Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Foto: Rickard Kilström
Intervjun

Både SM-guld och tonnageskatt

Pia Berglund är vd för redarnas branschorganisation Svensk sjöfart. Hon har haft ett bra år både professionellt och privat – om fotboll räknas till privatlivet. Och det ser bra ut också när hon blickar framåt.

16 december 2015 14:44

Fakta

Pia Berglund

Namn Pia Pernilla Margareta Berglund.

Född 1969.

Yrke Vd för Svensk sjöfart.

Bor I villa i Norrköping och övernattningslägenhet i Göteborg.

Lön Oförskämt bra.

Övrigt Har spelat rugby på elitnivå i Sverige och England.

När Pia Berglund kommer till intervjun släpar hon på en resväska och lite annat bagage. Hon kommer direkt från ett möte med Seko sjö­folk. Efter intervjun har hon ett annat möte, sedan hem till Göteborg. Hon bor i Norrkö­ping, jobbar i Stockholm och Göteborg, där hon också bor, så det blir en del resande.

Det har varit en bra höst för Pia Berglund. Först kom det hett efterlängtade beskedet om att regeringen inför ett svenskt tonnageskat­tesystem. Sedan vann Norrköping SM­-guld i fotboll – för första gången på 24 år.

– Ja vilket år! Både guld och tonnageskatt. Jag känner att båda har liknande funktioner, de skapar en massa positiv energi och gör att man blir sedd. SM­-guldet för Norrköping och tonnageskatten för den svenska sjöfarten.

Vad var störst, tonnageskatt eller guldet?

– Guldet var stort, men jag rankar såklart tonnageskatten högre.

Men IFK Norrköping har hjälpt till i diskus­sionerna med regeringen om tonnageskatten.

webb6

– Magdalena Anderssons statssekrete­rare visade sig också var Peking­fan och det underlättade ju, säger hon med ett skratt.

Det var viktigt att få med finansministern. Även under alliansregeringen fanns en vil­ja att införa tonnageskatt, men det föll på att Anders Borg inte ville släppa till pengarna.

Skatten har utretts under flera regeringar, både borgerliga och socialdemokratiska.

– Alla partier har velat ha den när de suttit i opposition men inget när de varit vid makten.

Nu blir det alltså av, och beslutet har mötts av jubel från såväl fack som arbetsgivare. I samband med beslutet sa Pia Berglund att det kunde innebära 300 nya fartyg under svensk agg och 17 000 nya jobb.

Hur kom ni fram till de siffrorna?

– Det var en europeisk studie om tonnage­skattens betydelse för respektive land. Sve­rige stack ut där eftersom vi inte hade någon. Så vi beställde en tilläggsrapport om hur det skulle se ut om vi hade tonnageskatt och då landade det i 300 fartyg. Sedan räknar vi med att ett nytt jobb ombord skapar fyra nya jobb i land inom sektorn.

webb4

 

Men hon tror inte att redarna kommer flagga in så många av de fartyg som redan går under annan flagg, i stället handlar det om nybyggen.

– Vi har redan haft två nybyggen som flaggats svenskt i höst. Och vi vet att det ligger många beställningar framöver, 10–12 stycken bara nästa år. Det är ju bra timing med tanke på att vi är på väg ur lågkonjunkturen vi haft ett tag.

– Det, tillsammans med att regeringen vi­sar att det finns en vilja att satsa på sjöfarten, skapar självförtroende i branschen. När vi tidigare frågat våra medlemsföretag varför de flaggat ut sina fartyg har det handlat om lite olika saker, men gemensamt för alla är att de ansett att det inte har funnits någon svensk sjöfartspolitik, men nu gör det det.

Det visade sig också när infrastrukturmi­nister Anna Johansson presenterade reger­ingens maritima strategi. Då lovade hon att Sverige skulle ha Europas bästa regelverk för sjöfarten.

– Det är ett otroligt modigt statement av Anna Johansson. Det sätter press på myndig­heterna att leverera det. Men idag är vi långt ifrån bäst, så det är en bra bit kvar.

Framför allt vill hon se mindre detaljreg­leringar och att branschen får ta större eget ansvar.

– Vi är oerhört duktiga på sådant som mil­jö och säkerhet redan. Så då skulle vi vilja få mer förtroende att tänka ut lösningarna själva, utan en massa detaljregler från myn­digheterna.

Så myndigheterna ska peka ut problemen och ni ska hitta lösningarna?

– Precis. Vi har koll på det här, de måste lita på oss.

webb3

Nu när tonnageskatten snart är på plats gäller det att blicka framåt. Skatten är vill­korad och det kommer att stämmas av vart femte år om branschen har vuxit, vilket är kravet för att systemet ska finnas kvar.

– Nu är det upp till oss. Förut har vi haft tonnageskatten som ett mål och kunnat tjura för att den inte blivit av. Nu har vi fått som vi ville och då kan vi inte sitta och gnälla längre.

Vi i det här fallet är Svensk sjöfart tillsam­mans med Seko sjöfolk och Sjöbefälsfören­ingen, som gjort gemensam sak och kampan­jat för tonnageskatt.

När hon rekryterades till vd­-posten på det som då hette Sveriges redareförening var hon lite av en överraskning för många. En ung kvinna som kom från ”andra sidan” i form av myndighetsvärlden. Hon är jurist och har haft en rad chefsbefattningar inom Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Hon har också lång erfarenhet av internationella sjöfartsfrågor och har bistått regeringen i dess EU­-arbete. Men hon tycker att hon tagits emot väl.

