Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Tema: Sexuella trakasserier

”Förstärker det som är dåligt på jobbet”

–Det finns ett stort mörkertal av drabbade när det gäller sexuella trakasserier. Det vi ser och får höra talas om är toppen på ett isberg.

13 juni 2016 12:56

Fakta

Stort mörkertal

Enligt forskare på området är det svårt att mäta förekomsten av sexuella trakasserier. Det beror på att det är oklart vilka beteenden som faller inom ramen för definitionen.

Sedan 1999 har Arbetsmiljöverket regelbundna arbetsmiljöundersökningar med frågor om sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.

Sammantaget visar undersökningarna att unga kvinnor mellan 16 och 29 år är särskilt utsatta för trakasserier av av såväl arbetskamrater och chefer som av andra, till exempel kunder eller patienter.

Vid senaste mätningen, 2013, uppgav 5 procent av de yngsta kvinnorna att de utsatts av arbetskamrater eller chefer. För samtliga kvinnor var andelen 3 procent.

En procent av männen (oavsett ålder) uppgav 2013 att de trakasserats det senaste året. En undersökning som LO gjort ger ett liknande resultat.

LO visar också att unga kvinnor med osäker anställning drabbas oftare.

Källa: Arbetsmiljön 2013/Arbetsmiljöverket, LO:s jämställdhetsbarometer 2015.

”…uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”

Begreppet sexuella trakasserier myntades i den nordamerikanska kvinnorörelsen under mitten av 1970-t­alet.

Syftet var att synliggöra kvinnors erfarenheter och byta fokus – från den enskilda kvinnans ansvar till de strukturella problemen med könsrelationer. Sedan dess har sexuella trakasserier tagit steget in i lagstiftningen och är en viktig del i arbetet för ökad jämställdhet och mot  diskriminering. Sedan 2008 reglerar den svenska diskrimineringslagen vilka krav som ställs på arbetsgivare att utreda händelser och vidta åtgärder på den enskilda arbetsplatsen.

I diskrimineringslagen definieras sexuella trakasserier som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Handlingen ska vara oönskad, kränkande eller av sexuell natur.

Det är ett krav att alla arbetsplatser har en policy och handlingsprogram mot sexuella trakasserier.

Källa: Artikel i ”Privat på jobbet”, utgiven av Krus (Kompetensrå­det för utveckling i staten) 2012, LO:s Jämställdhetsbarometer 2015.

Det säger Gunilla Carstensen, lektor i sociologi vid Högskolan i Dalarna, vars avhandling berör sexuella trakasserier.

Hon intervjuade kvinnliga doktorander som sa att de inte blivit utsatta, men som senare  berättade om händelser som Gunilla objektivt skulle beteckna som just sexuella trakasserier.

– Det var ovälkomna händelser men doktoranderna hade olika förklaringar till att de inte såg det som trakasserier. Som: ”det hände bara en gång”, ”han gör så mot alla” och liknande.

Enligt diskrimineringslagen är det den som blir utsatt som ska definiera om det är trakasserier eller inte. Samtidigt är det vissa handlingar som lagen objektivt pekar ut som ”sexuella trakasserier”.

Det finns en gränsdragnings­ problematik som leder till en relativt stor gråzon av situationer och beteenden som utspelas på arbetsplatsen men som är svåra att benämna och ”dra fram i ljuset”.

– Det här blir problematiskt och gör att kvinnan – om hon väljer att anmäla – måste kunna visa att något faktiskt hänt som faller inom ramen för det objektiva. Hon kan få frågor av typen ”du sa väl ett tydligt nej?”.

– Det är många som inte orkar driva sitt ärende. Istället avbryter de sin anställning eller byter jobb. Det är en fråga om våld och det är så känsligt. Många känner skuld, känner sig delaktiga i det som hänt, säger Gunilla Carstensen.

För att ett beteende ska betecknas som trakasserier räcker det att det har hänt en gång, till skillnad från mobbning där det ofta krävs en viss systematik.

Ändå är det viktigt, enligt Gunilla Carstensen, att den som utsätts dokumenterar allt, skriver dagbok, för att kunna visa upp vid en anmälan.

Sexuella trakasserier är ofta sammankopplade med könsmaktsstrukturer och andra maktförhållanden på arbetsplatsen. På en jämställd arbetsplats är risken mindre.

– Det är ofta en överordnad som trakasserar, en person som är äldre, oftast en man. De mest utsatta är unga kvinnor.

–Det ingår som en del i det heterosexuella kontraktet, skulle jag säga, kvinnor anses vilja bli bekräftade i sin könsroll, få komplimanger exempelvis. Det finns kulturella föreställningar om att det ska vara så, säger Gunilla Carstensen.

Hon tillägger att det väl alltid är kul att få en komplimang. Inget fel i det.

– Men när det är ovälkommet blir det problematiskt. Att säga till en person som är överordnad, som kanske ska sätta din lön, att hen ska sluta bete sig på ett visst sätt, är svårt.

