Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Utomhusarbetet kräver eftertanke Foto: David Bergström
Hälsa

Hett och riskfyllt när solen bränner

Alla kan inte gömma sig i skuggan när solen bränner. För dem som måste arbeta vidare i hettan gäller att kläderna ska på och inte av för att ge skydd mot de skadliga strålarna.

15 juni 2012 12:40

Fakta

Så skyddar du dig

Hur ska man skydda sig bäst när man jobbar utomhus, och vilka prickar är farliga? Vi bad docent Mats Berg, överläkare vid hudkliniken i Sörmland, att reda ut begreppen.

Hur kan man minska riskerna för hudcancer?

– Kläder ger det bästa skyddet. Så heltäckande som möjligt men mer realistiskt är ju t-shirt, långbyxor eller långa shorts och en keps som skyddar de mest utsatta delarna som näsan, öronen och huvudet. Det är klokt att smörja in sig med solskydd framförallt på näsa och öron som brukar ta stryk, i alla fall i början av säsongen innan man har fått lite färg.

Är man olika känslig beroende på hudtyp?

– Ja, absolut. Cirka 10 procent av befolkningen blir aldrig brun utan bränner sig bara och bör inte alls vistas i solen någon längre tid.

Finns det någon gräns för hur många timmar man kan vistas utomhus?

– Nej, inte om man skyddar sig med kläder och keps och ser till att inte bränna sig.

Ger solen cancer?

– Ja, brännskador kan ge malignt melanom. Och människor som vistas utomhus mycket som anläggningsarbetare, bönder, sjömän, seglare, golfare med flera har en överrepresentation av basaliom och aktinisk keratos.

Vilka är de vanliga hudcancerformerna?

– Malignt melanom är den som är farlig och kan ge metastaser. Basaliom och aktinisk keratos måste frysas, skäras eller skrapas bort och återkommer ofta, men är inte livshotande. Aktinisk keratos är ett förstadium till skivepitelcancer, en relativt godartad hudcancer men som i enstaka fall kan vara livshotande.

Hur ser farliga hudförändringar ut?

– Håll utkik efter fläckar som större än 5–6 mm, har oregelbunden form eller flera färger i samma fläck – svarta, bruna, ljust bruna eller röda. Det kan också vara ett födelsemärke som ändrar form och börjar växa. Men även torra, skrovliga, ljusa partier bör kollas upp.

Kan hudcancer uppträda flera år efter att man blivit solskadad?

– Ja, oftast har man hunnit bli över 50 innan cancern dyker upp. Brännskadan kan vara 30 år gammal. Men vi har även patienter i 20-årsåldern.

Vad är ditt viktigaste tips?

– Bränn dig aldrig! Klä på dig om du vistas länge i solen, använd solskyddskräm och keps. Och åk inte till Thailand på vintern när huden är blek!

Några tunna slöjmoln skymtar bakom Turning Torso, annars gassar solen från en klarblå himmel. Peabgänget är i full gång med att lägga asfalt på parkeringen utanför Malmö högskola.

– Visst vet man om riskerna med solen och försöker vara i skuggan när man kan, säger Torsten Centerdal.

Alla fyra är solbrända efter flera månaders utomhusjobb. Säsongen drar igång i mars här i södra Sverige och pågår året ut.

Ingen har keps idag men det är illgrön skyddströja eller -väst, skyddsbyxor eller -shorts och skor med stålhätta och värmetålig sula som gäller. Bara Torsten har långbyxor.

– I början av säsongen när solen börjar bränna smörjer jag in mig med solskydd med hög skyddsfaktor och så är det kepsen på. Mitt i sommaren är man ju mer van, säger Torsten som har varit i branschen i 33 år.

Arbetar ni med bar överkropp?

– Det händer. När det är djävulskt varmt vill man ju nästan dra av sig skinnet också. Första dagen kan man jobba utan tröja i en halvtimme och nästa dag en timme. Man vänjer sig successivt. Men om man jobbar på en väg eller annat trafikerat område har man alltid skyddsväst på sig.

