som verkar använda sociala medier på ett effektivt sätt.

– Seko syns inte, och som förtroendevalda får vi inte veta vad som är på gång och kan inte informera medlemmarna, säger de med en mun.

Engagemanget är tydligt. Arijan, Frida och Julia vill åstadkomma mycket i sitt fackliga arbete och de vill att det ska ske nu, helt i linje med forumets tema för året: Vi är nu.

Frida Lindblom är brevbärare på Postnord i Stockholm, Julia Sundberg jobbar som VTS/ lotsoperatör på Sjöfartsverket i Göteborg och Marstrand och Arijan Kan är tågvärd på Botniatåg i Umeå.

Arijan är klubbordförande medan Julia och Frida har ungdomsuppdrag i sina klubbar och regioner. Julia är även jämställdhets- och mångfaldsansvarig i sin klubb.

Medlemmar blev de av olika skäl. Julia blev värvad, Frida gick med i det största facket på arbetsplatsen när hon fick problem, Arijan sökte själv medlemskap.

Åsiktsskillnaderna om ungdomsfrågor är egentligen inte så stora mellan de tre. De väljer att lägga tonvikten vid olika sätt att nå målet att få en så bra arbetsmarknad som möjligt.

För alla.

Medan Arijan Kan tror att den bästa vägen är vanligt fackligt arbete, utan uppdelning i olika grupper, anser Julia Sundberg och Frida Lindblom att unga måste organisera sig för att synas och höras.

– Syns vi inte så finns vi inte, säger Frida.

Julia:
– Ungdomar syns inte, trots att vi är med i facket. Det är därför vi är på det här forumet.

Arijan håller med om att unga måste synas och ta plats, men tror att det går inom ramen för det vanliga fackliga arbetet.
Frida och Julia säger att visst är det sant på ett sätt, men de anser att det är ett drömscenario.

– I framtiden ja, säger Frida, men inte här och nu.

Julia lägger till att hon har märkt skillnad när hennes arbetsplats diskuterat och utbildats i vad jämlikhet och diskriminering är. Det har gjort stor skillnad.

– Det behövs mer utbildning om hur olika vi behandlar människor, säger hon.

LO:s ungdomsforum är ett sätt för LO:s medlemsförbund att lyfta fram unga fackliga företrädare. Unga är 30 år och yngre. Det kan vara en uppmuntran till de som arbetar lokalt, och ett erbjudande om en framtida facklig karriär.

Seko har nyligen antagit riktlinjer för förbundets verksamhet för unga och har som mål att öka andelen unga medlemmar, få dem aktiva och slussa dem vidare i fackligt arbete.

Ansvaret ligger framförallt på de geografiska regionerna, som har ett samordnings- ansvar för verksamheten.

–Det är viktigt med formella strukturer, det är så ungdomar kan få verkligt inflytande, säger Helena Gille, ansvarig ombudsman på Seko.

Hon hänvisar till Katrin Olofsson på Transport som i en utredning kommit fram till att avgörande för ungas inflytande är hur verksamheten är uppbyggd. Förbund där unga har stort inflytande har exempelvis centrala ungdomskommittéer och unga representanter i förbundsstyrelsen.

Flest unga hos sjöfolket

I dag är var femte medlem i Seko under 30 år, men det skiljer stort mellan branscherna, visar en undersökning som Sekotidningen gjort. Se grafiken nedan.

Störst andel unga har sjöfolket, med 28 pro- cent. Men bara 7 procent av de förtroendevalda är under 30 år.

Störst andel unga förtroendevalda har tele- branschen, med 13 procent, vilket ska jämföras med att den totala andelen unga inom tele är 21 procent.

Fördelningen mellan könen visar också stora skillnader. I bransch civil är 60 procent av de unga kvinnor, medan det i väg och ban bara är 6 procent. Å andra sidan verkar andelen kvinnor bland de förtroendevalda följa andelen kvinnor under 30.