Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Sandra Lindström sitter för Seko i A-trains styrelse. Hon tycker att det ger ökad insyn i bolaget, men inte alltid ökat inflytande. Foto: Mikael Andersson
Reportage

Dubbla roller i bolagsstyrelsen

Att sitta i en bolagsstyrelse på fackligt mandat är en stor utmaning. I bolagsstyrelsen ska du ha ägarnas bästa för ögonen samtidigt som det är medlemmarna som är din uppdragsgivare.

23 oktober 2013 10:17

År 1976 kom Lag om styrelserepresentation för privatanställda (LSA), som ger de anställda rätt till två ledamöter i bolagsstyrelsen om företaget har mer än 25 anställda. Syftet är att ge de anställda insyn och inflytande.

– Lagen kom till för att stötta upp MBL eftersom man såg att arbetsgivaren alltid låg steget före. Med LSA kom löntagarna in i själva beslutsprocessen, säger Hans-Erik ”Simon” Andersson som håller utbildningar på LO:s folkhögskola Runö, för löntagarrepresentanterna.

Men det finns en stor skillnad mellan LSA och MBL. Som representant i bolagets styrelse ska man ha företagets och aktieägarnas bästa för ögonen. Om det innebär att man måste göra omfattande uppsägningar kan man behöva ge sitt stöd till detta. När det sedan gäller övertalighetsförhandlingar och liknande enligt MBL, är det fackmedlemmarna bästa som ska tillvaratas.

– Som styrelserepresentant är man medpart, medan man i en MBL-situation är motpart till arbetsgivaren, säger ”Simon” Andersson.

simonandersson

Det är mycket att tänka på som representant i en bolagsstyrelse. Därför ordnar LO utbildningar på Runö, tre kurser om vardera en vecka. Fram till 2006 stod staten för utbildningskostnaderna. Men när så alliansen vann valet drog man in utbildningspengen – cirka tio miljoner kronor årligen – och överlät på fack och arbetsgivare att fixa det hela själva. Något inte alla arbetsgivare är så intresserade av, med följd att allt färre utbildas.

Förr var det omkring 500 varje år, nu är det omkring 100 som går utbildningen på Runö.

– Det är synd, för det är samhällsekonomiskt lönsamt att utbilda de här människorna, säger ”Simon” Andersson. Man får en högre kvalitet på styrelsearbetet vilket gör företagen mer lönsamma. Så de tio miljoner kronor staten betalade var en liten, men väl investerad summa.

Just utbildningsbiten är det Sandra Lindström saknar mest. Hon sitter i bolagsstyrelsen för A-train, som kör Arlanda Express.

– Vi fick en halvdag med företagsjuristen där han gick igenom ansvarsbiten och sådana frågor. Men jag skulle verkligen vilja ha utbildning i min roll som arbetstagarrepresentant. Som det är nu vet jag ju inte riktigt om jag sköter uppdraget korrekt, säger hon.

Arbetsgivaren vill inte betala LO-utbildningen, men låter henne gå om finansiering löses på annat sätt. Hon tycker att det är bra att de anställda sitter med i styrelsen, framför allt för ökad insyn. Inflytandet är det lite sämre med.

– Oftast är besluten mycket väl förberedda när de ska tas i styrelsen, säger Sandra Lindström. Och det har ju skett utan att vi fått vara med. Vi sitter med på själva styrelsemötena men så träffas de andra på middagar och liknande som vi inte är inbjudna till.

I själva styrelserummet tycker hon dock att hon och hennes två kolleger behandlas likvärdigt med de andra ledamöterna. Och de har alltid möjlighet att säga stopp om det är något de anser att de behöver mer information om.

Hon tycker också att övriga styrelsen lyssnar och tar till sig av deras synpunkter. Deras perspektiv, inifrån själva verksamheten, tillför en viktig dimension till styrelsens arbete.

– Det är många gånger vi har svar på hur saker funkar, som inte till exempel vd vet. Men jag blev också förvånad över hur mycket ägarna faktiskt intresserade sig för verksamheten. Jag tänkte väl lite att de bara brydde sig om att tjäna pengar men de visar ett väldigt intresse för säkerheten och varför saker sker på det sätt de gör.

Hittills har företaget varit förskonat från nedskärningar, man har tvärtom expanderat. Så Sandra Lindström har aldrig hamnat i någon situation där hon behövt ta nedskärningsbeslut i styrelsen. Däremot har det hänt att vissa beslut har belagts med tystnadsplikt.

– Men det är oftast när det handlar om projekt som vi tycker är bra, men att de inte vill att det ska komma ut i förväg. Men skulle det vara något som är problematiskt så är vi ju två från Seko som sitter i styrelsen så vi kan ju alltid diskutera sakerna så man inte behöver sitta ensam och ta jobbiga beslut.

Ronny Ekwall sitter på Sekomandat i Vattenfalls bolagsstyrelse sedan 1998. För hans del har utbildningen aldrig varit något problem. Dels började han på den tiden då staten stod för utbildningskostnaden, dels knusslar inte Vattenfall med utbildningspengarna.

