Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Krönika

En lön att inte leva på

Om man avreglerar arbetsmarknaden så att arbetskraft kan köpas till vilket pris som helst, också till priset av en lön som inte går att leva på, kan hur många människor som helst få jobb, skriver Göran Rosenberg i en kritik av de borgerliga partiernas lönesänkarlusta.

12 februari 2016 09:40

Något förvånande har Centerpartiet blivit landets mest flyktingvänliga, och det parti som starkast förespråkar fri arbetskraftsinvandring.
Förvånande med tanke på partiets (f d Bondeförbundets) tidvis främlingsfientliga förflutna.

Och med tanke på att det var en centerpartist, Sven-Olle Olsson i Sjöbo, som i slutet av 1980-talet krävde folkomröstning om flyktingmottagandet och vägrade ta emot flyktingar i sin hemkommun, och därmed gav ett första politiskt ansikte i Sverige åt en ny tids främlingsfientlighet.

Det förvånande som hänt sedan dess är förstås att Centerpartiet förvandlats från ett socialkonservativt landsbygds- och jordbrukarparti med ideologiska rötter i en nationell hembygdskultur, till ett nyliberalt storstadsparti med ideologiska rötter i en globaliserad entreprenörs- och marknadskultur.
Sett mot bakgrund av den omvandlingen, förvånar egentligen ingenting.

Utgångspunkten för en sådan nyliberal trosuppfattning är att marknaden löser de flesta sociala problem.
Om man avreglerar arbetsmarknaden så att arbetskraft kan köpas till vilket pris som helst, också till priset av en lön som inte går att leva på, kan hur många människor som helst få jobb.

Den underliggande trossatsen är om man bara får in ”en fot” på arbetsmarknaden öppnar sig vägen till jobb med högre lön och bättre trygghet och därmed vägen till integration i samhället. Vilket bygger på mycket tro och lite vetande.

Det vi vet är att alltfler av dem som får in en fot på arbetsmarknaden under sådana villkor inte blir en del av samhället utan del av ett växande socialt utanförskap. Detta gäller inte bara nytillkomna flyktingar och migranter (även om de är dramatiskt överrepresenterade), utan också de delar av ”arbetarklassens” barn som har att se fram emot ett liv med lägre social status och större ekonomisk otrygghet än sina föräldrar.

Den nyliberala politiken tillhåller visserligen alla som inte får in en fot på arbetsmarknaden att istället bli entreprenörer och starta eget, men egenföretagande på sådana villkor är oftast bara ett annat sätt att organisera den nya rättslösheten.

Bakom den till synes humana idén om fri invandring och gränslös asylmottagning döljer sig en murbräcka in i det system av lagar och överenskommelser som tillkommit för att förhindra exploatering av arbetskraft, och skapa en hållbar balans mellan ”arbete” och ”kapital”, mellan marknad och politik, mellan ekonomisk frihet och social rättvisa.

Att den balansen idag är utsatt för globala påfrestningar som inga nationella lagar eller överenskommelser kan hantera, är inget argument för en politik som vill ersätta lagar och överenskommelser med oreglerade marknadskrafter, eftersom den mest förutsägbara konsekvensen av en sådan politik är att klyftorna vidgas och balansen raseras.

En någotsånär anständig flykting- och migrationspolitik förutsätter ett någotsånär anständigt samhälle. Vi har inget bättre val än att också i en värld med öppnare gränser och ökad migration försöka upprätthålla ett sådant.

Göran Rosenberg. journalist och författare
redaktionen@sekotidningen.se

Dela det här

22 kommentarer

  1. John Tengberg

    Rosenberg saknar nationalekonomisk bildning. Därför irrar han. Han har absolut inte helt fel, och jag kan hålla med om mycket, men han förstår inte riktigt det han talar om och kan därför inte heller förklara, utan det blir ett slags hemgjord moralkaka utan stringens. Imponerande för journalister, men inget djupsinnigt. Liberaler som uttalat sig klart om detta redan för länge sedan inkluderar Alfred Marshall och JM Keynes.

  2. Bror Gustafsson

    Mycket BRA Rosenberg igen!

  3. Maria Renfors

    Blir varken imponerad eller inspirerad av alla dessa tyckare som granskar de få kreativa förslagen som kommer fram utan att någonsin peka på andra alternativ.

