Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Foto: Michael Steinberg
Intervjun

Skyddsombudens skyddsängel

Maria Steinberg är en av Sveriges främsta arbetsmiljöjurister och skyddsombudens ivrigaste supporter. Skyddsombuden har en särställning i den fackliga världen, menar hon.

29 augusti 2013 16:14

Fakta

Maria Steinberg

Namn Maria Ingrid Katarina Steinberg, kallas Pia.

Ålder 65 år.

Yrke Universitetslektor vid Örebro universitet och utbildar skyddsombud och arbetsgivare.

Familj Tre söner och deras familjer som inkluderar två barnbarn.

Lön 31 000 kronor i månaden, 80 procent på universitetet och frilansar 20 procent.

Bor I hus i Örebro, som delas med äldste sonen, och övernattningslägenhet i Stockholm.

Aktuell med Fjärde upplagan av boken Skyddsombudsrätt.

– Jag blir så himla arg om man säger så: ”Det är skitsvårt, det är ingen idé.” Ja, men om det är svårt får man väl bara anstränga sig lite hårdare. Tror du inte att folk för hundra år sedan tyckte att det verkade svårt att sätta folk på månen, säger Maria Steinberg med emfas.

Det var när jag frågade om det inte var väldigt svårt att utreda kränkningar i arbetslivet eftersom ord kan stå mot ord och det sällan finns konkreta skador att visa upp, som Maria Steinberg blev så arg.

Lika irriterad blir hon när jag undrar om det kanske är lite knepigare att utreda psykosociala arbetsskador eller sjukdomar. Om man jämför med till exempel en fallolycka på ett bygge.

– Man kan ju inte ge upp bara för att det är svårt. Då kommer man ju ingen vart. Det är bara att jobba hårdare.

Hon ser det som en jämställdhetsfråga. Arbetsmiljölagen är sexistisk, menar hon, då den alltför ensidigt fokuserar på riskerna i de manligt dominerade branscherna industri och bygg. Något som smittar av sig och blir en allmän attityd.

– Kvinnor har ringt till mig och sagt: ”De river mig, de slår mig, de drar mig i håret och de hånar mig, men chefen säger bara att lite får man tåla om man jobbar i psykbranschen.” Men om någon skulle riva sig på en travers i en industrilokal, då fixas det med en gång.

steinberg2

– Kvinnor är sjukskrivna 45 procent mer än män. Det visar ju att något är problematiskt i kvinnornas arbetsmiljö. Ändå ligger fokus på de traditionellt manliga yrkena i arbetsmiljölagen.

 

Jämställdhetsfrågor är mycket viktiga för Maria Steinberg och hon har fört en kamp mot förkättrade könsroller sedan hon var elva år. Fram till dess levde hon i förvissningen att ingenting var omöjligt bara för att man fötts till ett visst kön.

– Min mamma sa att allt en pojke kan göra kan också en flicka göra. Alla jobb en man kan ha kan också en kvinna ha. Och det trodde jag på.

När hon så i sjuårsåldern fick se Amerikabåtarna i hamnen kom hon fram till att sjökapten verkade fint att vara. Med det målet i sikte ville hon några år senare gå med i sjöscouterna i Lysekil, men där stötte hon på patrull.

– Nej – du är flicka. Det finns inte toalett eller sovplats för flickor så du får inte vara med, sa de till mig då, berättar Maria Steinberg.

Så småningom flyttade hon till USA där hon gifte sig. Men hon insåg snart att det där ansågs omoraliskt för en kvinna att arbeta om hon hade barn. Hon bestämde sig då för att det inte var ett samhälle hon ville uppfostra sina barn i, så de flyttade till Sverige.

steinberg3

Men i USA hade hon också lärt sig att om man vill förändra saker och ting så är jurist yrket att satsa på.

– Politikerna där var jurister, som Kennedys till exempel, och då kom jag fram till att det var vad jag skulle bli.

Tillbaka i Sverige började hon så läsa juridik i Uppsala. Men inte heller där fanns någon egentlig jämställdhet mellan kvinnor och män. Maria Steinberg kallades fröken (trots att hon var gift) medan hennes manliga kurskamrater titulerades kandidaten. När studenterna skulle konkurrera om de hetast eftertraktade tingsmeriteringarna fick killarna pluspoäng för reservofficersutbildning, något som inte ens var möjligt för kvinnor att göra.

– Jag tycker att jag i så fall borde ha fått extrapoäng för barnafödande, men icke.

Hon blev irriterad och började skriva i juristernas studenttidning.

– Jag intervjuade en ombudsman på Juristförbundet och frågade varför det fanns så få kvinnliga affärsjurister. Han svarade att kvinnor inte orkar vara uppe och förhandla på nätterna. Och jag ställde frågan varför det finns så få kvinnliga advokater, till ordföranden för Advokatsamfundet. För att klienterna inte litar på att kvinnor kan ta hand om deras miljonaffärer, svarade han.

Hon kom då på att hon ville forska om kvinnans rättsliga ställning i arbetslivet. Men inte ens det gick utan att den manliga professorn dissade hennes idé.

– Det är inte juridik och dessutom är det i princip omöjligt att forska när man har barn, sa han.

Efter studier och tingsmeritering skulle hon söka jobb, helst som arbetsrättsjurist.

– Men då fick jag höra att man inte skulle ha småbarn och att man var tvungen att vara duktig på att supa. Och jag hade småbarn och är dålig på att supa.

