Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Reportage

Dubbla roller i bolagsstyrelsen

Att sitta i en bolagsstyrelse på fackligt mandat är en stor utmaning. I bolagsstyrelsen ska du ha ägarnas bästa för ögonen samtidigt som det är medlemmarna som är din uppdragsgivare.

23 oktober 2013 10:17

År 1976 kom Lag om styrelserepresentation för privatanställda (LSA), som ger de anställda rätt till två ledamöter i bolagsstyrelsen om företaget har mer än 25 anställda. Syftet är att ge de anställda insyn och inflytande.

– Lagen kom till för att stötta upp MBL eftersom man såg att arbetsgivaren alltid låg steget före. Med LSA kom löntagarna in i själva beslutsprocessen, säger Hans-Erik ”Simon” Andersson som håller utbildningar på LO:s folkhögskola Runö, för löntagarrepresentanterna.

Men det finns en stor skillnad mellan LSA och MBL. Som representant i bolagets styrelse ska man ha företagets och aktieägarnas bästa för ögonen. Om det innebär att man måste göra omfattande uppsägningar kan man behöva ge sitt stöd till detta. När det sedan gäller övertalighetsförhandlingar och liknande enligt MBL, är det fackmedlemmarna bästa som ska tillvaratas.

– Som styrelserepresentant är man medpart, medan man i en MBL-situation är motpart till arbetsgivaren, säger ”Simon” Andersson.

simonandersson

Det är mycket att tänka på som representant i en bolagsstyrelse. Därför ordnar LO utbildningar på Runö, tre kurser om vardera en vecka. Fram till 2006 stod staten för utbildningskostnaderna. Men när så alliansen vann valet drog man in utbildningspengen – cirka tio miljoner kronor årligen – och överlät på fack och arbetsgivare att fixa det hela själva. Något inte alla arbetsgivare är så intresserade av, med följd att allt färre utbildas.

Förr var det omkring 500 varje år, nu är det omkring 100 som går utbildningen på Runö.

– Det är synd, för det är samhällsekonomiskt lönsamt att utbilda de här människorna, säger ”Simon” Andersson. Man får en högre kvalitet på styrelsearbetet vilket gör företagen mer lönsamma. Så de tio miljoner kronor staten betalade var en liten, men väl investerad summa.

Just utbildningsbiten är det Sandra Lindström saknar mest. Hon sitter i bolagsstyrelsen för A-train, som kör Arlanda Express.

– Vi fick en halvdag med företagsjuristen där han gick igenom ansvarsbiten och sådana frågor. Men jag skulle verkligen vilja ha utbildning i min roll som arbetstagarrepresentant. Som det är nu vet jag ju inte riktigt om jag sköter uppdraget korrekt, säger hon.

Arbetsgivaren vill inte betala LO-utbildningen, men låter henne gå om finansiering löses på annat sätt. Hon tycker att det är bra att de anställda sitter med i styrelsen, framför allt för ökad insyn. Inflytandet är det lite sämre med.

– Oftast är besluten mycket väl förberedda när de ska tas i styrelsen, säger Sandra Lindström. Och det har ju skett utan att vi fått vara med. Vi sitter med på själva styrelsemötena men så träffas de andra på middagar och liknande som vi inte är inbjudna till.

I själva styrelserummet tycker hon dock att hon och hennes två kolleger behandlas likvärdigt med de andra ledamöterna. Och de har alltid möjlighet att säga stopp om det är något de anser att de behöver mer information om.

Hon tycker också att övriga styrelsen lyssnar och tar till sig av deras synpunkter. Deras perspektiv, inifrån själva verksamheten, tillför en viktig dimension till styrelsens arbete.

– Det är många gånger vi har svar på hur saker funkar, som inte till exempel vd vet. Men jag blev också förvånad över hur mycket ägarna faktiskt intresserade sig för verksamheten. Jag tänkte väl lite att de bara brydde sig om att tjäna pengar men de visar ett väldigt intresse för säkerheten och varför saker sker på det sätt de gör.

Hittills har företaget varit förskonat från nedskärningar, man har tvärtom expanderat. Så Sandra Lindström har aldrig hamnat i någon situation där hon behövt ta nedskärningsbeslut i styrelsen. Däremot har det hänt att vissa beslut har belagts med tystnadsplikt.

