Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Foto: Rickard Kilström
Intervjun

Både SM-guld och tonnageskatt

Pia Berglund är vd för redarnas branschorganisation Svensk sjöfart. Hon har haft ett bra år både professionellt och privat – om fotboll räknas till privatlivet. Och det ser bra ut också när hon blickar framåt.

16 december 2015 14:44

Fakta

Pia Berglund

Namn Pia Pernilla Margareta Berglund.

Född 1969.

Yrke Vd för Svensk sjöfart.

Bor I villa i Norrköping och övernattningslägenhet i Göteborg.

Lön Oförskämt bra.

Övrigt Har spelat rugby på elitnivå i Sverige och England.

När Pia Berglund kommer till intervjun släpar hon på en resväska och lite annat bagage. Hon kommer direkt från ett möte med Seko sjö­folk. Efter intervjun har hon ett annat möte, sedan hem till Göteborg. Hon bor i Norrkö­ping, jobbar i Stockholm och Göteborg, där hon också bor, så det blir en del resande.

Det har varit en bra höst för Pia Berglund. Först kom det hett efterlängtade beskedet om att regeringen inför ett svenskt tonnageskat­tesystem. Sedan vann Norrköping SM­-guld i fotboll – för första gången på 24 år.

– Ja vilket år! Både guld och tonnageskatt. Jag känner att båda har liknande funktioner, de skapar en massa positiv energi och gör att man blir sedd. SM­-guldet för Norrköping och tonnageskatten för den svenska sjöfarten.

Vad var störst, tonnageskatt eller guldet?

– Guldet var stort, men jag rankar såklart tonnageskatten högre.

Men IFK Norrköping har hjälpt till i diskus­sionerna med regeringen om tonnageskatten.

webb6

– Magdalena Anderssons statssekrete­rare visade sig också var Peking­fan och det underlättade ju, säger hon med ett skratt.

Det var viktigt att få med finansministern. Även under alliansregeringen fanns en vil­ja att införa tonnageskatt, men det föll på att Anders Borg inte ville släppa till pengarna.

Skatten har utretts under flera regeringar, både borgerliga och socialdemokratiska.

– Alla partier har velat ha den när de suttit i opposition men inget när de varit vid makten.

Nu blir det alltså av, och beslutet har mötts av jubel från såväl fack som arbetsgivare. I samband med beslutet sa Pia Berglund att det kunde innebära 300 nya fartyg under svensk agg och 17 000 nya jobb.

Hur kom ni fram till de siffrorna?

– Det var en europeisk studie om tonnage­skattens betydelse för respektive land. Sve­rige stack ut där eftersom vi inte hade någon. Så vi beställde en tilläggsrapport om hur det skulle se ut om vi hade tonnageskatt och då landade det i 300 fartyg. Sedan räknar vi med att ett nytt jobb ombord skapar fyra nya jobb i land inom sektorn.

webb4

 

Men hon tror inte att redarna kommer flagga in så många av de fartyg som redan går under annan flagg, i stället handlar det om nybyggen.

– Vi har redan haft två nybyggen som flaggats svenskt i höst. Och vi vet att det ligger många beställningar framöver, 10–12 stycken bara nästa år. Det är ju bra timing med tanke på att vi är på väg ur lågkonjunkturen vi haft ett tag.

– Det, tillsammans med att regeringen vi­sar att det finns en vilja att satsa på sjöfarten, skapar självförtroende i branschen. När vi tidigare frågat våra medlemsföretag varför de flaggat ut sina fartyg har det handlat om lite olika saker, men gemensamt för alla är att de ansett att det inte har funnits någon svensk sjöfartspolitik, men nu gör det det.

Det visade sig också när infrastrukturmi­nister Anna Johansson presenterade reger­ingens maritima strategi. Då lovade hon att Sverige skulle ha Europas bästa regelverk för sjöfarten.

– Det är ett otroligt modigt statement av Anna Johansson. Det sätter press på myndig­heterna att leverera det. Men idag är vi långt ifrån bäst, så det är en bra bit kvar.

Framför allt vill hon se mindre detaljreg­leringar och att branschen får ta större eget ansvar.

– Vi är oerhört duktiga på sådant som mil­jö och säkerhet redan. Så då skulle vi vilja få mer förtroende att tänka ut lösningarna själva, utan en massa detaljregler från myn­digheterna.

Så myndigheterna ska peka ut problemen och ni ska hitta lösningarna?

– Precis. Vi har koll på det här, de måste lita på oss.

webb3

Nu när tonnageskatten snart är på plats gäller det att blicka framåt. Skatten är vill­korad och det kommer att stämmas av vart femte år om branschen har vuxit, vilket är kravet för att systemet ska finnas kvar.

