Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Utomhusarbetet kräver eftertanke Foto: David Bergström
Hälsa

Hett och riskfyllt när solen bränner

Alla kan inte gömma sig i skuggan när solen bränner. För dem som måste arbeta vidare i hettan gäller att kläderna ska på och inte av för att ge skydd mot de skadliga strålarna.

15 juni 2012 12:40

Fakta

Så skyddar du dig

Hur ska man skydda sig bäst när man jobbar utomhus, och vilka prickar är farliga? Vi bad docent Mats Berg, överläkare vid hudkliniken i Sörmland, att reda ut begreppen.

Hur kan man minska riskerna för hudcancer?

– Kläder ger det bästa skyddet. Så heltäckande som möjligt men mer realistiskt är ju t-shirt, långbyxor eller långa shorts och en keps som skyddar de mest utsatta delarna som näsan, öronen och huvudet. Det är klokt att smörja in sig med solskydd framförallt på näsa och öron som brukar ta stryk, i alla fall i början av säsongen innan man har fått lite färg.

Är man olika känslig beroende på hudtyp?

– Ja, absolut. Cirka 10 procent av befolkningen blir aldrig brun utan bränner sig bara och bör inte alls vistas i solen någon längre tid.

Finns det någon gräns för hur många timmar man kan vistas utomhus?

– Nej, inte om man skyddar sig med kläder och keps och ser till att inte bränna sig.

Ger solen cancer?

– Ja, brännskador kan ge malignt melanom. Och människor som vistas utomhus mycket som anläggningsarbetare, bönder, sjömän, seglare, golfare med flera har en överrepresentation av basaliom och aktinisk keratos.

Vilka är de vanliga hudcancerformerna?

– Malignt melanom är den som är farlig och kan ge metastaser. Basaliom och aktinisk keratos måste frysas, skäras eller skrapas bort och återkommer ofta, men är inte livshotande. Aktinisk keratos är ett förstadium till skivepitelcancer, en relativt godartad hudcancer men som i enstaka fall kan vara livshotande.

Hur ser farliga hudförändringar ut?

– Håll utkik efter fläckar som större än 5–6 mm, har oregelbunden form eller flera färger i samma fläck – svarta, bruna, ljust bruna eller röda. Det kan också vara ett födelsemärke som ändrar form och börjar växa. Men även torra, skrovliga, ljusa partier bör kollas upp.

Kan hudcancer uppträda flera år efter att man blivit solskadad?

– Ja, oftast har man hunnit bli över 50 innan cancern dyker upp. Brännskadan kan vara 30 år gammal. Men vi har även patienter i 20-årsåldern.

Vad är ditt viktigaste tips?

– Bränn dig aldrig! Klä på dig om du vistas länge i solen, använd solskyddskräm och keps. Och åk inte till Thailand på vintern när huden är blek!

Några tunna slöjmoln skymtar bakom Turning Torso, annars gassar solen från en klarblå himmel. Peabgänget är i full gång med att lägga asfalt på parkeringen utanför Malmö högskola.

– Visst vet man om riskerna med solen och försöker vara i skuggan när man kan, säger Torsten Centerdal.

Alla fyra är solbrända efter flera månaders utomhusjobb. Säsongen drar igång i mars här i södra Sverige och pågår året ut.

Ingen har keps idag men det är illgrön skyddströja eller -väst, skyddsbyxor eller -shorts och skor med stålhätta och värmetålig sula som gäller. Bara Torsten har långbyxor.

– I början av säsongen när solen börjar bränna smörjer jag in mig med solskydd med hög skyddsfaktor och så är det kepsen på. Mitt i sommaren är man ju mer van, säger Torsten som har varit i branschen i 33 år.

Arbetar ni med bar överkropp?

– Det händer. När det är djävulskt varmt vill man ju nästan dra av sig skinnet också. Första dagen kan man jobba utan tröja i en halvtimme och nästa dag en timme. Man vänjer sig successivt. Men om man jobbar på en väg eller annat trafikerat område har man alltid skyddsväst på sig.

Alf Truedsson stoppar in öronpropparna och drar igång asfaltsvälten. 300 kvadrat ska läggas före lunch. Det ryker och dundrar från maskinerna.

Det är bara lite över 20 grader varmt, vinden fläktar lätt från havet men bakom asfaltsläggaren som spyr ut den varma asfaltmassan är det riktigt hett.

– En varm dag kan det bli uppåt 40 grader här, säger Torsten. Gänget har hela södra Sverige som arbetsfält. Idag är det ett förmiddagspass i centrala Malmö, på eftermiddagen ska de en sväng till Fosie och lägga asfalt och imorgon är det en gatstump i Ystad som ska fixas till.

Torsten Centerdal sköter beställningar och håller koll på leveranser, Joakim Jönsson kör asfaltsläggaren, Alf Truedsson kör välten som plattar till massan och Torsten Centerdal och Stefan Svensson går bakom och håller koll på fall och tjocklek.

Arbetsdagen börjar klockan halv sju och slutar för det mesta sex på kvällen.

Vad gör ni om solen blir för jobbig?

– Man jobbar klart om man asfalterar, men sedan kan man ta en paus och sätta sig i skuggan. Vid ett vägbygge finns det ju arbetsbodar och här inne i stan hittar man alltid någon skugga. Annars får man sätta sig i bilen en stund, säger Torsten och lägger till att de dricker vatten.

– Man måste minst få i sig tre 1,5-litersflaskor om dagen. Dricker man inte så svimmar man.

Har du gjort det? Torsten nickar och ler.

– Det har hänt …

Alf säger att han brukar hoppas på regn till helgen när han är ledig, och de andra håller med.

