Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation

Det sociala protokollet

Den svenska arbetarrörelsen kräver tillsammans med sina europeiska kolleger att ett socialt protokoll införs vid nästa fördragsändring i EU. Tanken är att den fria rörligheten inom EU inte ska kunna utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett socialt protokoll skulle innebära att de grundläggande fackliga rättigheterna inte underordnas EU:s ekonomiska friheter.

31 mars 2014 13:05

Ska ett socialt protokoll införas i EU:s grundlag?

Vänsterpartiet:

Ja, Vänsterpartiet har haft det kravet sedan länge.  I dagens EU är arbetsrätt och kollektivavtal underordnade EU-rätten. Storföretagens frihet går före fackliga rättigheter.  Så kan det inte fortsätta, därför krävs ett socialt protokoll som säkrar de fackliga rättigheterna.

Socialdemokraterna:

Ja, i samband med nästa större fördragsändring så kommer vi Socialdemokrater att ställa detta krav som villkor.

Miljöpartiet:

Ja.

Folkpartiet:

Nej, vi vill inte ändra i EU:s fördrag. En fördragsändring är en lång och komplicerad process där andra länder kommer att väcka andra frågor. Detta riskerar att leda till förändringar som inte ligger i Sveriges och svenska arbetstagares intresse.

Centerpartiet:

Nej, den fördragsändring som krävs för ett socialt protokoll riskerar att underminera den svenska modellen.

Moderaterna:

Vi har en väl fungerande arbetsmarknadsmodell i Sverige som vi värnar och EU-samarbetet bygger på en tydlig social grund. Att tillfoga ett socialt protokoll skulle innebära en överföring av mer beslutsbefogenheter till EU vad gäller arbetsmarknadspolitiken och därför något som vi är emot.

Kristdemokraterna:

Nej. Ambitionerna att tillföra ett socialt protokoll till fördraget riskerar leda till en situation där den svenska modellen äventyras.

Piratpartiet:

Vi vill se ett helt nytt grundfördrag för EU. Det är enda sättet att komma till rätta med det demokratiska underskottet. Ett nytt fördrag ska först antas i en folkomröstning i hela EU, och därefter får varje land bestämma om de vill vara med i det nya. Om vi först kan bli eniga om processen blir det rätt grund för att diskutera innehållet, som till exempel om det ska vara ett socialt protokoll och vad det i så fall ska innehålla. I dagsläget har Piratpartiet ingen ståndpunkt i den frågan.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Relaterade ämnen

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Så tycker partierna i EU-frågor

Sekotidningen har frågat de partier som i dag är representerade i EU-parlamentet hur de ser på ett antal frågor som har direkt inverkan på arbetstagare i Sverige. Här är deras svar i kortform. För att se hela svaret och få mer information klicka på länken i anslutning till respektive fråga. Läs mer

EU-valet

Varför ska man egentligen rösta i EU-valet?

Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. EU påverkar allas vår vardag och vårt arbetsliv vare sig du bryr dig om valet eller inte. På följande sidor kan du läsa om aktuella arbetsmarknadsfrågor, parlamentarikersnack, hotet från extremhögern och mycket annat. Läs mer

Övrigt

Finns det några andra frågor ni driver som påverkar situationen för arbetstagare i Sverige? Läs mer

Upphandling och kollektivavtal

Syftet med det nya upphandlingsdirektivet är att skärpa och förtydliga reglerna för offentliga upphandlingar i medlemsländerna. Parlamentet har bland annat drivit igenom att större hänsyns ska tas till arbetsvillkor samt miljö- och socialt ansvar hos anbudsvinnaren, inte bara lägstapris. Man skriver in att det ska vara möjligt att kräva kollektivavtalsenliga villkor. Läs mer

Arbetsmiljö

Syftet med REfit-initiativet är att underlätta för små och medelstora företag genom att rensa bort vad man anser vara onödiga regler och förordningar. Problemet är att kommissionen tycker att arbetsmiljön är onödigt reglerad och man vill då släppa på kraven för företag med under 250 anställda, vilket omfattar cirka 90 procent av EU:s arbetstagare. Många kritiker påpekar att problem med arbetsmiljön är vanligare i små företag. Läs mer

Det sociala protokollet

Den svenska arbetarrörelsen kräver tillsammans med sina europeiska kolleger att ett socialt protokoll införs vid nästa fördragsändring i EU. Tanken är att den fria rörligheten inom EU inte ska kunna utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett socialt protokoll skulle innebära att de grundläggande fackliga rättigheterna inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Läs mer

Lex Laval

Laval-lagen, eller Lex Laval, stiftades efter att Laval-domen avkunnats i EU-domstolen. Den reglerar bland annat i vilka sammanhang svenska fackföreningar kan ta till stridsåtgärder mot företag med utstationerad arbetskraft. Till exempel är det inte tillåtet att kräva något över kollektivavtalets hårda kärna, det vill säga minimilön även om de verkliga lönerna i branschen är högre. Läs mer

Utstationerings-direktivet

Syftet är att säkerställa att arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land åtnjuter samma sociala skydd som inhemsk arbetskraft. Parlamentet har också lyckats få till en skrivning om huvudentreprenörsansvar, om än bara i ett led och inte i hela entreprenörskedjan. Nackdelar är att man inte gör något åt konsekvenserna av Laval-domen. Det går till exempel inte att kräva högre löner för utstationerad arbetskraft än minimilönen i kollektivavtalet. Läs mer