Livet som timmis är stressigt och osäkert.

Osäkerheten innebär att timanställda ofta gör sig tillgängliga för jobb all sin fria tid. På så sätt hoppas de öka chansen att få åtminstone något arbetspass.
Det här har SJ inte varit sena att utnyttja. Timanställda, vars kontrakt är på tre månader i taget med garanterad arbetstid på noll
timmar, har vid flera tillfällen bokats upp under flera dygn i sträck utan att få veta när och hur mycket de verkligen ska arbeta.

En av de drabbade beskriver det som att hen suttit obetald jour åt SJ. Det finns exempel på timanställda som bokats upp av SJ i 256 timmar under en månad, men bara arbetat och fått betalt för 89. Om lön hade betalats ut för all inbokad tid hade medlemmen i det här fallet tjänat 31 600 kronor på en månad. Nu blev det bara drygt 10 000.

Flera timanställda som Sekotidningen talat med berättar att de gjort sig ”tillgängliga tillgängliga” i det interna systemet under flera dagar och veckor. I nästa steg har det hänt att arbetsgivaren bokat upp dem flera dygn eller dagar utan att specificera vilka turer det
handlar om.

Först dagen innan eller samma dag som bokningen gjorts har SJ lämnat besked om, var och när det blir jobb. Ibland blir det inget jobb alls och tiden går till spillo. Andra gånger blir det alldeles för mycket jobb, få vågar säga nej. Det leder i sin tur till att de inte får tillräcklig vila.

– Den där stressen, pressen att inte veta hur det blir. Att hållas på halster, vara på tå hela tiden, är jobbigt, säger en timanställd som vill vara anonym.

Sekotidningen har träffat några timanställda och pratat om det som hänt. De vill inte framträda med namn, men deras berättelser är samstämmiga:

”Det är det där att alltid ha telefonen med, alltid tänka: ska de ringa i dag eller inte? Om de inte har ringt på eftermiddagen kommer de då inte att ringa alls. Ska jag övernatta eller inte. Alltid ha en liten väska packad.”

”Kan jag vara ledig i dag? Jag har inte jobbat på ett tag och tänk om de ringer, jag hade ju skrivit att jag var tillgänglig.”

En lösning är att förekomma och ringa själv istället för att invänta samtal. Det kan, enligt en timanställd, leda till att man ligger
bra till och får mer jobb, trots att det egentligen inte är tillåtet i det ”system som gäller”.

”Systemet gör mig självisk. Jag ringer för att slippa befinna mig i osäkerhet. Så det blir så att jag tänker på mig själv i första hand.”

En annan menar att bokningssystemet gjort att hen arbetar för mycket.

”Jag har gjort mig tillgänglig jämt och fått alldeles för många timmar. Jag har tjänat bra men höll på att gå in i väggen. Jag arbetade varje helg i ett års tid. Att säga nej är att riskera att inte få något jobb alls.”

En stor förbättring som de timanställda pekar på vore att ha ett fast schema, åtminstone en månad i förväg så att det går att planera
sitt arbete och förutse lönens storlek.

Klas Andreasson är chef för schemaläggningen på SJ. Han medger att timanställda bokats upp felaktigt, men hävdar att det var
flera år sedan det inträffade.

– De felaktiga bokningarna med hela dagar och dygn förekommer inte nu. Om det ändå skulle ske vill vi att medarbetarna rapporterar
det så att vi kan rätta till det. När timanställda bokas upp i systemet ska det finnas ett turnummer och en in- och utcheckningstid.
Allt annat är fel, säger han.

Klas Andreasson säger att Seko och SJ har en pågående tvist om de felaktiga bokningarna, men han vet inte vad tvisten handlar
om i detalj.

Bokningarna av timanställda görs i Netwic, som SJ:s bokningssystem heter. Den timanställda gör sig tillgänglig för arbete i systemet. Sedan bokar SJ upp individen på turer och arbetspass. Först när SJ:s bokning görs påbörjas anställningen, enligt avtal och
förhandlingsprotokoll. Anställningen avslutas när arbetspasset är slut.

Det finns inga gränser inlagda i Netwic som säger stopp om individen får för många bokningar, och det finns ingen chans för den
som får för lite jobb att använda systemet för att få fler timmar.

– Blir det för många bokningar kan denenskilde gå in och boka av. Den som vill ha fler timmar kan vara ute i god tid, säger Klas
Andreasson.

Timanställda skulle helst vilja ha månadsvisa scheman, hur ser du på det?

– Finns det ett behov så bokar vi i god tid. Majoriteten av alla bokningar sker med minst en veckas framförhållning, och en fjärdedel
av alla bokningar sker med mer än en månads framförhållning.