Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Krönika

Från Husby till Stureplan

Göran Rosenberg, journalist och författare

13 juni 2013 12:24

Det är bara några tunnelbanestationer mellan Husby och Stureplan men det kunde lika gärna vara en resa mellan två planeter. Förklaringarna till hur det blivit så här är många men faktum kvarstår; Sverige har de snabbast växande sociala och ekonomiska klyftorna i den rika världen och avståndet mellan de rikaste och de fattigaste har inte varit så stort sedan tiden före första världskriget.

När bilar brinner talar alla för en stund om problemet och föreslår ungefär samma sak: bättre skolor, mer utbildning och fler ungdomsjobb. Men bortsett från att inget av detta lyckats bromsa utvecklingen så utgår förslagen från att problemet är Husby.

Men problemet är också Stureplan. Problemet är också en ekonomisk elit som lättat från planeten Sverige och brutit förbindelserna med det samhälle som den en gång var sammanlänkad med. Problemet är en ny klass av extremt privilegierade ungdomar som aldrig kommer att behöva konfronteras med ungdomarna i andra änden av tunnelbanelinjen, än mindre lära känna dem. Problemet är ett samhälle som faller sönder.

För att försöka göra någonting åt den saken föreslog jag för några år sedan att den avskaffade allmänna värnplikten skulle ersättas av en sex månader allmän samhällsplikt att fullgöras före fyllda 25 år. Det främsta syftet skulle vara att i brytningen mellan ungdom och vuxenliv föra samman människor från varsin ände av tunnelbanelinjen för att tillsammans göra en insats för det samhälle de ytterst delar med varandra och därmed fylla värnpliktens underskattade roll som politisk och social mötesplats.

Vad samhällsinsatserna ska bestå av, hur de ska organiseras och inte minst finansieras, är naturligtvis frågor som måste utredas och diskuteras, precis som i andra länder. I Storbritannien, med det uttalade syftet ”att förse unga människor med en struktur, en initiationsrit, ett tillfälle att tjäna samhället och en chans att överskrida de begränsade horisonter inom vilka de fötts”.

Det finns naturligtvis mer påtagliga syften, exempelvis att stärka samhällets förmåga att fullgöra sina åtaganden. Det är ju ingen hemlighet precis att den förmågan är i raskt avtagande. En allmän samhällsplikt skulle inte bara kunna bidra till att stärka förmågan utan också till att öka förståelsen bland unga medborgare för sambandet mellan insats och förmåga.

Varför plikt och inte frivillighet? Därför att plikten kan få unga människor att överskrida gränser de frivilligt inte hade överskridit, och göra en insats de annars inte hade gjort, med personer de annars inte hade lärt känna, än mindre lärt känna någon samhörighet med.

Jag kan inte se att behovet har minskat.

Jag kan inte heller förstå varför det ska vara så svårt att tillsätta en utredning i frågan.

Göran Rosenberg
redaktionen@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

”Jag kan koderna”

”Jag kan koderna”

– Det är klart att dödsskjutningarna lägger sig som en våt filt över hela Malmö, säger David Henriksson, polis i en av de mest utsatta förorterna i Malmö och styrelseledamot i Seko Polisen Syd. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

Almega vill ha ut mer arbetstid i spårbranschen

Ökad möjligheter att få ut heltid av de anställda. Det är den viktigaste frågan för spårarbetsgivarna i årets avtalsrörelse, enligt Pierre Sandberg, förhandlare på Almega. Seko kräver regler som begränsar hyvling. Läs mer

Seko har växlat avtalskrav på spårtrafiken

I dag har Seko och Almega växlat yrkanden på bransch spårtrafik. Ett regelverk som motverkar hyvling är ett av Sekos viktigaste krav. Lönekraven följer LO-samordningen som yrkar på 2,8 procent och ett lägsta utrymme på 672 kronor. Läs mer

Trafikverket ska motverka social dumpning

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag komma med förslag på hur man ska stärka det sociala skyddet för arbetstagare i sina upphandlingar. Syftet är att skapa ”ordning och reda” på arbetsmarknaden. Läs mer

Medlemsrekrytering
Så ska fler lockas in i Seko

Så ska fler lockas in i Seko

Antalet medlemmar minskar stadigt. För att vända trenden satsar Seko nu 25 miljoner kronor under fem år på lokala projekt. I Stockholm har Seko bildat A-gruppen,en grupp förtroendevalda som brinner för medlemsvärvning. Läs mer

Individgaranti

En garanterad lägsta löneökning för varje enskild anställd.