  4. Natalie

    Rosberg lyfter här ett perspektiv som är så enkelt att till och med en politiskt oinvigd kan förstå och ändå så viktigt och självklart. Vad händer med en utsatt grupp människor i ett samhälle som inte kan leva på sin lön? Blir de fulla av framtidshopp och drivkraft? Blir de typen av människor som känner sig inkluderade i att bygga ett bättre samhälle för alla? Om de inte har råd att bo och äta för sin lön? Vad växer deras barn upp i om inte socialt utanförskap? Som bland annat leder till brottslighet. Det är inte svårt att förstå att Liberalerna här (som i skolfrågor) försöker fatta för snabba quick-fix beslut för att vinna popularitet hos röstarna. Alla vill ju ha en lösning och denna kanske låter bra men vilka konsekvenser får det i framtiden? Om samhället inte kan inkludera alla är det väl inte ens tal om ett samhälle?

  5. Svente Johansson

    På vilket sätt är lönebildningen reglerad? Vi har ingen lagstadgad minimilön. Det står var och en fritt att acceptera eller förkasta ett löneerbjudande – och så måste det givetvis vara.

  6. Dan Höglund

    Skulle utanförskapet vara mindre i arbetslöshet? Något alternativ presenteras inte. Det finns nu en andel vuxna analfabeter i Sverige och en större andel med endast grundskoleutbildning. Vad skall de jobba med och vilken lön kommer de att kunna anställas till? Det enda alternativet är bidrag.

  7. Marita Pehrsson

    Bättre dåligt betalt jobb än inget jobb alls, så naiv är jag….som började som praktikant med 300 kr. i månaden i mitten på 60-talet…nu pensionär med en ordentlig summa på banken. Är ju andra tider nu när vi är fler som ska dela på få jobb…men vill man komma någonstans och försörja sig utan bidrag är det bara att jobba på, det går !

  8. Birgitta Nilsson

    Johan Tengberg, allt kan inte lösas med nationalekonomiska lösningar. Vi kan inte luta oss mot det gamla , nu använder vi också det sunda förnuftet. Vi kommer långt med det faktiskt.
    Lösningen finns, utbildning, kunskap.

  9. Karl-Anders Larsson

    Hur hög ska en lön vara för att den ”går att leva på”? Det finns ingen exakt nivå. Det måste vara möjligt för invandrare att ha relativt låg lön under en period. LO:s försök att framställa centerns förslag som apartheid är ett exempel på hur lågt debattnivån sjunkit i Sverige.

  10. Krister Strömberg

    Jakten på arbete till vilket lågt pris som helst, praktiserades i gamla fattigsverige, under Moa Martinssons och P-A Fogelströms skildringar. Skillnaden då och nu är att det finns bra med kapital, stabil tillväxt, vad är då Allanspartiernas syfte med att skapa ett nytt klassamhälle? Är ojämlikhet i sig målet? Skillnad i folks möjlighet till skola, utbildning? Apartheid eller främlingsfientlighet skapar det en utveckling av välfärd och civilsamhället?

  11. Sten Hård

    Snälla Svante i vilket land lever du, alla våra löner för kollektivet är ju reglerade i avtal mellan fack företag

  12. Khosrow mirmaleksani

    Man säger aldrig nej till ett bit torftigt bröd när man svälter. För att affärslivet och samhälle gynnas och alla parterna känner sig trygga där de bor, krävs kloka politiker och beslutsfattare. Såna ovetande förslag från okunniga politiker kan gynna bara dem som vill tjäna snabba pengar. NOW CHOICE IS YOURS! Vill du ha en trygg framtid för dig och dina barn och ett human samhälle bortkasta såna dumma tankar. Men om du vill ha ett polisiärt samhälle i framtiden för att garantera ert trygghet som finns det i många länder bland annat USA. SÅ YOU WELCOME!!!!

  13. Göran Hestner

    ”Den underliggande trossatsen är om man bara får in ”en fot” på arbetsmarknaden öppnar sig vägen till jobb med högre lön och bättre trygghet och därmed vägen till integration i samhället.”

    Blir det så att det ena leder till det andra; att man efter att ha fått en fot in på den delen av marknaden som det rör sig om med lågkvalificerat arbete som exempelvis städ- eller enkla servicearbeten, sedan med hjälp av detta lyckas skaffa sig bättre och mer kvalificerade och välbetalda och tryggare arbeten, och där med lämnar en plats under sig som nästa kan ta och så blir det som trappteg som tas och man kan ta ett steg upp med jämna mellanrum och med stigande integrering som följd?