Alf Truedsson stoppar in öronpropparna och drar igång asfaltsvälten. 300 kvadrat ska läggas före lunch. Det ryker och dundrar från maskinerna.

Det är bara lite över 20 grader varmt, vinden fläktar lätt från havet men bakom asfaltsläggaren som spyr ut den varma asfaltmassan är det riktigt hett.

– En varm dag kan det bli uppåt 40 grader här, säger Torsten. Gänget har hela södra Sverige som arbetsfält. Idag är det ett förmiddagspass i centrala Malmö, på eftermiddagen ska de en sväng till Fosie och lägga asfalt och imorgon är det en gatstump i Ystad som ska fixas till.

Torsten Centerdal sköter beställningar och håller koll på leveranser, Joakim Jönsson kör asfaltsläggaren, Alf Truedsson kör välten som plattar till massan och Torsten Centerdal och Stefan Svensson går bakom och håller koll på fall och tjocklek.

Arbetsdagen börjar klockan halv sju och slutar för det mesta sex på kvällen.

Vad gör ni om solen blir för jobbig?

– Man jobbar klart om man asfalterar, men sedan kan man ta en paus och sätta sig i skuggan. Vid ett vägbygge finns det ju arbetsbodar och här inne i stan hittar man alltid någon skugga. Annars får man sätta sig i bilen en stund, säger Torsten och lägger till att de dricker vatten.

– Man måste minst få i sig tre 1,5-litersflaskor om dagen. Dricker man inte så svimmar man.

Har du gjort det? Torsten nickar och ler.

– Det har hänt …

Alf säger att han brukar hoppas på regn till helgen när han är ledig, och de andra håller med.

– Då kan man vara inne med gott samvete, säger Torsten. Man får nog av utomhuslivet på jobbet.

Pratar ni om solriskerna?

– Nej, men vi vet ju vad som gäller. Och företagshälsan kollar oss vart tredje år, säger Torsten.

Har ni varit med om något alarmerande?

– Ja, förra året hittade jag ett märke på armen som såg konstigt ut men en check vid specialistmottagningen i Lund gav lugnande besked, säger Joakim.

Birgitta Forssell
redaktionen@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Strategi med få konkreta åtgärder

Strategi med få konkreta åtgärder

I dag presenterade infrastrukturminister Anna Johansson regeringens strategi för den maritima sektorn. Där tas ett helhetsgrepp på hav och sjö och näringarna däromkring. Men de konkreta förslagen lyser med sin frånvaro. Läs mer

Utsatt jobb på vägarna

Utsatt jobb på vägarna

Läs mer

Strukton vill inte betala för Kimstadolyckan

Arbetsmiljöåklagare Jan Olof Andersson har stämt Strukton Rail på 2,5 miljoner för arbetsmiljöbrott och vållande till annans död i samband med dödsolyckan i Kimstad 2010. Det stod klart i juni i år. Läs mer

”Bra samtal med Tågkompaniet”

I somras blev det klart att Tågkompaniet tar över regiontrafiken i norra Sverige från hösten 2016. Idag körs trafiken av Botniatåg, samägt av SJ och Arriva. Läs mer

Semester, så gör du

Semester, så gör du

Ta det lugnt på ledigheten, man måste inte en massa saker. Läs mer

Kvinnan som ska rädda järnvägen

Kvinnan som ska rädda järnvägen

Sprucken räls på murken sliper, trasiga växlar och signalfel. Kontaktledningar som rasar och en allmänhet som gör detsamma. Lena Erixon, välkommen till Trafikverket, en av Sveriges mest utskällda myndigheter. Läs mer

Heta nätter på motorvägen

Heta nätter på motorvägen

Omgivna av heta gaslågor och asfaltångor arbetar sig beläggningsarbetarna fram på E 4, meter för meter. Hastigheten på motorvägen är sänkt till 30 km/t, men många bilister blåser bara förbi utan en tanke på säkerheten. Läs mer

