Regeringen lägger nu fram ett lagförslag som innebär att den omstridda Laval-lagen skrotas. Om förslaget går igenom ska svenska fackföreningar kunna ta till stridsåtgärder för att få företag från andra EU-länder att teckna svenska kollektivavtal för utstationerad arbetskraft.

Idag får facket inte ta till stridsåtgärder om företaget kan visa att man har minst motsvarande villkor i hemlandet. Problemet har, enligt facken, varit att det varit svårt att granska villkoren, och att det förekommer att arbetsgivare visar en uppsättning villkor för facket medan de anställda har andra, sämre villkor i verkligheten.

– Jag välkomnar att arbetstagare kommer till Sverige från andra EU-länder för att jobba här. Men den fria rörligheten betyder inte att det är fritt fram att utnyttja människor. Konkurrensen mellan företagen ska bygga på kompetens, inte sänkta löner eller usla arbetsförhållanden, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.

Men även om facket nu ska kunna strida för svenska kollektivavtal är det fortfarande inte svenska löner det handlar om. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv får man bara kräva minimivillkoren i avtalen, inte de faktiska lönerna som ofta är långt högre.

Något Ylva Johansson också vill ändra på, men då krävs det en förändring i utstationeringsdirektivet.

– Det är ju fortfarande en skillnad mellan lika lön och minimilön förstås. Det är en oacceptabel skillnad, det är därför vi vill ändra i direktivet, säger Ylva Johansson till tidningen Arbetet.

Regeringen och Vänsterpartiet står bakom lagförslaget, men för att få igenom det i riksdagen krävs ytterligare stöd. Och det ser du ut att få – av Sverigedemokraterna, som strax innan jul sa att de skulle stötta ett sådant lagförslag.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.