Anna-Karin Hatt känner inte igen sig i den beskrivning som flera fackförbund, bland annat Seko, ger av en organisation som söker konflikt istället för att hitta lösningar.

-I samtliga förhandlingar där Seko och andra fack varit med har vi velat lösa olika frågor på ett konstruktivt sätt, säger hon. Jag känner inte igen mig i bilden av att vi skulle söka konflikt.

 

Att Almega har haft många medlingar sedan 2013, enligt Seko 33 av 64, förklarar Anna-Karin Hatt med att organisationen har många medlemsförbund som tillsammans tecknar 160 kollektivavtal.

-Det är en stor andel av arbetsmarknadens totalt 750 avtal, och då inte så konstigt att det blir många medlingar. Å andra sidan är det inte vi som varslat om konflikt, säger hon.

Foto: Åsa Ellsäter

Enligt Anna-Karin Hatt, som är ansvarig för Almega tjänsteförbunden, dit spåravtalet och avtalet på järnvägsinfrastruktur hör, har Seko och Fastighets (som också har ett varsel som kan utlösas på fredan den 14 maj) valt att driva frågan om låglönesatsning i Almegas branscher.

Hon tycker att de förhandlingar som Seko haft under våren varit konstruktiva och fungerat väl fram till dess att Seko valt att lämna förhandlingsbordet. Almega har, enligt Anna-Karin Hatt, varit beredda att göra upp om låglönesatsning inom ramen för märket.

Men hon säger att det förutsätter att Seko betalar för det genom försämrade villkor på något annat område. En uppgörelse ska ses som ett paket.

Vad Almega krävt att Seko ska göra avkall på vill hon inte kommentera.

-Det diskuterar vi inom ramen för den pågående medlingen, inte i media, säger hon.

I teknikavtalet, där märket som ni hänvisar till sattes, står att ”den lägsta månadslönen som används vid beräkning av lönepotten är 24 000 kronor”. Det vill säga alla anställda ska behandlas som att de tjänar 24 000. Där står inget om avräkning.

-Det stämmer, men det beror på hur många individer som omfattas av det här.

I teknikavtalet står inget om att låglönesatsning inte gäller om många anställda har lön under 24 000?

-Man kan inte resonera som du gör, säger Anna-Karin Hatt. Det man måste ta hänsyn till är det samlade avtalsvärdet som är 6,5 procent på tre år.

-Vi har löst detta på ett bra sätt med Fastighets och flera andra fack och arbetsgivare har hittat bra lösningar, som Handels och Hotell- och restaurangfacket. Vi vill nå samma resultat med Seko.

Låglönesatsningen är huvudfrågan för spårtrafiken och det är den som Seko är beredda att gå ut i konflikt för.

När det gäller järnvägsinfrastrukturavtalet vill Seko att bemanningsavtalets regler ska gälla vid in- och uthyrning av personal på framför allt Infranord. Det avfärdar Anna-Karin Hatt med att det redan finns regler i det centrala avtalet.

-Seko vill ha ett veto och bestämma vilka företag som ska få jobba på det här avtalet. Det kan vi inte gå med på.

När det är bemanning har Almega ett bemanningsavtal. Varför ska inte det gälla här?

-Det gör det när det är bemanning, men det finns företag som är stora på området som inte är bemanningsföretag, säger Anna-Karin Hatt. De måste få gå på järnvägsinfrastrukturavtalet.

På frågan om varför medlemsföretag uppmanas registrera vilka som är medlemmar i facket, ISS har gjort det inom spårtrafiken, menar hon att det är nödvändigt för att kunder och allmänhet ska veta vilka arbetsuppgifter som omfattas av strejk.

Hon väljer att inte svara på frågan varför det är nödvändigt att veta när arbetet är satt i blockad och ingen ska utföra just det jobbet.