– Arbetsdomstolen har fattat ett felaktigt beslut. Det är beklagligt. Nu är de järnvägsanställda i Sverige de enda i hela Europa som fråntagits denna förmån. Dessutom är de rättsliga processvägarna nu stängda efter AD:s beslut, säger Sekos ordförande Janne Rudén.
De fria privatresorna för SJ-anställda kom till genom ett kungligt brev 1908. 1988 delades SJ och Banverket inrättades. Den personal som flyttade med till Banverket fick behålla sina löne- och anställningsvillkor; däribland rätten till privatresekort.
Den 1 januari 2001 delades SJ upp i sex bolag. I samband med bolagiseringen meddelade SJ Banverket att förmånen för deras anställda skulle upphöra. Det fick Banverkets generaldirektör att skriva till Näringsdepartementet och begära hos regeringen att Banverkets personal skulle ha kvar rätten till privatresekort.
Ett halvår senare, den 1 juli 2001, drog staten ensidigt in förmånen av fria resor för anställda vid Banverket och affärsverket Statens Järnvägar.
Det är detta beslut som Seko tillsammans med Statstjänstemannaförbundet och Saco-förbundet Trafik och Järnväg drivit till Arbetsdomstolen. Facken hävdar att staten brutit mot de enskilda anställningsavtalen när de ensidigt drog in förmånen.
Den bedömningen gjorde inte Arbetsdomstolen. Den menar att Banverket inte förfogat över förmånen och därmed inte heller kunnat göra några utfästelser om den. AD menar också att reseförmånen inte kan uppfattas som reglerad i anställningsavtalen för dem som övergått från SJ till Banverket.
De enda som idag har privatresekort är de anställda vid SJ AB och de som gått i pension från SJ och Banverket före årsskiftet 200/2001.