Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Debatt

En miljon per anställd i straffskatt

Jobb, samhällsekonomi och elförsörjning hotas om inte effektskatten på kärnkraft avskaffas. Det skriver representanter för samtliga fackförbund på Ringhals och Forsmark. De kräver konkurrens på lika villkor mellan kraftslagen

24 februari 2016 10:58

Kärnkraft producerar el. Varje dag, året runt. Men samhällets negativa särbehandling av kärnkraft går inte längre att hantera affärsmässigt. Kärnkraftsägarna har redan fattat beslut om att stänga Ringhals 1och 2 samt Oskarshamn 1och 2.

Ekvationen; att köra reaktorerna med förlust på grund av den särskilda kärnkraftsskatten, termisk effektskatt eller straffskatt på planerbar baskraft och subventionerade väderberoende kraftslag som vind, går inte ihop. Det går inte längre att försvara de Investeringar som behövs för att garantera Sveriges elförsörjning även när det inte blåser eller solen inte skiner.

Såväl straffskatten på kärnkraft som subventionerna av förnybart är politiska styrmedel. Kärnkraften görs medvetet olönsam av ideologiska skäl. Kärnkraftsmedarbetarna, våra medlemmar, utsätts för allt större press från samhället. Den psykosociala arbetsmiljön blir allt mer utmanande, med arbetsplatsen som ständig slagpåse och kassako.

En fjärdedel, omkring 25 procent, av produktionskostnaden är straffskatt. Över en miljon kronor per anställd och år. Skatten betalas dessutom på den installerade effekten, även när reaktorn står stilla för exempelvis bränslebyte och underhåll. Straffskatten samverkar med prisdumpningen på elbörsen, som i sin tur orsakas av överinvesteringar i skattefinansierad väderberoende vind, med en årlig tillgänglighet på högst tio procent att jämföra med kärnkraftens beräknade 80 procent.

Som fackliga företrädare är vi allvarligt oroade för våra medlemmar på kärnkraftverken. Risken för att kärnkraftsägarna inte ser någon möjlighet att genomföra de nödvändiga investeringar som behövs för en drift efter 2020 är överhängande. För Ringhals och Forsmarks del har Vattenfall redan varnat för att en stängning blir konsekvensen om inte straffskatten helt tas bort. De samhällsekonomiska konsekvenserna kommer att slå mot långt många fler människor och företag än kärnkraftverken och våra medlemmar. För investeringarna krävs beslut under 2016-2017.

Planeringsförutsättningarna för svensk elförsörjning kräver snabb politisk insikt. Sverige behöver klimatsmart kärnkraft som en del av en hållbar elproduktion. Politikerna på 1960- talet var kloka nog att välja kärnkraft framför fossileldad kraftproduktion som alternativ.

Svensk kärnkraft står idag för 40 procent av landets elproduktion och producerar el till en kostnad av omkring 25-30 öre per kilowattimme inklusive straffskatt. Utan subventioner levererar havsbaserad vindkraft el för runt 80 öre, landbaserad vind för cirka 50 öre och kärnkraft utan  straffskatt till konkurrenskraftiga 18-23  öre per kilowattimme.

Med en avskaffad effektskatt förlorar staten dessa skattekronor. Med en bibehållen straffskatt blir effekten att staten förlorar såväl skattekronor som upp till 40 procent av landets baskraft, samt drar på sig kapitalförluster i storleksordningen 30 miljarder kronor om hela Forsmark och det som är kvar av Ringhals också försvinner i förtid.

Samhällsekonomiskt blir såklart konsekvenserna långt mycket större i form av onödigt dyr el, instabila elnät och elbortfall med störningar i samhällsfunktioner och produktion.

Sverige behöver fler jobb, inte färre. Varje jobb i industrin skapar två nya. En stängning av kärnkraften gör inte bara oss som arbetar i branschen arbetslösa. Svensk exportindustri förlorar konkurrenskraft och jobben blir bara färre och färre.

Gå inte längre på den inslagna vägen – det har redan gått för långt. Låt alla kraftslag konkurrera på samma villkor. Svensk kärnkraft har burit såväl sina egna kostnader som Sveriges välstånd i form av elproduktion, skatteuttag och vinstutdelning från statliga Vattenfall sedan den togs i drift.

Frågorna som behöver få energipolitiska svar är hur vi praktiskt ska säkra elförsörjningen i Sverige, både i en nära framtid och på sikt. Hur ser behovet ut? Vem har ansvaret? Vem ska göra jobbet? När ska det göras? Vad kommer det att kosta och vem är det som förväntas betala? Låt kärnkraften fortsätta ta ansvar för elförsörjningen och välståndet i Sverige. Med konkurrensneutralitet har vi konkurrenskraft.

Sverige behöver stabila elnät.

Avskaffa effektskatten på kärnkraft nu.

Rolf Ohlsson Akademikerna Forsmark, Christer Gustafsson Ledarna Forsmark, Ingemar Eriksson Seko Forsmark, Inger Berglund Unionen Forsmark, Lars Herolf Akademikerna Ringhals, Åke Wallin Ledarna Ringhals, Mårten Walfridsson Seko Ringhals, Eva-Lena Green Unionen Ringhals
redaktionen@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

”Jag kan koderna”

”Jag kan koderna”

– Det är klart att dödsskjutningarna lägger sig som en våt filt över hela Malmö, säger David Henriksson, polis i en av de mest utsatta förorterna i Malmö och styrelseledamot i Seko Polisen Syd. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

Almega vill ha ut mer arbetstid i spårbranschen

Ökad möjligheter att få ut heltid av de anställda. Det är den viktigaste frågan för spårarbetsgivarna i årets avtalsrörelse, enligt Pierre Sandberg, förhandlare på Almega. Seko kräver regler som begränsar hyvling. Läs mer

Seko har växlat avtalskrav på spårtrafiken

I dag har Seko och Almega växlat yrkanden på bransch spårtrafik. Ett regelverk som motverkar hyvling är ett av Sekos viktigaste krav. Lönekraven följer LO-samordningen som yrkar på 2,8 procent och ett lägsta utrymme på 672 kronor. Läs mer

Trafikverket ska motverka social dumpning

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag komma med förslag på hur man ska stärka det sociala skyddet för arbetstagare i sina upphandlingar. Syftet är att skapa ”ordning och reda” på arbetsmarknaden. Läs mer

Medlemsrekrytering
Så ska fler lockas in i Seko

Så ska fler lockas in i Seko

Antalet medlemmar minskar stadigt. För att vända trenden satsar Seko nu 25 miljoner kronor under fem år på lokala projekt. I Stockholm har Seko bildat A-gruppen,en grupp förtroendevalda som brinner för medlemsvärvning. Läs mer

Lönespridning

Skillnader i lön mellan olika grupper som beror på olika faktorer som utbildning, yrke, bransch, ålder, kön och efterfrågan.