Ruttna sliprar byts ut

De 350 ruttna sliprar vid Karlberg i Stockholm, som haft anmärkningar sedan lång tid tillbaka, byts ut. Arbetet påbörjades förra veckan och ska vara klart denna vecka. Läs mer

Olika regler för politiska annonser

Få har väl undgått Sverigedemokraternas kampanj som på knackig engelska bad turister om ursäkt på röran i Sverige, syftande på tiggande EU-migranter. SL, som tillät kampanjen, har fått mycket kritik, inte minst från Seko. Skånetrafiken sa nej till samma annons. Läs mer

5 miljarder skäl fixa järnvägen

Det är dyrt med järnväg, dyrt att bygga, att underhålla och laga, och ju längre man väntar desto dyrare blir det. Men att låta bli är också kostsamt. Inte minst för miljön, som kräver fler människor och mer gods på järnväg istället för på väg. Läs mer

Dags att ta ansvar för järnvägen

Så här räddar vi järnvägen, fem punkter från Karin Svensson Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott. Ta tillbaka järnvägsunderhållet och lägg det i en nybildad järnvägsdivision inom Trafikverket. Bygg höghastighetsbanor. Ge SJ ett samhällsuppdrag. Inför avgifter som ger rättvisa mellan flyg, väg och järnväg. Läs mer

Att leva eller arbeta

”Det enda jag ångrar är att jag jobbade för lite.” Hur ofta hörs den kommentaren på en dödsbädd? Sannolikt Läs mer

Den ryska besättningen har fått sin lön

Den ryska besättningen har fått sin lön

Besättningen på det ryska fartyget Zamoskvorechye har fått sina löner. Skulden på drygt 94 000 dollar är betald. Transportstyrelsen har därmed hävt nyttjandeförbudet och fartyget har lämnat Norrköping. Läs mer

Livet som timmis – ständig väntan och osäker inkomst

Livet som timmis – ständig väntan och osäker inkomst

Att vara timanställda innebär för många att vara tillgänglig för arbetsgivaren dygnets alla timmar. Men samtidigt inte vara garanterad någonting, vare sig arbete eller pengar. Läs mer

Ovisst för timanställda när Kriminalvården tar över

Kriminalvården och Polisen planerar ett samarbete om arresten på polishuset i Växjö. Tanken är att häktet ska ta över verksamheten, med undantag för omhändertaganden av berusade personer. Det har skett på flera andra orter i Sverige. Läs mer

Häktesmålet i hovrätten

Åklagaren i arbetsmiljömålet mot tre tidigare chefer på häktet i Huddinge överklagade i februari den friande domen mot två av cheferna. I dag den 19 augusti inleddes rättegången i Svea Hovrätt. Läs mer

Ryskt fartyg hålls kvar i Norrköping

Ett ryskt fartyg, registrerat i Malta, har belagts med nyttjandeförbud av Transportstyrelsen. Orsaken är att den ryska besättningen på 13 man inte fått lön på tre månader. Skulden till besättningen är på 200 000 dollar. Läs mer

Många frågetecken kring de 14 miljonerna

Det finns många oklarheter kring vad som hänt med de 14 miljoner som Väg & Banklubben Gävle-Dala fört över till sin fritidsförening. Och medlemmarna står utan information. Läs mer

Ånge – orten som staten glömde

Ånge – orten som staten glömde

Ingenstans i Sverige har det försvunnit så många statliga jobb i förhållande till folkmängden som i Ånge. Och det har pågått länge. 1994 var Sekotidningens föregångare där och gjorde reportage när SJ lade ner. 2010 var vi där när Posten beslutade att lägga ner paketterminalen, och nu reser vi tillbaka för att se vad som hänt sedan dess. Läs mer

Lokal pott

De pengar som avsatts i de centrala kollektivavtalsförhandlingarna för att de ska fördelas lokalt, i företaget eller på arbetsplatsen.