-Det behövs mer, strukturerat, samarbete mellan branschen och Trafikverket för att vi ska få så bra effekt som möjligt av de pengar som går till järnvägsunderhåll varje år, sa Robert Röder, vd för Strukton Rail och ordförande för Sveriges järnvägsentreprenörer.

Crister Fritzson, vd för SJ och ordförande för Tågoperatörernas branschförening, instämde och la till att branschen, som bildat den informella organisationen Järnvägsbranschen, måste komma in i planeringen av underhållet i ett mycket tidigare skede än i dag.

-Vi vill vara med så tidigt som möjligt i planeringen av vad som ska göras, hur det ska göras och när. På så sätt får vi en bättre effekt av åtgärderna, sa han.

I dagarna har branschen fått en lista över vad Trafikverket planerar göra med de 620 miljoner som regeringen vill satsa extra på underhåll i år.

-Det är ett två veckors samråd efter att de tagit fram listan. Det är för sent, vi kan inte ha några synpunkter på den när vi inte vet vad som har valts bort exempelvis. Den säger oss inget, sa Crister Fritzson.

Robert Röder:

-Vi kallas in fem i tolv, det går inte.

Branschföreträdarna – förutom Crister Fritzson och Robert Röder fanns Pia Lagerlöf, generalsekreterare för Swedtrain och Björn Westerberg, vd för Tågoperatörerna på plats – poängterar att det finns ett fungerande arbetssätt, som provats i praktiken i samarbete mellan alla operativa aktörer och Trafikverket.

Arbetssättet testades förra våren på strategiska platser – bland annat i Stockholm – för att arbeta med så kallade M-anmärkningar. Fel som ska åtgärdas inom en månad.

Crister Fritzson:

-Det hade mycket god effekt och Trafikverkets ledning sa att arbetssättet skulle bli en del i den ordinarie verksamheten. Det var ett år sedan. Sen dess har inget hänt, tvärtom så fick vi listan över de 620 miljonerna, utan att vi varit med i planeringen.

Branschens bild av läget är att, visst det finns en nationell övergripande plan, men ingen idé om när, hur och vad som ska göras. Det beror på – flera utredare har kommit fram till samma sak – på att Trafikverket inte har någon övergripande bild av hur anläggningen mår.

Robert Röder talade om behovet av en Marshallplan för järnvägen:

-Branschen och Trafikverket bör sätta sig ner och rita upp nuläget, akuta behov och behov inom ett år, långsiktig planering av reinvesteringar och stora projekt. Förmodligen kommer man att se att underhållsskulden är ännu större än man trott.

-Allt kommer vi inte att klara med traditionell upphandling, vi kanske får ha ett system med ramavtal.

Det finns minst två akuta projekt, byte av växlarna på Stockholm central och rälsbyte sträckan Boden-Bastuträsk, där alla vet att det måste göras, men det görs ändå inte.

-Vi vet inte varför det inte blir gjort, sa Robert Röder.

Mer förebyggande underhåll är den enda vägen, enligt branschen och det har exempelvis SJ redan börjat göra med sina tåg. Istället för att reparera varje gång en vagn gått sönder har företaget inlett en ombyggnad av det som gått fel.

-Det kostar mer till en början, kräver större investeringar men betalar sig på sikt, sa Crister Fritzson.

I dag räcker de pengar som finns i underhållssystemet, tror branschen, men det måste ligga kvar på en hög nivå länge och på sikt krävs ännu mer resurser för att få en modern järnväg som klarar all trafik.