    Eller blir det så att man snarare tenderar att bli kvar i denna ”nya” arbetarklass; att det i praktiken blir mycket svårt att ta sig ur denna låglönesektor. Man blir kvar och den låga försörjningsnivån permanentas och att de enda man träffar under dessa arbetsvillkor är andra som inte heller kommer vidare, som inte heller har integrerats och där med blir man inte integrerad heller som var tanken?

    Detta är, som jag ser det, den springande punkten. Svaren på detta avgör i alla fall för mig hur jag skall ställa mig till den politik vi hör ifrån Svenskt Näringsliv och Allianspartierna.

  14. Britta Ring

    Ju billigare arbetskraft desto bättre är alltid arbetsköparnas uppfattning. Där blir de aldrig nöjda. Problemet som de inte tänker på är att låga löner ger låg köpkraft. Visst, man kan alltid låna även om man är fattig – och det gör man. Lånebubblan sväller. Och lånen ska betalas tillbaka… Låga löner motverkar på sikt även ”näringslivets” intressen av efterfrågan och tillväxt. Men vinstintresset är kortsiktigt…

  15. Ulrika

    Löner som det inte går att leva på används redan i stor skala i USA. Där kan vi se tusentals människor som är så lyckliga över sitt jobb att de har flera jobb samtidigt. Föräldrar som lämnar alltför unga barn ensamma hemma därför att de inte har råd med barnomsorg och som de sedan inte har ork att läsa läxor med eller att heja på vid sidan av fotbollsplanen. Nämen nu glömmer jag mig. Fotbollsplanen?!? Medlemsavgiften är alldeles för dyr för de som jobbar på tre ”jag-är-så-glad-att-jag-fått-in-foten”-jobb. Förslaget om lägre löner kommer endast att leda till ännu större utanförskap än idag. Det finns faktiskt redan idag arbeten med riktigt låg lön. Ni förespråkare är välkomna att prova på tex ett jobb i hemtjänsten. Inklusive den nästan obligatoriska förtidspensionen pga förslitningsskador.

  16. Mats

    Den som tror att borgarnas krav på sänkta minimilöner gäller bara för nyanlända till Sverige, måste nog titta lite närmare på vad det egentligen handlar om . Det handlar om att borgarna passar på tillfället att klämma åt de som står på samhällets första trappsteg för att de inte ska ha några anspråk. Inte bara de med annan hudfärg eller krångligt namn utan även grannens ljushåriga pojk som har haft dåliga uppväxtförhållanden och trasig skolgång. Så ser den sanna verkligheten ut i vårt land 2016.

  17. Peter N L

    Bra skrivet Rosenberg. Håller på och läser en bok om den växande grupp som hamnar eller redan står utanför de flesta trygghetssystem som byggts upp av och för medborgare under 100 år. Nya former av ”anställningar”, praktik och kontrakt håller på att tränga undan den traditionella anställningen med trygg inkomst, försäkringar, 40 timmars arbetsvecka och annat som regleras genom kollektivavtal och lagar. Alltfler befinner sig i en prekär (svår) situation. Läs gärna boken Prekariatet – den nya farliga klassen av Guy Standing.

  18. L-Å Ursäter

    Mycket tydligt och bra skrivet Rosenberg.
    Johan Tengbergs kommentar om formell utbildning mm känns lite oseriös. Bättre att hålla sig till sakfrågan.

  19. Gittan Måhl

    Tror att man måste fråga sig på vilka grunder C har en åsikt i frågan. Jo, därför att de låga lönerna kommer också leda till att kollektivavtalen kommer förlora sin ställning, C har en antifacklig agenda, och de anser att a-kassorna ska vara statliga och obligatoriska med samma antifackliga agenda, att staten ska kunna reglera arbetslöshetskassorna till en lägre nivå. Alliansens borgerliga politik stämmer helt överens med C’s antifackliga politik, och i låglönefrågan står de om möjligt längre till höger än M+Lib+Kd. Tack för ordet! Bra artikel!!

  20. Peter N L

    Man kan undra om fackföreningar har gett med sig för mycket och för länge till andras förmån än sina medlemmar? Den skada som uppstått när facken ägnat sig åt reträtt och inte haft styrka eller förmåga att mobilisera sig själva och sina medlemmar för att försvara anständiga villkor för anställda och småföretagare kommer ta många år att reparera. Det känns som att vi i mångt och mycket är tillbaka i samma läge som tiden för det som hände i Ådalen 1931.