– Då kan man vara inne med gott samvete, säger Torsten. Man får nog av utomhuslivet på jobbet.

Pratar ni om solriskerna?

– Nej, men vi vet ju vad som gäller. Och företagshälsan kollar oss vart tredje år, säger Torsten.

Har ni varit med om något alarmerande?

– Ja, förra året hittade jag ett märke på armen som såg konstigt ut men en check vid specialistmottagningen i Lund gav lugnande besked, säger Joakim.

Birgitta Forssell
redaktionen@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Semesterstängt

Nu går Sekotidningen på semester. I början av augusti sitter vi på våra platser igen. Skön sommar! Läs mer

”Man måste vilja prata”

”Man måste vilja prata”

Läs mer

Pengar, igen, till spårbyte

Pengar till spårbyte mellan Boden och Bastuträsk finns nu. Det berättade Trafikverkets tillförordnade vd, Torbjörn Suneson, på onsdagen. Läs mer

Låna och bygg

”Lånar vi inte pengar, då skiter sig alltihop.” Orden kommer från Janne Rudén, förbundsordförande i Seko. ”Alltihop” är i detta sammanhang investeringar i ny järnväg och underhåll av gammal. Han räknar även in ett tillräckligt bostadsbyggande. Läs mer

Semester, så gör du

Semester, så gör du

Ta det lugnt på ledigheten, man måste inte en massa saker. Läs mer

”Det ska vara högt i tak i facket”

”Det ska vara högt i tak i facket”

Världen har blivit Björn Linds arbetsfält under de nästan 40 år som han jobbat fackligt på heltid. Nu går ”brother Björn” i pension. Läs mer

Opålitlig järnväg
Opålitlig järnväg kostar miljarder

Opålitlig järnväg kostar miljarder

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år och förtroendet för spåren dalar. Tung exportindustri måste ständigt parera för störningar. Sekotidningen och tidningen Dagens Arbete har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna. Läs mer

Bordad blockadbrytare

Den svenskflaggade och ombyggda trålaren Marianne av Göteborg, har bordats av israelisk militär på sin färd mot Gaza. Läs mer

Tågkompaniet tar över Norrtåg

Tågkompaniet tar över Norrtåg

Från hösten 2016 tar Tågkompaniet över regiontrafiken i norra Sverige. Euromaint tar samtidigt över underhållet av tågen. Inga stora förändringar väntar nuvarande personal på Botniatåg och Mantena. Läs mer

5 miljarder skäl fixa järnvägen

Det är dyrt med järnväg, dyrt att bygga, att underhålla och laga, och ju längre man väntar desto dyrare blir det. Men att låta bli är också kostsamt. Inte minst för miljön, som kräver fler människor och mer gods på järnväg istället för på väg. Läs mer

Dags att ta ansvar för järnvägen

Så här räddar vi järnvägen, fem punkter från Karin Svensson Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott. Ta tillbaka järnvägsunderhållet och lägg det i en nybildad järnvägsdivision inom Trafikverket. Bygg höghastighetsbanor. Ge SJ ett samhällsuppdrag. Inför avgifter som ger rättvisa mellan flyg, väg och järnväg. Läs mer

Att leva eller arbeta

”Det enda jag ångrar är att jag jobbade för lite.” Hur ofta hörs den kommentaren på en dödsbädd? Sannolikt Läs mer

Facklig världskongress i Stockholm

Facklig världskongress i Stockholm

Bara sex procent av arbetskraften i Malaysia är med i facket. Men det gör inte så mycket, tycker Mohamed Shafie BP Mammal, ordförande för det globala facket UNI i Malaysia. Läs mer

Hur lång tid ska det ta att bli betraktad som svensk?

Hur lång tid ska det ta att bli betraktad som svensk?

Om du har ett jobb, då är du lyckad. Med de orden beskriver Yeter Erdal, terminalarbetare på Posten i Årsta, vad integration betyder för henne. Läs mer

Stadler levererar tåg till Mälardalstrafiken

Det blev schweiziska tågbolaget Stadler som vann upphandlingen av 33 dubbeldäckartåg till Mälardalstrafiken, i konkurrens med Bombardier och spanska CAF. Samtliga företag hade bjudits in att lägga anbud. Läs mer

Massuppsägningar på finsk Post

Besvikelsen är stor bland de postanställda i Finland, sedan det står klart att 77 kontor ska stängas och över 300 anställda mister jobbet. - Arbetsgivaren försöker inte ens underlätta situationen för de anställda, konstaterar postfacket PAUs förtroendeman Mirja Sandberg. Läs mer

Järnvägsbranschen: Vi kommer in för sent

Fyra något frustrerade företrädare för järnvägsbranschen hade i dag på morgonen ett frukostmöte för att ge sin syn på ”krisen” i den svenska järnvägen. Läs mer

Arbetslösa får nej på banken

Arbetslösa får nej på banken

När Torbjörn Nygren ville låna 70 000 kronor för att köpa en lägenhet sade banken nej utan att undersöka hans betalningsförmåga. Det faktum att han är arbetslös räckte för handläggaren på Swedbankkontoret där han varit kund i 30 år. Då åkte han några mil bort till en grannkommun, och där gick det bra – trots att det var samma bank. Läs mer

Arbetsplatsen
Sekoiter med central uppgift

Sekoiter med central uppgift

I en 45 000 kvadratmeter stor lagerlokal förvaras allt som kan behövas inom försvarsmakten, och det är Sekomedlemmar som håller ordning på pryttlarna. Läs mer

Primärkonflikt

En konflikt mellan de två parter som förhandlar om kollektivavtal. En lovlig primärkonflikt kan få stöd av sympatiåtgärder från andra fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer. De kallas då sekundärkonflikt.