– Men det är oftast när det handlar om projekt som vi tycker är bra, men att de inte vill att det ska komma ut i förväg. Men skulle det vara något som är problematiskt så är vi ju två från Seko som sitter i styrelsen så vi kan ju alltid diskutera sakerna så man inte behöver sitta ensam och ta jobbiga beslut.

Ronny Ekwall sitter på Sekomandat i Vattenfalls bolagsstyrelse sedan 1998. För hans del har utbildningen aldrig varit något problem. Dels började han på den tiden då staten stod för utbildningskostnaden, dels knusslar inte Vattenfall med utbildningspengarna.

– Det är aldrig några problem. Anser vi att vi behöver gå en utbildning så betalar de. De inser ju att det gynnar företaget, säger han.

En annan skillnad jämfört med Sandra Lundströms situation är att styrelsearbetet i Vattenfall präglats av betydligt mer turbulens. Vi ett tillfälle, 2009, gick det så långt att Seko plockade bort sina representanter från styrelsen eftersom man saknade förtroende för dåvarande vd, Lars G Josefsson. Men man har även tvingats till nedskärningar.

– Ibland går inte allt som man vill, säger Ronny Ekwall. Eftersom energibranschen inte är pojken med guldbyxorna längre måste vi ha förståelse för att det skärs ned. Sedan gäller det ju att göra det bästa av situationen.

131002_0612

Med erfarenheten inifrån verksamheten har löntagarrepresentanterna en fördel framför de externa ledamöterna.

– Det var en extern som blev förbannad: ”Fan, det är orättvist, du kan ju hela Vattenfall”, sa han. Och så är det ju, när vi kommer ner på mutter och skruv kan vi förklara vad konsekvenserna blir av olika beslut och det kan ju inte de.

Och Ronny Ekwall tycker att de övriga ledamöterna lyssnar, även om han inte känner att de är helt likställda på alla sätt.

– Jag har en känsla av att de externa ledamöterna har extramöten och telefonsamtal som vi inte är med på. Mycket är uppgjort när det kommer till styrelsen. Vi kan ju säga nej och då tas det tillbaka för att beredas ytterligare.

Själv sitter han inte i Sekos förhandlingsorganisation, men har tät kontakt med den styrelsen, som har en rådgivande funktion för honom.

– Vi tycker det är bra att separera uppdragen. Ordförande i förhandlingsorganisationen kan ju på ett annat sätt gå ut och göra kritiska uttalanden i media.

Men balansgången mellan ägarnas kontra medlemmarnas bästa kan vara svår. Att sitta i bolagsstyrelsen gör att man, om man inte passar sig, allt för lätt tar till sig av arbetsgivarens perspektiv. Det anser Kurt Junesjö, pensionerad jurist från LO-TCO rättsskydd, numera författare och debattör, som arbetat med arbetsrätt sedan 60-talet.

– Det är en bra lagstiftning men den kräver ett mycket medvetet fack. Först och främst när man utser den som ska sitta i bolagsstyrelsen. Det krävs också en enorm medvetenhet hos den som får uppgiften, säger Kurt Junesjö.

junesjo

Han anser att det kan bli problem då styrelseposten innebär att man ska se till bolagets, det vill säga ägarnas, intresse till skillnad från facket i övrigt som ska se till medlemmarnas intresse.

– Man måste inse att man har en oavvislig plikt att rapportera till sin klubbstyrelse. Ofta agerar de fackliga styrelserepresentanterna som en avskild kropp och inte i samverkan med facket i övrigt, säger Kurt Junesjö.

Många gånger sitter styrelserepresentanten också i klubbstyrelsen och har då dubbla roller. Däri ligger en fara, anser han.

– Risken är att man i allt för hög grad tillgodogör sig arbetsgivarens argument i bolagsstyrelsen som man sedan får med sig in i en övertalighetsförhandling till exempel.

Enligt hans åsikt är det bättre att separera rollerna.