– Nu är det upp till oss. Förut har vi haft tonnageskatten som ett mål och kunnat tjura för att den inte blivit av. Nu har vi fått som vi ville och då kan vi inte sitta och gnälla längre.

Vi i det här fallet är Svensk sjöfart tillsam­mans med Seko sjöfolk och Sjöbefälsfören­ingen, som gjort gemensam sak och kampan­jat för tonnageskatt.

När hon rekryterades till vd­-posten på det som då hette Sveriges redareförening var hon lite av en överraskning för många. En ung kvinna som kom från ”andra sidan” i form av myndighetsvärlden. Hon är jurist och har haft en rad chefsbefattningar inom Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Hon har också lång erfarenhet av internationella sjöfartsfrågor och har bistått regeringen i dess EU­-arbete. Men hon tycker att hon tagits emot väl.

– Det var väl några som ifrågasatte att jag kom från den statliga sidan och inte hade er­farenhet från redarbranschen. Men man var ute efter förnyelse, att bli mer utåtriktad och arbeta mer med myndigheter och regeringen, och då var det en fördel att jag kom från den världen och vet hur det funkar.

– Och eftersom jag själv inte är redare vet alla att jag inte har någon egen agenda utan arbetar för branschens bästa.

Sjöfarten är en global bransch med hård konkurrens. Nyligen kom en internationell konvention för arbete till sjöss som listar ett antal minimivillkor för anställda ombord. Det är positivt, menar hon, men samtidigt är nivån löjligt låg.

– Att det står att man måste betala ut lön – att det ska behöva påtalas. Så du förstår vad vi har att konkurrera med – företag som inte ens betalar ut löner. Vi gillar höga golv.

– Vi kan inte vara billigast, men vi kan vara bäst. Det är det vi ska konkurrera med, saker som säkerhet, hållbarhet, tekniskt kunnande och socialt ansvarstagande, och det måste vi bli bättre på att lyfta fram. Det är kunderna som bryr sig om kvalitet som vi ska attrahera.

När det handlar om konkurrens pekar Pia Berglund på ett par andra frågor. En är det så kallade svaveldirektivet, som säger att fartyg i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen bara får använda bränsle med en svavelhalt om högst 0,1 procent mot 3,5 procent i övriga vatten. Ett av huvudargumenten är att utsläp­pen från fartyg, enligt en dansk studie, orsa­kar bortåt 50 000 förtida dödsfall i Europa.

– Vi är väldigt positiva till att man tar tag i frågan, men det blir konstigt att hälsorisken skulle vara geografiskt begränsad. Omställningen har varit väldigt dyr, bara för Stena Line handlar det om 500 miljoner kronor, och har krävt besparingar.

– Men nu har vi klarat av det och det inne­bär att vi ligger i framkant även där.

webb2

En annan fråga rör konkurrensen mellan transportslagen i Sverige, och då handlar det framförallt om farledsavgifterna som går till underhåll längs kusten och i Vänern och Mä­laren. Branschen står för alla Sjöfartsverkets kostnader för att muddra, sjömäta, farledsmär­ka, isbryta, lotsa och administrera sjöfarten.

– Så är det inte för de andra transportslagen. Där står staten för en stor del av infrastruk­turen och då blir konkurrensen snedvriden.

En översyn är på gång och differentierade farledsavgifter är på gång, som till exempel ska gynna miljövänligare fartyg. Regering­en har också inlett ett arbete för att de olika transportslagen ska stå för en större del av sina samhällsekonomiska kostnader i ett bredare perspektiv där man räknar in saker som miljöpåverkan och ohälsa.

Ett annat problem med farledsavgifterna, enligt Pia Berglund, är att de är för trubbiga och missgynnar att ett fartyg samlar på sig last från flera olika hamnar.

– Varje gång ett fartyg går in i hamn kostar det efter kapaciteten, inte efter hur mycket last man har. Då blir det för dyrt att ta lite här och lite där, vilket innebär att fartyg kan gå tomma förbi hamnar där det bara finns 50 containrar. Då kör man det på vägen istället och det är ju sämre för miljön.

Det finns alltså en hel del kvar att göra, även om framtiden ser ljusare ut än på länge.

