Det finns en lagrådsremiss med nya regler om aktiva åtgärder på diskrimineringsområdet. Reglerna gör arbetsgivarens ansvar tydligare, vilket LO välkomnar.

–En arbetsplats med bra arbetsmiljö är bästa garanten mot att sexuella trakasserier förekommer, säger Sofie Rehnström.

När någon på arbetsplatsen utsatts för sexuella trakasserier ska arbetsgivaren informeras. Den som blivit trakasserad kan vända sig till facket för att få stöd. Är det en chef som anmäls får facket gå högre upp i hierarkin.

Arbetsgivaren är skyldig att utreda en händelse och vidta åt­ gärder. Det kan räcka med en tillsägelse. Det viktiga är att trakasserierna upphör. I förlängningen riskerar den som trakasserar att förlora sitt arbete.

Om arbetsgivaren inte gör nå­ got eller om trakasserierna fort­ sätter kan facket kalla till tvisteförhandling, och den enskilda, utsatta, medlemmen få skadestånd enligt diskrimineringslagen. I sista hand kan facket gå till Arbetsdomstolen.

Anställda kan också ta kontakt med Diskrimineringsombudsmannen, DO, för att få stöd. Om facket väljer att inte driva ärendet kan DO gå till Arbetsdomstolen.

– Sexuella trakasserier är en form av diskriminering, säger Johanna Kumlin, expert på analysenheten på DO.

Sofie Rehnström påminner om att det är viktigt att även göra en polisanmälan om det rör sig om brott, exempelvis våldtäkt. Vem som helst kan anmäla eftersom det faller under allmänt åtal, men självklart är det bäst om den som blivit utsatt är med på en anmälan.

–Är man osäker på om det är en brottslig handling kan polisen hjälpa till. Det är bra att vända sig dit.

Enligt Sofie Rehnström är det inte den formella gången i ett ärende som är svår, utan det praktiska. Att våga tala om det, att få arbetsgivare att ta det på allvar och agera. Det är det svåra.

– Sexuella trakasserier är mer vanligt än man tror, säger hon.

Stort mörkertal

Enligt forskare på området är det svårt att mäta förekomsten av sexuella trakasserier. Det beror på att det är oklart vilka beteenden som faller inom ramen för definitionen.

Sedan 1999 har Arbetsmiljöverket regelbundna arbetsmiljöundersökningar med frågor om sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.

Sammantaget visar undersökningarna att unga kvinnor mellan 16 och 29 år är särskilt utsatta för trakasserier av av såväl arbetskamrater och chefer som av andra, till exempel kunder eller patienter.

Vid senaste mätningen, 2013, uppgav 5 procent av de yngsta kvinnorna att de utsatts av arbetskamrater eller chefer. För samtliga kvinnor var andelen 3 procent.

En procent av männen (oavsett ålder) uppgav 2013 att de trakasserats det senaste året. En undersökning som LO gjort ger ett liknande resultat.

LO visar också att unga kvinnor med osäker anställning drabbas oftare.

Källa: Arbetsmiljön 2013/Arbetsmiljöverket, LO:s jämställdhetsbarometer 2015.

"...uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet"

Begreppet sexuella trakasserier myntades i den nordamerikanska kvinnorörelsen under mitten av 1970-t­alet.

Syftet var att synliggöra kvinnors erfarenheter och byta fokus - från den enskilda kvinnans ansvar till de strukturella problemen med könsrelationer. Sedan dess har sexuella trakasserier tagit steget in i lagstiftningen och är en viktig del i arbetet för ökad jämställdhet och mot  diskriminering. Sedan 2008 reglerar den svenska diskrimineringslagen vilka krav som ställs på arbetsgivare att utreda händelser och vidta åtgärder på den enskilda arbetsplatsen.

I diskrimineringslagen definieras sexuella trakasserier som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Handlingen ska vara oönskad, kränkande eller av sexuell natur.

Det är ett krav att alla arbetsplatser har en policy och handlingsprogram mot sexuella trakasserier.

Källa: Artikel i ”Privat på jobbet”, utgiven av Krus (Kompetensrå­det för utveckling i staten) 2012, LO:s Jämställdhetsbarometer 2015.