Så hon började jobba på Yrkesinspektionen (nuvarande Arbetsmiljöverket) i stället. Och det var här som hon började intressera sig för skyddsombuden och arbetsmiljöjuridiken.

Maria Steinberg är ett av skyddsombudens största fans. Hon menar att de har en särställning i den fackliga världen som inte alltid är lätt att balansera. Det blev hon varse för 30 år sedan då hon pratade med ett skyddsombud som hade problem: Arbetsgivaren ville att de anställda skulle jobba mer övertid. De anställda tyckte det var bra för då tjänade de mer pengar och de fackliga ombuden höll med.

– Men då sa skyddsombudet till mig att de här unga killarna inte kommer att orka ett helt yrkesliv om de ska jobba så här mycket övertid nu.

Då förstod jag vad ett skyddsombud var. Pengarna får facket sköta om men skyddsombudens fokus ska vara på liv och hälsa.

steinberg4

Hon har tittat på ett stort antal fall där skyddsombuden stoppat arbetet då man ansett att det funnits ”omedelbar fara för liv eller hälsa” som arbetsmiljölagen uttrycker det.

 

Även om Arbetsmiljöverket inte alltid går på skyddsombudens linje och utfärdar förbud mot det farliga arbetsmomentet så har skyddsombudsstoppen effekt.

– I över 90 procent av fallen har skyddsombuden flyttat fram sina positioner. Ofta åtgärdas bristerna i arbetsmiljön som skyddsombuden pekat på även utan förbud. Det kan till exempel bero på att just det problemet inte täcks av lagstiftningen och då har Arbetsmiljöverket inte möjlighet att utfärda ett förbud.

– Men det är skyddsombudens roll att upptäcka nya risker, som inte täcks av lagstiftningen, och på så sätt påverka lagstiftarna. Det är en del av den demokratiska processen.

Men hon är samtidigt kritisk till att regeringens utredningar allt som oftast utmynnar i luddiga handlingsplaner i stället för skarpa lagar. Och att när man ser över den befintliga lagstiftningen så vill man inte tänka nytt.

– De håller på med sitt gamla industrisamhälle och försöker hitta nya lösningar på gamla problem. I stället borde man titta mer på de nya problem som uppstått med en ny arbetsmarknad och till exempel fokusera mycket mer på den psykosociala arbetsmiljön, tycker Maria Steinberg. Och när det gäller den psykosociala arbetsmiljön finns det mycket att önska, tycker hon.

– Den är svårare för Arbetsmiljöverket att hantera med nuvarande lagstiftning. Vid inspektion får de ju bara en ögonblicksbild. Dessutom är sanktionsmöjligheterna mycket otydligare och trubbigare än för andra problem. Det är inte bara att säga åt någon att sätta på sig hjälmen.

Men hon ser också att man använder de medel som finns för att komma åt problem.

– Inom sjukvården till exempel måste det vara minst 80 centimeter mellan sängarna av ergonomiska skäl. Men det är också ett sätt att hindra överbeläggning som gör att stressen ökar.

Hon har ändå visst hopp för framtiden och att man måste fokusera mer på arbetsmiljön – och det av två skäl.

– För det första har dagens ungdomar andra krav och framhåller andra värden. De vill trivas på jobbet och det tror jag kommer att sätta spår. För det andra måste vi ju jobba längre, kanske till 75 år, och då måste arbetsmiljön anpassas till det så vi orkar.

Själv är hon 65, men har inga planer på att sluta.

– Om jag bara får jobbar jag gärna till jag blir 75, och jag har ju ett yrke där det funkar.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

”Jag kan koderna”

”Jag kan koderna”

– Det är klart att dödsskjutningarna lägger sig som en våt filt över hela Malmö, säger David Henriksson, polis i en av de mest utsatta förorterna i Malmö och styrelseledamot i Seko Polisen Syd. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

Almega vill ha ut mer arbetstid i spårbranschen

Ökad möjligheter att få ut heltid av de anställda. Det är den viktigaste frågan för spårarbetsgivarna i årets avtalsrörelse, enligt Pierre Sandberg, förhandlare på Almega. Seko kräver regler som begränsar hyvling. Läs mer

Seko har växlat avtalskrav på spårtrafiken

I dag har Seko och Almega växlat yrkanden på bransch spårtrafik. Ett regelverk som motverkar hyvling är ett av Sekos viktigaste krav. Lönekraven följer LO-samordningen som yrkar på 2,8 procent och ett lägsta utrymme på 672 kronor. Läs mer

Trafikverket ska motverka social dumpning

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag komma med förslag på hur man ska stärka det sociala skyddet för arbetstagare i sina upphandlingar. Syftet är att skapa ”ordning och reda” på arbetsmarknaden. Läs mer

Medlemsrekrytering
Så ska fler lockas in i Seko

Så ska fler lockas in i Seko

Antalet medlemmar minskar stadigt. För att vända trenden satsar Seko nu 25 miljoner kronor under fem år på lokala projekt. I Stockholm har Seko bildat A-gruppen,en grupp förtroendevalda som brinner för medlemsvärvning. Läs mer

Löneform

I huvudsak finns det två löneformer: fast tidlön, oftast månadslön, och rörlig lön, som beror på prestation och resultat. Ackord är en typ av rörlig lön. Man kan också komma överens om en kombination av fast tidlön och rörlig lön, så kallad premielön.