  21. Anneli

    ”Detta gäller inte bara ………………utan också de delar av ”arbetarklassens” barn som har att se fram emot ett liv med lägre social status och större ekonomisk otrygghet än sina föräldrar.”
    Jo tack, jag känner allt för väl igen detta. Jag är 62 år och har en Trygghetsanställning på heltid, som ger mig en låg lön, men inget liv! Nu har jag snart inget mer att dra in på. Jag är aldrig ute och äter, jag har inte råd att ta en fika på stan, gå på bio. Jag röker inte, jag dricker inte. Jag lagar all min mat. osv. osv. Köper mina kläder på loppisar, sen 10 år tillbaka. Har även ett studielån på 1000:- per månad. Och har en pension på 12 000 FÖRE skatt att ”se fram emot”, då min anställning tar slut vid 65 års ålder.
    Lite bättre trodde jag nog att det skulle bli, men jag skulle ljuga om jag sa att det ska bli skönt att bli gammal, för ålderdomen verkar inte heller bli en dans på rosor. Skillnaden mellan rik och fattig är skrämmande stor och den lär inte bli mindre! Däremot kan jag ärligt påstå att rik vill jag inte bli, för det är jag på andra sätt som inte mäts i pengar. Däremot vill även jag kunna känna att livet är mer än att äta, jobba och sova.

  22. Lars Goedecke

    När regering och riksdag har möte på Rosenbad för att diskutera rikets frågor, och eventuella svar, så har jag många gånger undrat varför näringslivets toppar ofta är inbjudna. Det finns en form av egentligen ovälkommen symbios, där näringslivet gärna ” visar vägen ” till hur gamla Moder Svea ska skötas om för att den eviga, heliga tillväxten ska göra henne fruktbar och lönsam. Att sedan folket som arbetat för landets bästa, skulle få del av skördarna från de stora konglomeraten stämmer sällan, då det gäller att ständigt öka vinsterna med alla till buds stående medel, bl a genom frusna löner, lönedumpningar, personalneddragningar och nu genom eventuellt lägre ingångslöner. Det är redan alltför många i arbetslivet som snart när mår lika illa som de som står utanför arbete, vilket är talande.
    Nej, för att locka folk till arbete inom ” låglöne / lågstatusyrkena ”, inte bara inom näringslivet utan också inom regioner och kommuner, behövs istället rejäla löneökningar. Det skulle verkligen ge hela Moder Svea en kick i rätt riktning och gynna alla parter i samhället.
    Sedan MÅSTE skolan omgående reformeras, då kunskap ger både styrka och självförtroende och makt över det kommande livet på alla plan.

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

”Jag kan koderna”

”Jag kan koderna”

– Det är klart att dödsskjutningarna lägger sig som en våt filt över hela Malmö, säger David Henriksson, polis i en av de mest utsatta förorterna i Malmö och styrelseledamot i Seko Polisen Syd. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

Almega vill ha ut mer arbetstid i spårbranschen

Ökad möjligheter att få ut heltid av de anställda. Det är den viktigaste frågan för spårarbetsgivarna i årets avtalsrörelse, enligt Pierre Sandberg, förhandlare på Almega. Seko kräver regler som begränsar hyvling. Läs mer

Seko har växlat avtalskrav på spårtrafiken

I dag har Seko och Almega växlat yrkanden på bransch spårtrafik. Ett regelverk som motverkar hyvling är ett av Sekos viktigaste krav. Lönekraven följer LO-samordningen som yrkar på 2,8 procent och ett lägsta utrymme på 672 kronor. Läs mer

Trafikverket ska motverka social dumpning

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag komma med förslag på hur man ska stärka det sociala skyddet för arbetstagare i sina upphandlingar. Syftet är att skapa ”ordning och reda” på arbetsmarknaden. Läs mer

Medlemsrekrytering
Så ska fler lockas in i Seko

Så ska fler lockas in i Seko

Antalet medlemmar minskar stadigt. För att vända trenden satsar Seko nu 25 miljoner kronor under fem år på lokala projekt. I Stockholm har Seko bildat A-gruppen,en grupp förtroendevalda som brinner för medlemsvärvning. Läs mer

Reallöneökning

Hur köpkraften förändras under tiden. En reallöneökning gör att man kan köpa fler varor och tjänster än tidigare.