Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation

Många drabbade i Karlskrona

På varvet i Karlskrona användes asbest flitigt under 60- och 70-talet, framför allt som isolering av rör och båtskrov. problemet med det till en början omhuldade materialet uppdagades under 70-talet och ledde till ett totalförbud 1982.

14 april 2014 12:53

Men asbesten fortsätter att skörda offer.

– Detta verkar aldrig ta slut. Vi har fortfarande medlemmar som dör, de elaka svallvågorna från 60- och 70-talen fortsätter att rulla in. Det är så otroligt tragiskt, säger Mats Fremark, försäkringsansvarig på Karlskronavarvets verkstadsklubb.

2002 gjorde Arbets- och miljömedicin på Lunds universitet en studie som visade att 16 arbetare hade drabbats av lungsäckscancer mellan 1983 och 2002. Därefter har sjukdomsfallen ökat.

– Vi får kontinuerligt in nya fall av lungsäckscancer. Sedan 2002 har vi fört statistik och det rör sig om ungefär fem i snitt per år. De fall vi får in är i stort sett samtliga före detta eller aktiva arbetare på varvet med en känd historia av asbestexponering, säger Peter Nordström, överläkare på medicinkliniken på Blekingesjukhuset.

Lungsäckscancer har ett långsamt förlopp. Det normala är att sjukdomen diagnosticeras först 25 till 40 år efter asbestexponeringen. Sjukvården räknar med att nya fall av den obotliga cancern ska dyka upp i ytterligare tio år.

Undersökningen från 2002 omfattade knappt tusen personer som genom åren har exponerats för asbest på Karlskronavarvet. Den visade tydligt hur farlig exponeringen var.

– De som jobbade på Karlskronavarvet och exponerades för asbest löpte nästan 12 gånger större risk att drabbas av lungsäckscancer. Det var en väldigt tydlig överrisk och det var kanske lite förvånande i vår undersökning, säger överläkare Maria Albin som ledde studien, som också visade på en fördubblad risk för tjocktarmscancer.

Nu ska eventuellt en ny studie göras.

– Med tanke på att det har observerats nya fall och det finns en oro vore det bra med en systematisk kartläggning, säger Maria Albin.

I väntan på den fortsätter vardagen på Karlskronavarvet. Arbetarna jobbar på, väl medvetna om att fler kollegor kommer att drabbas innan mardrömmen är över.

– Vi gör vad vi kan, och hjälper dem att fylla i rätt papper och så. Det kanske kan bli ett litet, litet plåster på såren i alla fall, säger Mats Fremark, som tillsammans med klubbkamraterna fungerar som terapeut och själasörjare när det behövs.

Tre yrkeskategorier på varvet har varit särskilt hårt drabbade: rörläggare, elektriker och plåtslagare.

Enligt Ingvar Mattisson, vice ordförande i klubben, finns det ett stort mörkertal, både när det gäller cancer och andra asbestrelaterade åkommor.

– Genom åren är det förstås en hel del medlemmar som bara varit och jobbat här under en kort tid. Många av dem har vi inte någon koll på alls. Detsamma gäller alla värnpliktiga och officerare som fanns här på 60- och 70-talen.

Därför tror vi att de drabbade är betydligt fler än de som kommer till vår kännedom, säger Mattisson som själv drabbats av plack i lungorna med nedsatt lungfunktion som följd.

De många dödsfallen har förstås skapat mycket sorg och ilska, och många tycker att ersättningen är för liten. De anhöriga till den som avlidit i cancer till följd av asbestexponering har rätt till sex basbelopp i tjänstegrupplivförsäkring och ytterligare ett basbelopp som kommer från klubbens egen livförsäkring.

Den som drabbas av pleuraplack – en vanlig lungåkomma till följd av asbestexponering – kan få en mindre ersättning, men bara om man kan visa att lungfunktionen är nedsatt med minst 15 procent.

– Det tror jag de flesta är heligt förbannade på, förklarar Ingvar Mattisson. Det är ju en arbetsrelaterad skada och då ska man ha rätt till ersättning.

John Ahlmark är kommunikationschef på Kockums:

– Det som hände var ett arbetsmiljömässigt trauma och det har skapat en medvetenhet och drivit arbetsmiljöfrågan framåt. Vi har ju medarbetare som än i dag blir sjuka i asbestrelaterade sjukdomar, så frågan tillhör inte det förgångna.

Finns det något företaget hade kunnat göra annorlunda?

– Det fanns en allmän brist på medvetenhet som gjorde att det kunde gå så illa, men det gällde ju en hel värld. Det innebär inte att vårt företag Kockums är utan skuld, men mitt svar är nog ändå att jag inte kan se att det finns något stort misstag som vi har gjort.

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

”Jag kan koderna”

”Jag kan koderna”

– Det är klart att dödsskjutningarna lägger sig som en våt filt över hela Malmö, säger David Henriksson, polis i en av de mest utsatta förorterna i Malmö och styrelseledamot i Seko Polisen Syd. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

Almega vill ha ut mer arbetstid i spårbranschen

Ökad möjligheter att få ut heltid av de anställda. Det är den viktigaste frågan för spårarbetsgivarna i årets avtalsrörelse, enligt Pierre Sandberg, förhandlare på Almega. Seko kräver regler som begränsar hyvling. Läs mer

Seko har växlat avtalskrav på spårtrafiken

I dag har Seko och Almega växlat yrkanden på bransch spårtrafik. Ett regelverk som motverkar hyvling är ett av Sekos viktigaste krav. Lönekraven följer LO-samordningen som yrkar på 2,8 procent och ett lägsta utrymme på 672 kronor. Läs mer

Trafikverket ska motverka social dumpning

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag komma med förslag på hur man ska stärka det sociala skyddet för arbetstagare i sina upphandlingar. Syftet är att skapa ”ordning och reda” på arbetsmarknaden. Läs mer

Medlemsrekrytering
Så ska fler lockas in i Seko

Så ska fler lockas in i Seko

Antalet medlemmar minskar stadigt. För att vända trenden satsar Seko nu 25 miljoner kronor under fem år på lokala projekt. I Stockholm har Seko bildat A-gruppen,en grupp förtroendevalda som brinner för medlemsvärvning. Läs mer

Retroaktivitet

Ett kollektivavtal som träffas i efterhand där man kommer överens om att betala ut löneökningar tillbaka i tiden.