– Det var väl några som ifrågasatte att jag kom från den statliga sidan och inte hade er­farenhet från redarbranschen. Men man var ute efter förnyelse, att bli mer utåtriktad och arbeta mer med myndigheter och regeringen, och då var det en fördel att jag kom från den världen och vet hur det funkar.

– Och eftersom jag själv inte är redare vet alla att jag inte har någon egen agenda utan arbetar för branschens bästa.

Sjöfarten är en global bransch med hård konkurrens. Nyligen kom en internationell konvention för arbete till sjöss som listar ett antal minimivillkor för anställda ombord. Det är positivt, menar hon, men samtidigt är nivån löjligt låg.

– Att det står att man måste betala ut lön – att det ska behöva påtalas. Så du förstår vad vi har att konkurrera med – företag som inte ens betalar ut löner. Vi gillar höga golv.

– Vi kan inte vara billigast, men vi kan vara bäst. Det är det vi ska konkurrera med, saker som säkerhet, hållbarhet, tekniskt kunnande och socialt ansvarstagande, och det måste vi bli bättre på att lyfta fram. Det är kunderna som bryr sig om kvalitet som vi ska attrahera.

När det handlar om konkurrens pekar Pia Berglund på ett par andra frågor. En är det så kallade svaveldirektivet, som säger att fartyg i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen bara får använda bränsle med en svavelhalt om högst 0,1 procent mot 3,5 procent i övriga vatten. Ett av huvudargumenten är att utsläp­pen från fartyg, enligt en dansk studie, orsa­kar bortåt 50 000 förtida dödsfall i Europa.

– Vi är väldigt positiva till att man tar tag i frågan, men det blir konstigt att hälsorisken skulle vara geografiskt begränsad. Omställningen har varit väldigt dyr, bara för Stena Line handlar det om 500 miljoner kronor, och har krävt besparingar.

– Men nu har vi klarat av det och det inne­bär att vi ligger i framkant även där.

webb2

En annan fråga rör konkurrensen mellan transportslagen i Sverige, och då handlar det framförallt om farledsavgifterna som går till underhåll längs kusten och i Vänern och Mä­laren. Branschen står för alla Sjöfartsverkets kostnader för att muddra, sjömäta, farledsmär­ka, isbryta, lotsa och administrera sjöfarten.

– Så är det inte för de andra transportslagen. Där står staten för en stor del av infrastruk­turen och då blir konkurrensen snedvriden.

En översyn är på gång och differentierade farledsavgifter är på gång, som till exempel ska gynna miljövänligare fartyg. Regering­en har också inlett ett arbete för att de olika transportslagen ska stå för en större del av sina samhällsekonomiska kostnader i ett bredare perspektiv där man räknar in saker som miljöpåverkan och ohälsa.

Ett annat problem med farledsavgifterna, enligt Pia Berglund, är att de är för trubbiga och missgynnar att ett fartyg samlar på sig last från flera olika hamnar.

– Varje gång ett fartyg går in i hamn kostar det efter kapaciteten, inte efter hur mycket last man har. Då blir det för dyrt att ta lite här och lite där, vilket innebär att fartyg kan gå tomma förbi hamnar där det bara finns 50 containrar. Då kör man det på vägen istället och det är ju sämre för miljön.

Det finns alltså en hel del kvar att göra, även om framtiden ser ljusare ut än på länge.

– På senare år har sjöfarten vuxit med 70 procent på europanivå medan vi bara vuxit med 2. Det har inte funnits någon framtidstro. Men nu har mycket fallit på plats och då är det som sagt upp till oss att få fart på det här.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Damberg utesluter inte delning av Postnord

Damberg utesluter inte delning av Postnord

Outsourcing, hyvling och de danska problemen avhandlades när näringsminister Mikael Damberg besökte Seko Postens representantskapsmöte. Till Sekotidningen säger han att han inte utesluter en delning av bolaget. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Valle Karlsson valberedningens förslag till ny ordförande för Seko

Inte helt oväntat föreslår valberedningen att Sekos nuvarande avtalssekreterare Valle Karlsson väljs till ordförande för förbundet vid kongressen den 25-27 april. Som vice ordförande föreslås Gabriella Lavecchia, med bakgrund på Telia Mobitel. Läs mer

Stora brister i arbetsmiljön på SJ-depå

Arbetsmiljöverket gjorde en oanmäld inspektion på SJ:s depå i Malmö. Resultatet blev en lista på 31 brister i arbetsmiljön, bland annat när det gäller raster och pauser. Nu har SJ kallat till extra möte i skyddskommittén. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Sista kongressen för ordförande Rudén och ombudet Rosén

Sista kongressen för ordförande Rudén och ombudet Rosén

Den 25–27 april har Seko kongress i Stockholm. De 200 ombuden ska ta ställning till knappt 100 motioner, välja styrelse och ledning, samt besluta om nya stadgar och förbundets verksamhet de närmaste fyra åren. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

I rök och damm

I rök och damm

Luften fylls periodvis av damm och avgaser när underhållsarbete pågår i tunnelbanan nattetid. Det sticker i ögon och hals på de anställda, men ingen vet om det är farligt för hälsan. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

Konfliktåtgärder

Stridsåtgärder i samband med kollektivavtalsförhandlingar. För arbetstagarsidan: strejk, mertids-, nyanställnings- och övertidsblockad. För arbetsgivarsidan: lock out.