Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
I häktesköket i Göteborg jobbar Oleg Khlopkov och Agneta Stålstrand och deras kolleger. Foto: Anna-Lena Lundqvist
Reportage

På häktet serveras mat från hela världen

Här i köket på häktet i Göteborg lagas all mat från grunden till de cirka 250 intagna. Kockarna kommer från olika delar av världen, och det märks på matsedeln.

15 december 2016 09:03

Dagens lunch: pasta med tonfisksås. En lite lättare måltid, förklarar köksföreståndare Fredrik Hansson. Till middag serveras grillkorv och potatismos, hemlagat på 77 kilo potatis.

– På kvällen är det en något kraftigare måltid, säger Fredrik.

Vi är på häktet i Göteborg. Här lagar åtta kockar all mat till de cirka 250 intagna, nästan allt lagas från grunden. 500 portioner varm mat varje dag. Lunch och middag. Köket förbereder även frukost och kvällsmål.

– Det som lagas idag, serveras idag, säger köksföreståndaren. Personal är på plats från klockan 06 till 17 varje dag.

Kökspersonal på Häktet i Göteborg Seko tidningen

Häktet, som är Nordens största, ligger mitt i stan och är delvis nybyggt. I samma kvarter finns det gamla häktet, samt tingsrätt, polis och åklagarmyndighet.

Men de andra verksamheterna ser inte personalen i häktesköket mycket av. De är aningen isolerade från omgivningen, träffar inte de intagna och inte heller så många av de andra på häktet. Bortsett från att de kan möta någon i omklädningsrummet.

– Det är så krångligt att gå ut härifrån, vi måste byta kläder och gå genom huset. Det är bättre att stanna inne i personalrummet, säger Bayan Karim, en av kockarna.

De intagna kommunicerar med köket via kriminalvårdarna.

– De gör en så kallad hemställan för att få skriva till oss, säger Bayan. Antingen om de har önskemål om maten, som större portioner eller särskilda rätter. Eller också, vilket händer ibland, skriva och berömma maten.

I personalrummet intill köket hänger några handskrivna lappar från intagna. ”Tack för den goda lasagnen”, har någon skrivit.

Just lasagne är en mycket populär rätt och serveras regelbundet, precis som köttfärssås och spagetti, och potatismos. Spagetti blir det till och med lite oftare än andra rätter.

– God mat ger ett lugnare häkte, säger Fredrik Hansson. Vi vill göra en bra produkt, det är så roligt när den uppskattas.

Att bra mat ger en lugnare stämning på avdelningarna bekräftar kriminalvårdaren Eddie Njie när han hämtar matvagnen till sin avdelning.

– Här lagar de mat från grunden och det märks. Maten är bra och de intagna gillar den verkligen, säger han.

Maten levereras i vagnar, och kriminalvårdarna på respektive avdelning delar ut maten till de intagna. På en avdelning hjälper intagna till.

Tack vare att Kriminalvården har inköpsavtal med stora rabatter – det blir upp emot 40 procent billigare – kan köket hålla hög kvalitet, trots en begränsad budget. 42 kronor per intagen och dag ska räcka till allt.

–Det funkar, säger Fredrik Hansson. Vi kan till och med göra hemlagad dessert till soppan varje vecka.

Eftersom det är ett tillagningskök kommer råvaruleveranser nästan varje dag. Tisdagar undantagna. Det som inte ska lagas till omedelbart förvaras i stora kylar. Mjölk och smör, grönsaker, frukt. Allt har sin egen förvaring.

Fredrik Hansson vill gärna lyfta fram att köket är mångkulturellt och att det får genomslag på matsedeln. Särskilt på söndagar när den kock som jobbar får välja maträtt.

Bayan Karim gör gärna moussaka.

– Inte irakiskt direkt, säger hon med ett skratt, men jättegott.

Agneta Stålstrand lagar svensk husmanskost, gärna rotmos eller kålpudding.

Amir Nabipour, som ursprungligen är från Iran, gillar kryddor. Han testade att tillsätta gurkmeja i riset och det blev en succé.

– Jag visste inte om det skulle lyckas. Riset ser ut som saffransris, som är vanligt i Iran. En kollega i huset, som också är från Iran, sa att det är fantastiskt att vi lagar saffransris. Inte ens han märkte att det är gurkmeja.

Ryske Oleg Khlopkov säger lågmält att han nog gärna lagar biff Stroganoff. Han har vikarierat som kock på häktet i två år. Han läser svenska och har nytta av att jobba samtidigt.

Att laga mat är något som alla kockar gillar, även om det för de flesta var en slump att det blev så, och en tillfällighet att de kom att arbeta inom Kriminalvården.

