Nyhet

Arbetstidsfrågor hetast i spårtrafiken

Sommaren 2014 gick Seko ut i strejk för att begränsa användningen av tim- och visstidsanställda på Veolia Öresundståg.

Seko fick igenom sina krav, men än så länge är inte femprocentsbegränsningen genomförd på Transdev Öresundståg, som det heter nu.

Strejken ledde också till en höjning av timlönen för alla timanställda i spårbranschen. Den har fått till följd att lönerna ökat, men även att andelen timanställda minskar i många företag. Istället har andelen deltidsanställda ökat.

Flera företag, exempelvis SJ Götalandståg, nyanställde ombordpersonal enbart på deltid.

– Det är hopplöst, säger Jenny Randulv, på SJ Götalandståg. Det blir svårt för den enskilde att klara sig.

Ett särskilt problem för deltidsanställda är att de i praktiken arbetar heltid, men med lägre lön än om de hade haft en heltidstjänst. Tiden upp till heltid ersätts inte med övertid, utan med så kallad mertid.

Vid spårbranschens avtalskonferens i början av december var frågan om deltid och visstid uppe till diskussion. Många företag har problem med otrygga jobb och det finns ett missbruk av visstid och deltid.

Efter strejken 2014 blev timanställda dyrare. Om mertid istället blir övertid kan det göra deltidsanställningar dyrare för arbetsgivarna, var några av de idéer som dök upp under avtalskonferensen.

Andra frågor som diskuterades var arbetstidsregler, arbetstidsförkortning, diskriminering av deltidsanställda och verksamhetsövergång som leder till att villkoren för de antällda ofta blir sämre om de ens får följa med.

Kebba Trawally arbetar som biljettkontrollant i Stockholms lokaltrfaik, anställd av ISS. För honom är frågan om verksamhetsövergång den viktigaste, något som drabbat hans egen arbetsplats när ISS tog över efter Securitas och flera personer blev av med jobbet.

– Det är väldigt viktigt att vi reglerar den frågan i avtalet eftersom det är ett så stort problem för branschen.

En annan fråga som han vill lyfta och där han verkar ha avtalskonferensen med sig, är deltidsproblematiken.

kebba_foto_mattias

– Många blir anställda på 75 procent, men jobbar heltid nästan hela tiden. Företagen vill inte ha folk på 100 procent utan vill vara flexibla. Det är också något vi måste komma åt i avtalet, säger Kebba Trawally.

Ett hett debattämne på konferensen var om det ska satsas extra för att höja de lägsta lönerna på avtalsområdet. Då måste man ta en del av potten och lägga på dem med lägst lön.

– Vi måste sluta glappet mellan dem som tjänar mest och minst, säger Bassam Said som är tunnelbanestädare, anställd av Reneriet.

Han anser att det varit för mycket fokus på de högst betalda, som på spåravtalet är lokförarna som tjänat drygt 30 000. Städarna på Reneriet, i andra änden av skalan, ligger på 19 000 kronor i månaden.

bassam_foto_mattias

– För oss är det avtalets lägsta löner som gäller. Jag tycker att man bryr sig alldeles för mycket om lokisarna och glömmer bort Man är rädd att lokförarna ska byta till ST om man tar lite av deras pengar för att höja lägstlönerna, och det håller inte.