Vilka effekter får sexuella trakasserier på arbetslivet?

– Det skapar normer för hur arbetsmiljön ska vara. Hur vi är på jobbet. Det förstärker saker som vi säger att vi vill komma

ifrån, som hierarkier, kotterier och allianser. Vi vill vara professionella och sakliga på jobbet. Vi måste sträva efter att nå dit, men olika normer för kvinnlighet och manlighet gör det svårt.

Vad ska vi göra?

– Prata om det. Det låter naivt kanske, men jag tror att kunskap om hur vanligt det är och vad det innebär för den enskilda – som mår dåligt – och för den gemensamma arbetsmiljön gör att vi kan minska problemet.

– Man måste se trakasserier som en process och ta tag i det på en gång.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Krister nöjd med sin sista kongress

Krister nöjd med sin sista kongress

Seko får en ny ledning och, säger ombudet Krister Rosén, en därmed ny ledarstil. Han välkomnar att det blir två kvinnor och två män. Han förväntar sig också större öppenhet och närmare kontakt mellan förbundsstyrelsen och medlemmarna. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Anna ser fram emot nästa kongress

Anna ser fram emot nästa kongress

Hon ser fram emot nästa kongress. Då ska hon motionera om fler frågor, näringspolitik till exempel. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Janne Rudén går i pension

Sekos kongress är avslutad och det är även Janne Rudéns tid som förbundsordförande. En märkbart rörd Rudén överraskades med ett bildspel från den fackliga karriären. Läs mer

Sparkad, svartlistad, återupprättad

Sparkad, svartlistad, återupprättad

En septembermorgon 2005 varslas klubbordföranden och tunneltågföraren Per Johansson om avsked och stängs omedelbart av från arbetet på grund av illojalitet mot företaget. Nu är han tillbaka i förarhytten. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Med engagemang som brinner

Med engagemang som brinner

Ellena Papaioannou är lokalvårdare och klubbordförande på Uppsala universitet. Och ordförande för centrala ungdomskommittén. Och vice ordförande för regionstyrelsen. Och kongressombud. Och ... Läs mer

Ensam är inte stark

Ensam är inte stark

När jag hör ordet flexibilitet osäkrar jag mitt kollektivavtal. Flexibilitet, visst låter det tjusigt. Vi anpassar oss, är med vår tid och vi motsätter oss inte förändringar. Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

”Jävlas inte med Seko”

”Jävlas inte med Seko”

När Valle Karlsson gick upp i talarstolen i Folkets hus för sitt första tal som ny ordförande började han med att ta av sig den randiga slipsen och knäppa upp de översta skjortknapparna. Läs mer

Visa oss ditt jobb

Visa oss ditt jobb

Vad gör du och dina arbetskamrater egentligen på jobbet? Hur ser din arbetsplats ut? Det har du chansen att visa i Sekotidningens fototävling ”Mitt jobb”. Läs mer

Anna Johansson: Vi måste ha ett jämlikt samhälle

Sekos kongress gästades av en triss i socialdemokratiska ministrar. Sist ut var infrastrukturminister Anna Johansson som talade om vikten av ett jämlikt samhälle. Läs mer

Avtal klart på energiområdet

Seko har tecknat avtal med energiarbetsgivarna, EFA. Avtalet ger 6,5 procent och innehåller en låglönesatsning. Läs mer

Seko utreder lönemodell

Seko utreder lönemodell

De viktigaste uppgifterna för Seko är även i fortsättningen att teckna kollektivavtal och rekrytera medlemmar. Det framgår av den verksamhetsplan som den pågående kongressen antog på torsdagen. Läs mer

Ylva Johansson: Vi har uträttat underverk

Ylva Johansson: Vi har uträttat underverk

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson anser att de borgerliga politikerna har otur, både när de regerar och när de gör prognoser. Och hon är stolt över att riksdagen just nu, under hennes tal, röstade för att riva upp Lex Laval.  Läs mer

Thorwaldsson: LO stödjer Fastighets

Thorwaldsson: LO stödjer Fastighets

Idag är vi alla fastighetsanställda, i dag står vi bakom Fastighets i deras kamp mot Almega, för en låglönesatsning. Ett enigt LO stöder kraven. Läs mer

Arriva säger upp konduktörerna

Arriva säger upp alla kvarvarande konduktörer på Tvär- och Nockebybanorna i Stockholm från början av maj. 59 personer berörs. Läs mer

ARBETSPLATSEN
Här finns hjälp för alla sorters djur

Här finns hjälp för alla sorters djur

Hundar, katter, hästar, en och annan åsna samt diverse smådjur behandlas på Universitets­djursjukhuset i Uppsala. Dessutom finns här Sekomedlemmar med yrken som djursjukskötare, receptionister och foderrådgivare – bland annat. Läs mer

Förtjänstutvecklingsgaranti

En garanti i de centrala kollektivavtalen för att de grupper som inte får någon löneglidning inte ska få det sämre under avtalsperioden.