– Det börjar ofta med ett sommarvikariat och så är man kvar, säger Amir.

Häktet i Göteborg byggdes om och till för sju åtta år sedan, och i samband med det förändrades köket från ett uppvärmningskök till ett tillagningskök. Något Agneta Stålstrand och Bayan Karim är mycket nöjda med.

Amir däremot saknar det gamla köket där intagna kom och hjälpte till. Han gillade att prata med de ofta unga killarna och hoppades få dem på andra tankar.

Då fick även personalen i köket utbildning i hur Kriminalvården fungerar och ser på sin uppgift. Något som är borta idag.

– Det hände att intagna kallade på oss när de mådde dåligt. I dag träffar vi dem inte ens, säger han.

Amir understryker att det var de lugnaste som fick komma.

– Jag tror våra samtal var viktiga, säger han.

Sedan Fredrik Hansson blev chef för ett par år sedan har köket organiserats om, personalen har fått hjälpmedel, nya maskiner, fler och bättre ugnar och spisar.

Variationen i jobbet har ökat sedan alla roterar mellan olika arbetsuppgifter,  alla diskar exempelvis någon dag i veckan.

Stressen har minskat väsentligt och de tunga lyften är, om inte borta så betydligt färre. En ergonom har hjälpt till.

– Vi lyfter inte i onödan, säger Fredrik.

Kökspersonal på Häktet i Göteborg Seko tidningen

Precis som alla kök och restauranger har häktesköket olika allergier och önskemål om mat att ta hänsyn till. För att underlätta har personalen bestämt att ersätta det mesta av vetemjölet med maizena för att slippa göra särskild glutenfri kost.

Samma sak med laktos, det är bättre att avstå i det närmaste helt även från mjölkprodukter. Nötter förekommer inte alls i köket.

– Vi gör undantag. I den populära lasagnen är det exempelvis vetemjöl i plattorna, men då har vi alternativ, säger Fredrik.

Fredrik Hansson och hans team sköter det mesta på egen hand. De har en kriminalvårdsinspektör som sköter det administrativa, men i övrigt är de självständiga. De litar på oss så länge allt fungerar, som han säger. Fredrik själv litar i sin tur på kockarna.

– De kan sitt jobb och gör det bra, jag tvivlar aldrig på det, säger han.

Agneta Stålstrand säger att jobbet blivit betydligt lugnare sedan Fredrik tog över. Förr kunde hon ha en klump i magen när hon gick till jobbet, men nu, nu känns det bra.

– Vi skojar mycket, säger Fredrik, vi gör det i Göteborg. Han drar en vits, och alla som sitter runt lunchbordet med den fina röda vaxduken drar på smilbanden. En aning i alla fall.

Tänk om man inte har någon göteborgshumor. Hur går det då?

– Man behöver inte skratta, säger Fredrik allvarligt.

Och så skrattar han.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Damberg utesluter inte delning av Postnord

Damberg utesluter inte delning av Postnord

Outsourcing, hyvling och de danska problemen avhandlades när näringsminister Mikael Damberg besökte Seko Postens representantskapsmöte. Till Sekotidningen säger han att han inte utesluter en delning av bolaget. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Valle Karlsson valberedningens förslag till ny ordförande för Seko

Inte helt oväntat föreslår valberedningen att Sekos nuvarande avtalssekreterare Valle Karlsson väljs till ordförande för förbundet vid kongressen den 25-27 april. Som vice ordförande föreslås Gabriella Lavecchia, med bakgrund på Telia Mobitel. Läs mer

Stora brister i arbetsmiljön på SJ-depå

Arbetsmiljöverket gjorde en oanmäld inspektion på SJ:s depå i Malmö. Resultatet blev en lista på 31 brister i arbetsmiljön, bland annat när det gäller raster och pauser. Nu har SJ kallat till extra möte i skyddskommittén. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Sista kongressen för ordförande Rudén och ombudet Rosén

Sista kongressen för ordförande Rudén och ombudet Rosén

Den 25–27 april har Seko kongress i Stockholm. De 200 ombuden ska ta ställning till knappt 100 motioner, välja styrelse och ledning, samt besluta om nya stadgar och förbundets verksamhet de närmaste fyra åren. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

I rök och damm

I rök och damm

Luften fylls periodvis av damm och avgaser när underhållsarbete pågår i tunnelbanan nattetid. Det sticker i ögon och hals på de anställda, men ingen vet om det är farligt för hälsan. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

Lönekonferens

Seko startar avtalsrörelsen med att arrangera allmänna lönekonferenser runt om i landet, där förtroendevalda diskuterar övergripande avtalsfrågor och avtalsrörelsens inriktning. Konferenserna är rådgivande.