– Har man en mycket medveten representant som ovillkorligen återrapporterar allt till sin klubbstyrelse så fungerar det ju bra.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Anställda i kollektivtrafiken kan få meddelarskydd

En utredning föreslår att privatanställda i kollektivtrafiken ska omfattas av meddelarskydd. Dock bara de som arbetar i helt eller delvis skattefinansierad verksamhet. Statliga SJ och privatfinansierade trafikbolag omfattas inte. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Seko och Fastighets varslar på städavtalet

Seko och Fastighets varslar om konflikt på städavtalet från 8 juni. Orsaken är att Almega, enligt förbunden, inte vill gå med på en låglönesatsning i enlighet med LO-samordningen och industrinormen. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Rederi måste skatta i Sverige

Det Maerskägda bolaget Svitzer, som kör bogserbåtar i Sverige, är registrerat på Färöarna. Nu anser Skatteverket att det ska betala skatt i Sverige eftersom det här är det har sin verksamhet. Läs mer

Kongressen i bilder

Kongressen i bilder

För en vecka sedan avslutades Sekos kongress. Så här såg det ut bland delegater och dansare, ombudsmän och besökare, talare och funktionärer. Allt förevigat av fotograf Madeleine Andersson. Läs mer

”Man blir rätt less på värme”

”Man blir rätt less på värme”

"Man blir rätt less på värmen när man jobbar på ett värmeverk. Som värst på sommaren kan det vara uppåt 70 grader på vissa ställen i pannhuset." Läs mer

Med engagemang som brinner

Med engagemang som brinner

Ellena Papaioannou är lokalvårdare och klubbordförande på Uppsala universitet. Och ordförande för centrala ungdomskommittén. Och vice ordförande för regionstyrelsen. Och kongressombud. Och ... Läs mer

Ensam är inte stark

Ensam är inte stark

När jag hör ordet flexibilitet osäkrar jag mitt kollektivavtal. Flexibilitet, visst låter det tjusigt. Vi anpassar oss, är med vår tid och vi motsätter oss inte förändringar. Läs mer

Mer krävs av anställda i rörelsen

Den som arbetar för en organisation som facket måste vara beredd att ställa upp gratis på sin fritid i utåtriktat arbete, anser debattören. "Avlönade företrädares existens grundar sig i de icke avlönade, hårt arbetande vanliga människornas arbete i arbetarrörelsens tjänst." Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Maskinförare kan få nytt avtal nästa vecka

Den sista maj löper Sekos avtal med Maskinentreprenörerna, ME, ut. Förhandlingar pågår och parterna har satt ut förhandlingsdatum in i det sista. En särskilt viktig fråga för Seko, förutom lönenivåerna, är rätten att granska handlingar. Läs mer

Sparkad, svartlistad, återupprättad

Sparkad, svartlistad, återupprättad

En septembermorgon 2005 varslas klubbordföranden och tunneltågföraren Per Johansson om avsked och stängs omedelbart av från arbetet på grund av illojalitet mot företaget. Nu är han tillbaka i förarhytten. Läs mer

Seko: Vi varslar inte i onödan

Efter tre varsel och tre avtal är både Seko och Almega nöjda med resultatet. Beskrivningen av vad som hände skiljer sig dock. Läs mer

”Nöjd och lycklig”

-Jippie, vad gott det här gör för framtiden. Alla som arbetar på telekomavtalet har glädje av den höjda minimilönen. Det känns härligt att nå hela vägen fram. Läs mer

Avtal klart på telekom

Seko och Almega har tecknat ett nytt avtal på telekomområdet. Det betyder att det inte blir någon strejk i morgon. Restidsfrågan har fått en lösning och det blir en minimilön på 20 000 kronor efter två års yrkeserfarenhet. Läs mer

Nya avtalet stoppar lönedumpning

Sekos förhandlare är glada över att in- och uthyrning av personal nu har reglerats i det nya avtalet för banarbetare. Samtidigt fick man gå med på en sänkning av ingångslönen för oerfarna. Läs mer

Avtal klart för banarbetare

Avtal klart för banarbetare

Strejken på järnvägsinfrastrukturavtalet är avblåst. Seko och Almega Tjänsteförbunden blev sent i går kväll överens om ett nytt avtal. Seko fick, enligt ett pressmeddelande, gehör för kravet på reglering av in- och uthyrning av personal. Läs mer

Bättre a-kassa för deltidare

Från och med idag, den 15 maj, räcker a-kassan längre för deltidsarbetslösa. Nu får de rätt till ersättning i upp till 60 veckor. Läs mer

Visa oss ditt jobb

Visa oss ditt jobb

Vad gör du och dina arbetskamrater egentligen på jobbet? Hur ser din arbetsplats ut? Det har du chansen att visa i Sekotidningens fototävling ”Mitt jobb”. Läs mer

Omställningsavtal

Ett kollektivavtal om olika åtgärder vid uppsägningar på grund av övertalighet.