– På senare år har sjöfarten vuxit med 70 procent på europanivå medan vi bara vuxit med 2. Det har inte funnits någon framtidstro. Men nu har mycket fallit på plats och då är det som sagt upp till oss att få fart på det här.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Maskinförare kan få nytt avtal nästa vecka

Den sista maj löper Sekos avtal med Maskinentreprenörerna, ME, ut. Förhandlingar pågår och parterna har satt ut förhandlingsdatum in i det sista. En särskilt viktig fråga för Seko, förutom lönenivåerna, är rätten att granska handlingar. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Seko: Vi varslar inte i onödan

Efter tre varsel och tre avtal är både Seko och Almega nöjda med resultatet. Beskrivningen av vad som hände skiljer sig dock. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

”Nöjd och lycklig”

-Jippie, vad gott det här gör för framtiden. Alla som arbetar på telekomavtalet har glädje av den höjda minimilönen. Det känns härligt att nå hela vägen fram. Läs mer

Kongressen i bilder

Kongressen i bilder

För en vecka sedan avslutades Sekos kongress. Så här såg det ut bland delegater och dansare, ombudsmän och besökare, talare och funktionärer. Allt förevigat av fotograf Madeleine Andersson. Läs mer

”Man blir rätt less på värme”

”Man blir rätt less på värme”

"Man blir rätt less på värmen när man jobbar på ett värmeverk. Som värst på sommaren kan det vara uppåt 70 grader på vissa ställen i pannhuset." Läs mer

Med engagemang som brinner

Med engagemang som brinner

Ellena Papaioannou är lokalvårdare och klubbordförande på Uppsala universitet. Och ordförande för centrala ungdomskommittén. Och vice ordförande för regionstyrelsen. Och kongressombud. Och ... Läs mer

Ensam är inte stark

Ensam är inte stark

När jag hör ordet flexibilitet osäkrar jag mitt kollektivavtal. Flexibilitet, visst låter det tjusigt. Vi anpassar oss, är med vår tid och vi motsätter oss inte förändringar. Läs mer

Mer krävs av anställda i rörelsen

Den som arbetar för en organisation som facket måste vara beredd att ställa upp gratis på sin fritid i utåtriktat arbete, anser debattören. "Avlönade företrädares existens grundar sig i de icke avlönade, hårt arbetande vanliga människornas arbete i arbetarrörelsens tjänst." Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Avtal klart på telekom

Seko och Almega har tecknat ett nytt avtal på telekomområdet. Det betyder att det inte blir någon strejk i morgon. Restidsfrågan har fått en lösning och det blir en minimilön på 20 000 kronor efter två års yrkeserfarenhet. Läs mer

Sparkad, svartlistad, återupprättad

Sparkad, svartlistad, återupprättad

En septembermorgon 2005 varslas klubbordföranden och tunneltågföraren Per Johansson om avsked och stängs omedelbart av från arbetet på grund av illojalitet mot företaget. Nu är han tillbaka i förarhytten. Läs mer

Nya avtalet stoppar lönedumpning

Sekos förhandlare är glada över att in- och uthyrning av personal nu har reglerats i det nya avtalet för banarbetare. Samtidigt fick man gå med på en sänkning av ingångslönen för oerfarna. Läs mer

Avtal klart för banarbetare

Avtal klart för banarbetare

Strejken på järnvägsinfrastrukturavtalet är avblåst. Seko och Almega Tjänsteförbunden blev sent i går kväll överens om ett nytt avtal. Seko fick, enligt ett pressmeddelande, gehör för kravet på reglering av in- och uthyrning av personal. Läs mer

Bättre a-kassa för deltidare

Från och med idag, den 15 maj, räcker a-kassan längre för deltidsarbetslösa. Nu får de rätt till ersättning i upp till 60 veckor. Läs mer

Glädje över låglönesatsningen

Igår blev Seko och Almega överens om ett nytt treårigt avtal. Några av de klubbar som berördes direkt av konfliktvarslet säger att de så här långt är glada över låglönesatsningen. Läs mer

Strejken avblåst i spårtrafiken

Det blir ingen strejk på spårtrafiken. Seko och Almega har kommit överens om ett treårigt avtal som ger en låglönesatsning, avsättning till pension och en loss of licenslösning. – Vi har inte behövt sälja någonting, säger Thomas Gorin Weijmer. Läs mer

Seko kan ärva medlemmar utan arvingar

Vid dödsfall kan Kommunal och Seko ärva medlemmens livförsäkringspengar om det saknas arvingar. Det skriver Kommunalarbetaren, som granskat villkoren i LO-förbundens livförsäkringar som är tecknade i Folksam. Läs mer

Visa oss ditt jobb

Visa oss ditt jobb

Vad gör du och dina arbetskamrater egentligen på jobbet? Hur ser din arbetsplats ut? Det har du chansen att visa i Sekotidningens fototävling ”Mitt jobb”. Läs mer

Huvudorganisationer

Arbetstagarsidans huvudorganisationer är Landsorganisationen, LO, Tjänstemännens centralorganisation, TCO och Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Seko är en del av LO.

Arbetsgivarsidans huvudorganisation är Svenskt Näringsliv.