-I de öppna anonyma svaren berättat medarbetare saker som skulle ha polisanmälts om det skett ute i samhället. Det handlar om grova uttalanden och bilder, säger Peter Hemström, Sekos ordförande på Saltvik.

Han är bedrövad och menar att kraven inom Kriminalvården måste ställas högre än på andra arbetsplatser. Det råder nolltolerans, men det har inte hindrat att det skett.

-Vi arbetar med klienter som har svårt att sätta gränser och då ska vi naturligtvis bete oss på ett sådant sätt att vi är förebilder, säger Peter Hemström.

Enkäten var ett initiativ från arbetsgivaren efter att det kommit till ledningens kännedom att det förekom sexuella trakasserier. Seko tycker att det var ett bra initiativ. Enkäten kom ut vid årsskiftet och besvarades av 60 procent av de anställda. Av de 160 som har svarat på enkäten ansåg dock flertalet att de vet var gränsen går för vad som är sexuella trakasserier.

Vad har hänt sen dess?

-Jag vet inte i detalj vad arbetsgivaren gjort, men jag vet att det förts samtal med enskilda och att någon har lämnat arbetsplatsen. Det viktiga framöver är att den som utsätts går till chefen eller till facket och berättar vad som hänt.

Kriminalvårdschefen Kjell-Arne Sköldh säger till tidningen Örnsköldsviks Allehanda att det är nolltolerans och att inget av det som hänt ska sopas under mattan.

-Jag är bekymrad om en enda medarbetare känner sig utsatt, säger han till ÖA.

Peter Ask är arbetsmiljöansvarig inom Seko Kriminalvård. Han känner inte till enkäten på Saltvik men är inte jätteförvånad. I de medarbetarenkäter som Kriminalvården gjort tidigare har det visat sig att medarbetare och chefer i hög grad upplever kränkningar på jobbet, från alla håll och på alla nivåer.

-Så tyvärr är det som visats i Saltvik inget nytt fenomen. Det är individer som mår dåligt, så spiller det över på andra och ibland till en hel grupp. Och då riskerar det att bli en kultur att man beter sig illa.

Peter Ask menar att det som behövs är ett mer närvarande ledarskap, som kan följa hur en grupp mår och beter sig och som tidigt kan sätta stopp om det går snett.

-Det minskar risken för att det bildas ett informellt ledarskap med fel egenskaper. Och det minskar den ohälsa som bygger på diskriminering och kränkningar.

-Kriminalvårdare är ett kontaktyrke och det finns ett stort behov av handledning, såväl i grupp som individuellt.