– Det är aldrig några problem. Anser vi att vi behöver gå en utbildning så betalar de. De inser ju att det gynnar företaget, säger han.

En annan skillnad jämfört med Sandra Lundströms situation är att styrelsearbetet i Vattenfall präglats av betydligt mer turbulens. Vi ett tillfälle, 2009, gick det så långt att Seko plockade bort sina representanter från styrelsen eftersom man saknade förtroende för dåvarande vd, Lars G Josefsson. Men man har även tvingats till nedskärningar.

– Ibland går inte allt som man vill, säger Ronny Ekwall. Eftersom energibranschen inte är pojken med guldbyxorna längre måste vi ha förståelse för att det skärs ned. Sedan gäller det ju att göra det bästa av situationen.

131002_0612

Med erfarenheten inifrån verksamheten har löntagarrepresentanterna en fördel framför de externa ledamöterna.

– Det var en extern som blev förbannad: ”Fan, det är orättvist, du kan ju hela Vattenfall”, sa han. Och så är det ju, när vi kommer ner på mutter och skruv kan vi förklara vad konsekvenserna blir av olika beslut och det kan ju inte de.

Och Ronny Ekwall tycker att de övriga ledamöterna lyssnar, även om han inte känner att de är helt likställda på alla sätt.

– Jag har en känsla av att de externa ledamöterna har extramöten och telefonsamtal som vi inte är med på. Mycket är uppgjort när det kommer till styrelsen. Vi kan ju säga nej och då tas det tillbaka för att beredas ytterligare.

Själv sitter han inte i Sekos förhandlingsorganisation, men har tät kontakt med den styrelsen, som har en rådgivande funktion för honom.

– Vi tycker det är bra att separera uppdragen. Ordförande i förhandlingsorganisationen kan ju på ett annat sätt gå ut och göra kritiska uttalanden i media.

Men balansgången mellan ägarnas kontra medlemmarnas bästa kan vara svår. Att sitta i bolagsstyrelsen gör att man, om man inte passar sig, allt för lätt tar till sig av arbetsgivarens perspektiv. Det anser Kurt Junesjö, pensionerad jurist från LO-TCO rättsskydd, numera författare och debattör, som arbetat med arbetsrätt sedan 60-talet.

– Det är en bra lagstiftning men den kräver ett mycket medvetet fack. Först och främst när man utser den som ska sitta i bolagsstyrelsen. Det krävs också en enorm medvetenhet hos den som får uppgiften, säger Kurt Junesjö.

junesjo

Han anser att det kan bli problem då styrelseposten innebär att man ska se till bolagets, det vill säga ägarnas, intresse till skillnad från facket i övrigt som ska se till medlemmarnas intresse.

– Man måste inse att man har en oavvislig plikt att rapportera till sin klubbstyrelse. Ofta agerar de fackliga styrelserepresentanterna som en avskild kropp och inte i samverkan med facket i övrigt, säger Kurt Junesjö.

Många gånger sitter styrelserepresentanten också i klubbstyrelsen och har då dubbla roller. Däri ligger en fara, anser han.

– Risken är att man i allt för hög grad tillgodogör sig arbetsgivarens argument i bolagsstyrelsen som man sedan får med sig in i en övertalighetsförhandling till exempel.

Enligt hans åsikt är det bättre att separera rollerna.

– Har man en mycket medveten representant som ovillkorligen återrapporterar allt till sin klubbstyrelse så fungerar det ju bra.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Stora brister i arbetsmiljön på SJ-depå

Arbetsmiljöverket gjorde en oanmäld inspektion på SJ:s depå i Malmö. Resultatet blev en lista på 31 brister i arbetsmiljön, bland annat när det gäller raster och pauser. Nu har SJ kallat till extra möte i skyddskommittén. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”Jag kan koderna”

”Jag kan koderna”

– Det är klart att dödsskjutningarna lägger sig som en våt filt över hela Malmö, säger David Henriksson, polis i en av de mest utsatta förorterna i Malmö och styrelseledamot i Seko Polisen Syd. Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

Almega vill ha ut mer arbetstid i spårbranschen

Ökad möjligheter att få ut heltid av de anställda. Det är den viktigaste frågan för spårarbetsgivarna i årets avtalsrörelse, enligt Pierre Sandberg, förhandlare på Almega. Seko kräver regler som begränsar hyvling. Läs mer

Seko har växlat avtalskrav på spårtrafiken

I dag har Seko och Almega växlat yrkanden på bransch spårtrafik. Ett regelverk som motverkar hyvling är ett av Sekos viktigaste krav. Lönekraven följer LO-samordningen som yrkar på 2,8 procent och ett lägsta utrymme på 672 kronor. Läs mer

Medlemsrekrytering
Så ska fler lockas in i Seko

Så ska fler lockas in i Seko

Antalet medlemmar minskar stadigt. För att vända trenden satsar Seko nu 25 miljoner kronor under fem år på lokala projekt. I Stockholm har Seko bildat A-gruppen,en grupp förtroendevalda som brinner för medlemsvärvning. Läs mer

Individuell lön

Lönen sätts för den enskilde anställde. I den bästa av världar sker detta genom att den anställdes erfarenheter och kunskaper värderas.